Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferrers ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
783
Ferrers-Fessenden
1921-22). Hans senaste arbete är La tragedia della
pace (1923), en kritik af Versaillesfreden.
F:s styrka som historiker ligger icke i
källforskningens djup och själfständighet; han torde
stundom behandla källorna ganska fritt, och vissa
utlofvade specialundersökningar öfver kritiska
punkter ha uteblifvit. Men han eger en utpräglad
förmåga af lefvande skildring, stödd på skarpsinnig
psykologisk analys och klar uppfattning af de sociala
motsatser, de ändringar i det ekonomiska lifvet,
som ligga under de politiska stridernas omskiften
och i hög grad afgjort deras gång också i romarnas
och grekernas statslif. Stundom tor han som andra
nyare författare gå något för långt i denna riktning,
liksom i sina jämförelser mellan dåtida och nutida
samhällsföreteelser, och hans emellanåt halft mystiskt
färgade förkunnelse af tillvarons eviga lagar med
deras lysande och rika, men tillika smärtfyllda
resultat får kanske i vissa sammanfattande och
reflekterande satser en prägel af alltför enkel
fatalism. I F:s hufvudarbete förtjäna påpekas hans
häfdande af Lucullus’ stora insats som skapare af den
romerska "imperialismen", hans välgrundade, om också
långt drifna reaktion mot Mommsens Caesardyrkan,
hans teckning af Augustus’ politiska verk som i
vidsträckt mån en verklig republikansk restauration,
hans af insikt och sympati burna uppfattning af
Tiberius’ personlighet och öden intill sty ff åderns
död. - F. har icke verkat enbart genom skrifter;
han är också känd genom resor och föredrag såväl i
Europa som i Amerika. I början någon gång bedömd som
historisk dilettant, har han senare alltmer vunnit
erkännande. I Sverige har Hjärne egnat honom sina
sista artiklar (i "Svenska dagbladet" nov. 1921). En
redogörelse för "Grandezza e decadenza di Koma" finnes
i "Hist. tidskr." 1908 ("Caesar och Augustus, en
öfversikt af nutida åsikter", af G. Wittrock). G. W-k.
*Ferrers, lord. Se äfven Grey, sp. 285.
*Ferri, E., blef 1909 professor i Kom. Han utgick 1912
ur det socialistiska partiet, där han varit en af de
främste och af hvars hufvudorgan "Avanti!" han varit
ledare, och uppträdde i parlamentet som oafhängig
socialist. Han var ifrig motståndare till Italiens
deltagande i Världskriget.
FeYri, G i u s t i n o, italiensk författare,
f. 1857 i Piccinesco, d. 1913 i Kom, var redaktör för
"Fanfulla" och "Capitan Fracassa’’ m. fl. tidningar,
skref äfven litteraturkritik och, under skiftande
pseudonymer, åtskilliga romaner, af hvilka II
capolavoro (1901) och La camminante (1907) skattats
högst. R-n
B.
Ferriciträt, med. farm. Se Järnmedel.
Ferrier [färrie], Paul, fransk författare, f. 1843,
d. 1920, skref alltifrån 1868 vådeviller, komedier,
opera-comique-texter m. m. sådant, af hvilka kunna
nämnas Les mousquetaires au couvent (1880) och La
belle-mére (1898).
Ferrisalter. Se J ä r n, sp. 379.
Ferrisulfid. Se Järn, sp. 379.
Ferrit, miner. Se Olivin.
*Ferrocyankalium, kem. Se Blodlutsalt. Suppl.
Ferrocyankaliumkalcium, kem. Se Blodlut-salt. Suppl.
Ferrocyänkoppar. Se Kopp ar l, sp. 974.
Ferrolaktät, med. /arm. Se Järnmedel.
*Ferrolegeringar. Se äfven Elektrokemisk
industri. Suppl., sp. 555.
Ferromagnetisk kropp. Se M a g n e t.
Ferrosulfät, med. farm. Se Järnmedel.
Femrum ace’ticum, kem. tekn. Se Järn acetat. Suppl.
Femrum pyroace^icum, kem. tekn. Se Järnacetat. Suppl.
Ferrus [-ry], G. M. A. Se I d i o t a n s t a 11.
*Ferry, Jules. Ett monument (af skulptören Michel
och arkitekten Ch. Blondel) öfver F. aftäcktes 1910
i Tuileriesträdgården i Paris.
Fe7rs!ew, Jean Kristian, dansk tidnings-utgifvare,
f. 3 mars 1836 i Köpenhamn, d. 6 juli 1910 i Aachen,
öfvertog 1857 ett af fadern, hof-gravören Martinus
William F. (d. 1852) och H. J. Bing 1842 anlagdt
litografiskt etablissemang och förenade 1863 med
detta ett tryckeri, från hvilket hans firma, C. F. &
co., sedermera utgett ett stort antal tidningar,
vanligen kallade De F e r s-lewske blade (se
Ferslewska tryckeriet). Till arbetsplats för dessa
inköpte och ombyggde han 1876 det forna Hotel royal
(Ved Stranden 18) i Köpenhamn. F. anlade vidare
för sina tidningars behof eget stilgjuteri, egen
pappers-fabrik (1880) och cellulosafabrik (1890) samt
gick på 1870-talet i spetsen vid införandet i Danmark
af modernt tidningstryckerimateriel (falsnings-maskin,
press för "oändligt" papper, sättmaskiner m. m.).
V. S-g.
Ferster, H. Se F r e e s t e r, H. Suppl.
*Ferté, L a. - 3. L a F. - M i l o n, by i
franska dep. Aisne, vid Ourcq, 31 km. n. v. om
Chåteau Thierry. 1,545 inv. (1921). Byn besattes 2
sept. 1914 af tyskarna, men återtogs 10 s. m. af
fransmännen efter någon strid, hvarunder den
delvis förstördes, med de öfver Ourcq återtågande
tyskarna. - 4. La F.-sous-Jouarre, stad i franska
dep. Seine-et-Marne, vid Marne, 18 km. ö. om
Meaux. 4,545 inv. (1921). Staden intogs af tyskarna
3 sept. 1914, men återtogs efter en hård strid 9
s. m. af engelsmännen, som här öfvergingo Marne. Den
blef därvid delvis förstörd. Jfr V ä r l d s k r i
g e t, sp. 163-166. 3 o. 4. H. j-dt.
FeYvet 0’pus (lat., "arbetet sjuder"), citat från
Vergilius’ "Georgica", IV, 169.
*Fes har numera järnvägsförbindelse med Casablanca
(343 km.) och öfver detta med Marrakesch (280
km.) samt med Taza och Oudjda (374 km.). Befolkningen
var 62,693 pers., hvaraf 2,218 européer, 1920. -
F. besattes af franska trupper i maj 1911; om därpå
följande internationella förvecklingar se M a r o k
k o, sp. 1037 ff. och i Suppl.
*Fessan bildar nu södra delen af italienska kolonien
Tripolitania. Det besattes mot slutet af 1913 af
italienska trupper. Befolkningen beräknas till
omkr. 70,000 pers.
Fessenden [fe^nden], Keginald Aubrey, amerikansk
fysiker och elektrotekniker, f. 6 okt. 1866 i
Bolton, Quebec, Canada, erhöll 1886 anställning
som ingenjör vid Edison-verken, blef 1891 chef
för Elect. Westinghouse co., 1893 professor
i fysik vid Purdue university och var 1894-99
professor i elektroteknik vid Western university
i Philadelphia. 1900 blef F. "specialagent" vid
meteorologiska byrån i Washington. F. har gjort sig
känd genom arbeten rörande trådlös telefon! och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
