- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
777-778

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fennoskandia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utspelande af de olika partierna bibehålla
det afgörande inflytandet i det till formen
parlamentariskt styrda landet. Äfven på det
utrikespolitiska området, där han begagnade sig
än af den ena, än af den andra stormaktens stöd,
vann han stora framgångar, hvilka dock, måhända
icke utan hans eget förvållande, slutligen byttes
i nederlag. Bulgariens oafhängighetsförklaring
5 okt. 1908, samtidig med Österrike-Ungerns
annexion af Bosnien-Hercegovina, innebar
också hans antagande af konunga-("tsar-")titeln.
Sedan Balkanalliansen 1912 slutits under ryskt
beskydd, inlät sig F. i okt. s. å. i det segerrika
Balkankriget mot Turkiet, som ett ögonblick
tycktes öppna möjligheten af Konstantinopels
eröfring; F. beskylles att för vinnande af detta
mål ha föranledt de resultatlösa och förlustrika
anfallen mot Tschataldscha-linjen. Likaså anses
han personligen ansvarig för det öfverfall på
serber och greker 29 juni 1913, som inledde det
olyckliga andra Balkankriget, hvilket beröfvade
Bulgarien de i det första kriget vunna vinsterna.
Sedan Ryssland visat sig icke vilja hjälpa Bulgarien,
orienterade sig F. åt centralmakternas håll, och
Bulgariens deltagande i Världskriget stod säkerligen
i öfverensstämmelse med hans personliga politik.
Bulgarerna vunno lysande framgångar och tycktes
stå nära realiserandet af alla sina nationella mål,
men katastrofen i sept. 1918 kullkastade hela F:s
politiska system. Han räddade sin dynasti genom att
3 okt. abdikera till förmån för sin äldste son Boris,
hvarpå han följande dag lämnade Sofia och drog sig
tillbaka till sin släkts hemort Koburg. F:s andra
gemål (sedan 28 febr. 1908), prinsessan Eleonora
af Reuss, f. 1860, dog 12 sept. 1917. Se vidare
under Bulgarien. Suppl. anförd litteratur, A. Hepp,
"F. de Bulgarie intime", och P. Lindenberg, "König
F. von Bulgarien" (1917); motsatta karakteristiker
hos M. Ehrenpreis, "Om våra dagars Bulgarien" (i
"Svensk tidskr." 1916), och A. Nekljudov, "Diplomatic
reminiscences" (1920; "En diplomats minnen", 1921).

H. B–n.

*Ferdinand, konungar af Bägge Sicilierna.
– 2. F. II (sp. 54–55) erhöll öknamnet
"kung Bomba" på grund af de hänsynslösa
bombardemang han under upproret 1848 lät flera städer
på Sicilien, främst bland dem Messina, undergå.

*Ferdinand, tronföljare i Rumänien, efterträdde sin
farbroder Karl (Karol) som konung af Rumänien vid
illustration placeholder

dennes frånfälle, 11 okt. 1914. I motsats
mot sin farbroder, som personligen önskat vara
förbundstrogen och åtminstone orubbligt fasthöll
vid neutraliteten, sympatiserade F. med de
strömningar, som gingo ut på, att Rumänien trots
bestående alliansfördrag med Österrike-Ungern skulle
deltaga i Världskriget på motsidan i syfte att
därigenom förvärfva Siebenbürgen. Om Rumäniens
deltagande i Världskriget se Rumänien (Historia)
Suppl. och Världskriget, sp. 209–213 och 225–226.

Hufvudstaden Bukarest intogs af fienden, och
F. nödgades 1918 ingå separatfred (se Bukarest i
Suppl.), men de allierades segrar på andra fronter
satte Rumänien i stånd att till sist i fredssluten
förvärfva ej blott Siebenbürgen, utan äfven stora
delar af det egentliga Ungern, hvarjämte det Ryssland
sedan 1878 tillhöriga Bessarabien återförenades
med moderlandet. Införlifvandet af Siebenbürgen
(Transsylvanien) med rumänska riket beseglades genom
F:s och hans gemåls högtidliga kröning i Alba Julia
1922. Med henne har F. ytterligare en dotter, Ileana
(f. 1909). – Tronföljaren Karl förmäldes 10 mars 1921
med prinsessan Helena af Grekland, dottern Elisabet
27 febr. 1921 med dåv. kronprins Georg af Grekland
och dottern Maria 8 juni 1922 med konung Alexander
af Jugo-Slavien.

V. S–g.

*Ferdinand, storhertiga af Toscana. – 4. F. IV dog 17 jan. 1908 i Salzburg.

Ferdinand af Tyrolen, österrikisk ärkehertig, f. 1529,
d. 1595, var andre son till kejsar Ferdinand I och gift
med den augsburgska köpmansdottern Philippine Welser
(se Welser). Han styrde från faderns död, 1564,
till sitt eget frånfälle Tyrolen (se därom Österrike,
sp. 241). Jfr Hirn, "Erzherzog F. von Tirol" (2 bd, 1885–87).

Ferdinand Cortez (Fernand Cortez, ou la conquête de Mexique),
opera med musik af Spontini (se denne, sp. 780), till text af de Jouy och
Esménard, uppf. i Stockholm f. g. 1826.

Ferdinandsburg. Se Gustavusburg.

Ferdusi. Se Firdausi.

*Fère. 1. La F. hade 2,136 inv. 1921. Staden,
hvars fästningsverk voro föråldrade, utrymdes under
Världskriget i slutet af aug. 1914 af fransmännen
och besattes 1 sept. af tyskarna (2:a armén, v. Bülow).
Den omdanades sedermera till en stark stödjepunkt, som
gjorts stormfri genom vidsträckta öfversvämningar, i
Siegfriedsställningen. Under tyska offensiven mot
Amiens i mars 1918 frambröt (21 och 22) 18:e armén
(v. Hutier) från linjen S:t-Quentin–La F. till ett
genombrytande anfall (af tyskarna kalladt
"genombrottsslaget vid S:t-Quentin-La F.") mot franska
motliggande frontdelen. 13 okt. s. å. besattes La F.
åter af fransmännen. Staden var då delvis förstörd.
Jfr Världskriget, sp. 163, 234 och 243.

2. La F.-Champenoise hade 2,265 inv. 1921.
Under första slaget vid Marne intogs, efter ett
hårdnackadt försvar, 8 sept. 1914 staden af tyska
gardeskåren (tillhörande 2:a armén, v. Bülow).
I trakten n. ö., ö. och s. ö. om densamma utkämpades
6–10 s. m. en rad hårda strider (af tyskarna kallade
"slaget vid La F.-Champenoise") mellan franska 9:e
armén (Foch) och tyska 3:e armén (v. Hansen),
hvarunder fransmännen först trängdes tillbaka mot
Aube, men sedermera kunde rycka framåt, hvarvid de
återtogo den då delvis förstörda staden (10 sept.).
Jfr Världskriget, sp. 165 och 166.

3. La F.-en-Tardenois, stad i franska dep. Aisne,
nära Ourcq, 24 km. s. ö. om Soissons, med en berömd
slottsruin. 2,332 inv. (1921). Staden besattes
3 sept. 1914 af tyskarna (2:a armén), som dock åter
måste utrymma den 11 s. m. Under andra slaget vid
Marne intogs staden efter en hård strid 29 maj 1918
ånyo af tyskarna (kåren Conta, tillhörande 7:e armén).
28 juli s. å. be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free