Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fère, 3. La Fère-en-Tardenois - Feredschik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Feredschik-Ferrari
780
sattes den åter af fransmännen. Jfr Världskriget,
sp. 164, 166, 237 och 239. 1-3. H. J-dt.
*Feredschik tillhör numera Grekland.
Ferguut, Jan, pseudonym. Se D r o o g e n-b r o e c k,
J. van. Suppl.
*Feri36. Ferias latinos, en från urminnes tid af
latinerna på Albanska berget firad rörlig fest
till ära för den latinske förbundsguden Juppiter
Latiaris. Sedan Rom i st. f. Alba longa blifvit
förbundets ledande makt, gjorde de romerske konsulerna
offret - en hvit tjur - i närvaro af samtliga de
romerske riksämbetsmännen och sändebud från de
latinska städerna. Festen varade fyra dagar.
Ferid pascha, turkisk politiker af albansk härkomst,
efter sitt giftermål med en prinsessa kallad Damad
F. pascha, f. 1850 i Valona, innehade viktiga
poster inom provinsförvaltningen och gifte sig
1886 med prinsessan Mediha Sultane, syster till
sultan Abdul Hamid. F. blef jan. 1901 storvesir
och förde som sådan en utprägladt tyskvänlig
politik samt visade sig i inre förvaltningsfrågor
rätt eftergifvande för sultanens gunstlingar. Då
den ungturkiska revolutionen utbröt i Saloniki,
inledde sultanen sin eftergiftspolitik mot denna
rörelse med att ge F. afsked, 22 juli 1908, dagen
efter det att kejsar Vilhelm för att stärka hans
ställning förlänat honom Svarta-örns-orden. F. blef
efter Abdul Hamids afsättning inrikesminister
i Hilmi paschas ministär i maj 1909, men redan i
aug. s. å. fick han vika för ungturken Talaat. Efter
Turkiets nederlag i Världskriget var F. maj
-okt. 1919 storvesir och besökte i denna egenskap
fredskonferensen i Paris, inför hvilken han lade
all skulden för Turkiets deltagande i kriget på
ungturkiska kommitté a. Han var ånyo storvesir
april-okt. 1920 och lät en förhandlingsdelegation
med de allierade afsluta fredsfördraget i Sévres 10
aug., hvars ratifikation han emellertid ej kunde
genomdrifva. F. är medlem af turkiska senaten.
V. S-g.
*Feriehem. Jfr Föreningen Feriehem för handel och
industri. Suppl.
Feriehemsfonden (officiellt Fonden för
läroverkselevernas egna feriehem) grundlades 30
april 1923 i ändamål att bereda ekonomiskt mindre
väl situerade läroverkselever tillfälle till
sommarvistelse på landet. Tills vidare utdelas
influtna frivilliga bidrag omedelbart, hvadan
tillgångar ännu ej finnas.
* Ferier i den egentliga folkskolan äro beroende
af skolans reglemente, som dock i allmänhet torde
ha anpassat sig efter det af folkskolestadgan
bestämda minimum för läsåret, 8 månader eller 341/s
vecka. Ferierna omfatta således i normala fall
l?1/? vecka. För landsbygdens skolor är ock detta
angifvet i Skolöverstyrelsens 1920 utgifna Planer och
Förebilder till reglementen, men för städernas del
närma sig dessa planer de allmänna läroverkens typ med
ett läsår på 36-38 veckor, således ferier på 16 a 14
veckor. Så är ock fallet med den Högre folkskolan och
Kommunala mellanskolan med ett läsår på minst 36-38
veckor. För fortsättningsskolornas och lärlings- och
yrkesskolornas del kan man icke tala om egentliga
ferier, då dessa skolor äro afsedda att vidare
utbilda ungdomen under en tid, som undan-tagits från
deras egentliga sysselsättning. Skolöfver-styrelsens
Förebilder till reglementen för fortsätt-
ningsskolor uppta ock en undervisningstid, som
varierar mellan 6 och 25 veckor för läsår; äfven
lärlings-och yrkesskolorna tillåta rik omväxling.
