- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
747-748

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fascist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pressbyråchefer. Vid sidan af statens
centrala och lokala myndigheter har ställts en
mängd öfvervakande fascistkommissarier, och
fascisternas kommun- och provinssammanslutningar
öfvervaka municipal- och provinsialråden. För
beredande af viktigare förvaltnings-, skol-,
kolonial- och lagstiftningsfrågor tillkallas af
fascistledningen utsedda "kompetensgrupper". Bland
utlandsitalienarna ha bildats omkr. 150 "fasci", och
dylika ha uppstått äfven i kolonierna. En fascistisk
kooperativ organisation täflar med socialisternas
och andra partiers kooperationsrörelser. De
fascistiska fackföreningarna ha sammanslutits till
en stor landsorganisation, som uppges räkna 1 1/2
mill. medlemmar och till generalsekreterare har
en f. d. revolutionär syndikalist, Edmondo Rossoni.
En fascistisk nationalmilis har upprättats med
polischefen De Bono som högste befälhafvare, och
Mussolini är där "hederskorporal". Ungdomen inom
partiet organiseras från 9-årsåldern i ett slags
scoutkårer. Alla fascister bära som uniform "den
svarta skjortan" (camicia nera). För allmänhetens
bearbetande sörja mer än 20 dagliga tidningar (de
voro före okt. 1922 blott 4) och ett stort antal
veckotidningar och tidskrifter. "Popolo d’Italia",
nu ledd af höfdingens broder Arnaldo Mussolini,
är alltjämt rörelsens hufvudorgan. Till "il duce"
sammanlöpa alla trådar, och hans närmaste rådgifvare
är understatssekreteraren vid konseljpresidiet,
professor Giacomo Acerbi.

Utanför Italien har fascismen ofta missförståtts och
exempelvis ansetts vara ett "storindustriens hvita
garde". Dess ledande män, som till stor del framgått
ur den italienska syndikalismens vänstra flygel,
bestrida energiskt detta. I själfva verket torde
fascismen vara en typiskt italiensk rörelse, genom
sin intensivt nationella karaktär fientlig mot all
internationalism och från början genom sitt ursprung
från krigsdeltagare föga respekterande vanliga civila
påbud. Tidsförhållandena satte den i stridsställning
främst mot Italiens kommunister, socialister och
parlamentsliberaler, men som privatintressebetonad
klassrörelse vill den ej anses. En ordrik och
grumlig framställning af fascismens idéer ges af
P. Gorgolini, "Le fascisme" (1923). Om organisationen
se en sakrik artikelserie "L’Organisation fasciste"
af G. Prezzolini i "Journal de Genève" (30 maj–5 juni
1923). Jfr äfven I. Hjertén, "Fascismen" (1922).
V. S-g.

Fascist [-J i’st]. Se Fascism. Suppl.

Fasettblock (ty. facettengeschiebe, eng. facetted
pebbles), geol., af glaciärer eller landis repade
block med i det närmaste plana ytor, som bildats
därigenom, att de urspr, oregelbundet söndersprungna
blocken frusit fast och inbäddats i glaciärens
- eller landisens - underlag och afslipats af
den däröfver framskridande bottenmoränen. De
olika fasettytorna torde ha uppkommit därigenom,
att underlaget töat upp och blocket då ändrat
läge. Fasettblock iakttogos först i de paleozoiska
moränbildningarna i Främre Indien (se Permiska
systemet, äfven i Suppl.), men sedan ha sådana
iakttagits äfven i den nordtyska slättens moräner.
K. A. G.

Fast anslag, statsr. Se Statsanslag.

*Fastenrath, Johannes, dog 16 mars 1908 i Köln.

*Fasterna omfattar nu 11,492 har. 1,544
inv. (1923). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.

*Fastighet. Bevillningen utgår nu med 6/io öre pr 100
kr. taxeringsvärde å jordbruksfastighet och med 5/io
öre å annan fastighet. 1920 voro Sveriges fastigheter
taxerade till 14,508 mill. kr. (jordbruksfastighet
5,581 mill., annan fastighet 6,991 mill. och
bevillningsfria 1,936 mill.). Se Taxeringsvärde
(äfven i Suppl.).

*Fastighetsbevillning erlägges efter 1920 äfven för
allmän egendom, såvidt den lämnar reell inkomst, så
för statens jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda
eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna
fastigheter. Äfven kommuner, akademier, stiftelser
etc. erlägga bevillning för jordbruksfastighet och
äfven för byggnader, om och i den mån de användas
till industriellt eller därmed jämförligt ändamål
eller mot vederlag upplåtas till begagnande. -
Däremot är egare eller innehafvare af lägenhet
befriad från fastighetsbevillning, om lägenhetens
enda eller hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden
och dess taxeringsvärde understiger 1,000 kr.
N. H.

Fastighetsbildning i stad, jur., benämnes numera i
svensk lag sättet att bestämma, hvilka jordområden
i stad må anses som särskilda fastigheter
(d. v. s. rättsliga enheter eller föremål för
särskild eganderätt, särskild inteckning, särskild
taxering o. s. v.). En mera fullständig reglering
af detta ämne har egt rum först genom lagstiftning
12 maj 1917, tillkommen efter fleråriga förarbeten,
hvilka närmast föranleddes af en Lagberedningens
framställning 1907. Efter denna tillsattes en
fastighetsregisterkommitté, som arbetade 1908-11;
så följde 1914 en fastighetsregister-kommission och
1916 en ny sådan kommission. Hvar och en af dessa
framlade sina förslag, och såväl 1916 som 1917
års riksdag hade frågan under behandling. Äfven
senare, 1921 och 1922, har arbete egnats frågan,
och vissa ändringar i 1917 års lagstiftning ha
genomförts. Ang. denna lagstiftnings innehåll må här
anges följande hufvudgrunder. Stadsområdet är dels
planlagdt, dels icke planlagdt. Gränsen för det
planlagda området (stadsplanen, se d. o.) bestämmes
efter gammal häfd eller genom stadsfullmäktiges af
K. M:t fastställda beslut. Den för bebyggande afsedda
delen af det planlagda området indelas i tomter (se
Tomt), en indelning, som kan vara af ålder bestående
eller göras i administrativ ordning (fastställas
af K. M:ts befallningshafvande eller i visst fall
K. M:t). Gammal tomt räknas alltid som särskild
fastighet, genom tomtindelning nybildad tomt däremot
ej förr, än den på egarens begäran införts i stadens
tomtbok (se d. o. samt Fastighetsregister. Suppl.),
eller, däresi tomten bildats genom sammanläggning af
särskilda områden, rätten lämnat sådant medgifvande
till sammanläggningen, som lagen af hänsyn till
möjligen befintliga inteckningar kräfver. Tomts
gränser fastställas och kartläggas genom
s. k. tomtmätning (se d. o.). Endast genom ändrad,
vederbörligen fastställd tomtindelning må desamma
ändras. Andra fastigheter i stad, inom eller utom det
planlagda området, kallas stadsegor; dessas gränser
bestämmas första gången i samband med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free