Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farled ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bromeliineæ med oftast heteroklamydeiskt, under-
eller öfversittande hylle och omvända fröämnen:
fam. Thurniaceæ (i Brittiska Guyana),
» Rapateaceæ (nästan alla i tropiska Amerika),
» Bromeliaceæ (se d. o.);
Commelinineæ med heteroklamydeiskt hylle och en
del af ståndarna outvecklade eller staminodiala:
fam. Commelinaceæ (se d. o.);
Pontederiineæ med kronbladslikt, sambladigt hylle:
fam. Pontederiaceæ (se d. o.),
» Cyanastraceæ (tropiska Afrika);
» Philydrineæ med kronbladslikt, delvis sambladigt hylle-
» Philydraceæ (indomalajisk sumpväxt).
G. L-m.
*Farled. Regler om allmän farled förekomma
nu i vattenlagen, särskildt dess 5:e kap. I
vattenlagen behandlas spörsmålet om bibehållande
af redan befintliga allmänna farleder och meddelas
föreskrifter rörande inrättandet af ny sådan. Fråga om
inrättande af allmän farled skall, efter utredning vid
vattendomstol, afgöras af konungen. Under konungens
prof ning hör ock frågan om aflysning af allmän
farled. Vattenlagen ger bestämmelser om befogenhet
att till förmån för allmän farled göra intrång i
främmande rättssfär, emot ersättning. I eller vid
allmän farled må ej byggas, med mindre byggnaden göres
på sådant sätt eller sådana särskilda anordningar
vidtagas, att leden fortfarande kan utan olägenhet
af någon betydelse användas för det därmed afsedda
ändamålet. Se äfven Utprickningssystem.
A. E-g.
Farlow [fä’l£u], William Gilson, nordamerikansk
botanist, f. 17 dec. 1844 i Boston, d. 3 juni
1919 i Cambridge, Mass., var med. doktor och
juris hedersdoktor, blef 1870 assistent vid
Harvard-universitetet i Cambridge, 1874 biträdande
professor i botanik i Jamaica Plain Mass., och 1879
professor i kryptogami vid Harvard-universitetet. F:s
skrifter omfatta alger, svampar, växtsjukdomar o. d.
C. Lmn.
Farmaceutförbundet. Se Sveriges farmaceutförbund. Suppl.
*Farmaceutiska inrättningen vid Helsingfors’
universitet omorganiserades genom författning af 2
febr. 1923. Lärare äro 2 adjunkter i kemi och 1 i
botanik och farmakognosi, bland hvilka en utses til]
inrättningens föreståndare; dessutom finnas 1 lärare
i fysik samt 3 assistenter. Inrättningen står under
inseende af med. fakulteten, i hvilken adjunkterna
ega säte och stämma vid behandlingen af inrättningen
rörande ärenden.
T. C.
*Farmaceutiska institutet står f. n. under ombildning
samtidigt med, att möjlighet yppat sig till erhållande
af större lokaler, hvilka äro en förutsättning för
den åsyftade omorganisationen. Tid efter annan
ha anslagen något ökats och 1911 en ny stat med
vissa löneförbättringar för lärarna införts. Men
en grundlig omgestaltning kan ej ega rum, förrän
bättre lokalförhållanden beredts institutet. En 1917
tillsatt kommitté afgaf 1918 förslag till nödiga
förändringar, åsyftande bl. a. ettårig kurs till
farmacie kandidatexamen (förut halfårig) samt rätt
för studerande att direkt fortsätta med den tvååriga
kursen till apotekarexamen, medan förut minst 1 års
tjänstgöring vid apotek skulle ega rum
median de båda kurserna. Äfven skulle inträde
vid institutet kunna ega rum hvarje höst (förut
blott hvarannan). Läroanstalten skulle benämnas
Kungl. farmaceutiska högskolan m. m. Tillika
föreslogs, att institutet skulle få åt sig
upplåten den byggnad, som då disponerades af
Tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi
(i Drottninggatan 95 A), hvilken skulle bli ledig
genom nämnda fackskolas flyttning. Institutets
anhållan om nämnda lokal har senare bifallits,
och ett anslag af 125,000 kr. för inredning af
densamma har beviljats. Institutets flyttning är
afsedd att ske så, att verksamheten i den nyinredda
byggnaden skall kunna taga sin början i jan. 1924.
C. G. S.
Farmaceutiska institutets studentkår. Se Stockholms förenade studentkårer.
Farmaceutiska laboratoriet. Se Statsmedicinska anstalten.
Farmaceutisk kemi. Se Kemi.
Farmaceutisk revy, organ för Sveriges obefordrade
farmaceuter, uppsattes 1902 af G. Sjöstedt och
redigerades 1903-18 af V Wahlqvist. Sistnämnda år
öfvertogs tidskriften af Sveriges farmaceutförbund
och redigeras sedan dess af nämnda förbunds
ombudsman. Tidskriften utgafs till en början med 2 n:r
i månaden, men utkommer fr. o. m. 1904 hvarje vecka.
T. D.
Farmaceutisk tidskrift uppsattes med bidrag af
Apotekaresocieteten, hvars organ den var afsedd att
vara, 1860 af W. Anderberg och redigerades af honom
under nämnda år, därefter af J. Waller och J. Nyqvist
1861-63, af Waller ensam 1864-65 samt slutligen af
B. Lindman 1865-97. Tidskriften utkom i början l
gg., men från 1870 2 ggr i månaden. Den nedlades med
utgången af 1897. T. D.
Farman [eng. uttal: fä^en; fr. uttal: farma’], Henry
(Henri), engelsk-fransk flygare, flygplanskonstruktör
och flygplansfabrikant, f. 26 maj 1874 i Paris,
son till" en engelsk journalist, var urspr, målare
(artist), men idkade samtidigt sport och blef
en framstående bicyklist och automobilist, som
bl. a. vann pris i den stora automobiltäflin-gen
Gordon Bennett 1903. Under 1907 började han på
allvar egna sig åt aviatiken. Han konstruerade
då ett bi-plan (det ursprungliga Farmanplanet),
hvarmed han i okt. s. å. flög 771 m. på 6 m. höjd,
hvilket då var ett rekord. I jan. 1908 vann han
Deutsch-Archdeaconpriset på 50,000 frcs genom att på
flygfältet vid Issy-les-Moulineaux utanför Paris flyga
1,000 m. i en sluten krets. S. å. i okt. verkställde
han den första längre öfverlandsflygningen (utom
flygfältet) genom att i Champagne flyga öfver 27
km. 1909 vann han Michelinpriset ("la coupe Michelin")
genom en flygning på 234 km., hvarjämte han under
"flygveckan" vid Reims i aug. s. å. verkställde
en mycket uppseendeväckande flygning med 2
passagerare. Han öppnade därefter en efter hand
alltmer besökt flygskola och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