N. H.
Fering. Se F e i r i n g. Suppl.
*Fermanagh tillhör Nord-Irland, men frågan om
gränsens dragning till Irländska fristaten är ännu
tvistig. Grefskapets befolkning uppgick vid senaste
census, 1911, till 61,836 pers.
*Ferna. Sedan innehafvarna af fideikommisset
erhållit K. M:ts tillstånd att försälja egendomarna,
öfvergick F. genom köp till frih. J. A. Nordenfalk,
som fortfarande innehar och bebor hufvudgården, men
1911 sålde Finnbo i Norrbärke till häradshöf-ding
A. Olivecrona i Uppsala. N. H.
*Fernåndez Bremön, J., f. 1839 i Gerona, dog 1914.
*Fernandez de Moratin. 1. L. F. Ifrågavarande
skald, f. 1737, d. 1780, hette i förnamn Nicolås
(ej Leandro).
*Fernandez Florez. Å rad 16 står contempora-rios bör
vara contempordneos.
Ferna’ndo, manliga hufvudrollen (ung svärmisk ädling;
tenor) i operan "Leonora" (La favorite) af Donizetti
(se denne, sp. 716 o. 717).
Ferndrucker, ty. Se Telegraf, sp. 732.
Fe’rnow [-nå], Bernhard E du ar d, tyskamerikansk
skogsman, f. 7 jan. 1851 i Posen, d. 1923, fick
skoglig utbildning i Tyskland och flyttade 1876 öfver
till Amerika, där han 1886 blef chef för skogsafd. i
jordbruksdepartementet. Under F:s chefskap afsattes
stora områden "public lands" i västra delarna af
Förenta staterna som kronoparker. 1898-1903 var
F. rektor för skogsafd. af Cornell-universitetet
vid Ithaca. 1906 organiserade han ett särskildt
skogsdepartement i Pennsylvania, och 1909 -20 var han
professor i skogsskötsel vid universitetet i Toronto,
Canada. F. var grundläggare af den stora amerikanska
skogsvårdsföreningen och utgaf 1902-16 den kända
tidskr. "Forestry quarter-ly" och var från 1917
hufvudredaktör för denna tidskrifts fortsättning,
"Journal of forestry". F. lade grunden till den
amerikanska skogsvården och var den förste egentlige
författaren i Amerika på det skogliga området. Förutom
en mängd artiklar i ofvannämnda tidskrifter utgaf
han 3 vida kända handböcker: Economics of forestry
(2:a uppl. 1902), History of forestry (1910)
och Forest conditions of Nova Scotia (1912).
G. Sch.
*Ferrai, E u ge n i o, dog 16 juli 1897.
*Ferrara. Om F. under renässansen se K. Chle-dowski,
"Hovet i F." (1918).
* Ferrari, Carlo 11 a, dog 23 nov. 1907 i Bologna.
Ferrari, Philipp la Kénotiére von Ferrary, en af
världens främsta frimärkssam-lare, son till Ferrari,
hertig af Galliera (se d. o.), f. omkr. 1848
i Paris, d. 20 maj 1917 i Lausanne, led af en
panisk förskräckelse för titlar och för den enorma
förmögenhet han ärft efter sin fader, af-sade sig
hertigtiteln och sökte t. o. m. någon tid lefva som
skollärare i Paris. Kort efter moderns död, 1888,
lät han adoptera sig af en österrikisk officer samt
lefde sedan mest på resor, ofta inkognito. Redan
på 1860-talet började han samman-bringa den till
omkr. 10 mill. kr. uppskattade frimärkssamling, som
bär hans namn till eftervärlden och i hvilken han
framför allt samlade unika saker och sällsyntheter,
s. k. "ferrariteter". Som öster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
