Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 795-796 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filipstad ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beviljat frikostiga anslag. Det politiska slutmålet
för F:s befolkning medges öppet vara ernående
af full själfständighet; från amerikansk sida
har man ej principiellt afvisat dessa idéer, men
ställt deras förverkligande på framtiden och under
tiden medgett vidgad autonomi. General Wood och
förre guvernören Forbes sändes 1921 af president
Harding att afge rapport om läget och tillrådde
då, att F. skulle behålla sin nuvarande politiska
ställning, "tills folket fått tid att absorbera
och grundligt bemästra de befogenheter det redan
åtnjuter". Senast i aug. 1922 svarade Harding en
själfständighetskräfvande delegation från F., som
besökte Washington, att tiden ännu icke var mogen
för F:s oberoende. Strategiska och ekonomiska skäl
äro för denna den amerikanska regeringens hållning
bestämmande.

Litt.: J. Arnold, "The Philippines" (1912),
Fr. Chamberlin, "The philippine problem, 1898–1913"
(1913), C. Crow, "America and the Philippines" (1914),
C. Worcester, "The Philippines past and present"
(2 bd, s. å.), G. A. Malcolm, "The government of
the Philippine islands" (1916), M. M. Kalaw, "The
case for the filipino" (s. å.), J. P. Melencio,
"Arguments against philippine independence
and their answers" (1919), och C. E. Russell,
"The outlook for the Philippines" (1922).
V. S-g.

*Filipstad. Arealen uppges nu till 2,556 har, hvaraf
2,168 har land; stadsplanen omfattar 96,33 har. 4,830
inv. (1922). Tax.-v. 1921 var 13,570,200 kr.,
den bevilln.-tax. inkomsten 7,294,260 kr. Stadens
banker äro sparbanken i F., afdelningskontor af
A.-b. Sydsvenska banken, Värmlands ensk. bank och
Enskilda banken i Vänersborg; tidningarna äro
"Filipstads stads och bergslags tidning" (3
ggr i veckan),

Fig. 1. Filipstads vapen.

Fig. 2. Nya samskolebyggnaden i Filipstad (1913).

"Värmlandsberg" (2 ggr i veckan) samt "Östra
Värmlands nyheter" (3 ggr i veckan). För val
till Andra kammaren tillhör F. Värmlands läns
valkrets, för landstingsmannaval valkretsen
Arvika–Filipstad. Vapenbilden i stadsvapnet är nu
fastställd till den något ändrade form, som fig. 1
visar. O. Sjn.

*Filipstads norra bergslags järnväg (16,8
km. lång) har inköpts af Nordmark-Klarälfvens
järnvägs-a.-b. och tillträddes l jan. 1920. Se
Nordmark-Klarälfvens järnvägar. Suppl.
F- P-

Filipstads revir af Bergslagsdistriktet och
Värmlands län omfattar Färnebo härad, Nedre Älf
dals härad med undantag af den del af Ekshärads
socken, som ligger v. om Klarälfven, äfvensom
Kungsskogens kronopark inom Färnebo, Vase och ölme
härad. Reviret, som är indeladt i 3 bevakningstrakter,
omfattar 15,462 har allmänna skogar (1920),
hvaraf 2 kronoparker med en areal af 4,995 har.
S-r.

Filip von Heinsberg [fann ha’jns-], 1167-91 ärkebiskop
af Köln (se d. o., sp. 619).

Fillan, härad och socken under Hitra pastorat, vid
kusten, n. v. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke
(före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 98,54
kvkm. 1,563 inv. (1920). Fiske och jordbruk.
K. G. G.

Filles de la charité [fij da la jaritej, fr. Se
Barmhärtiga systrar.

Filles de la croix [fij da la kroa’], fr. Se K o
r-sets döttrar.

*Fillis, James, dog 1913 i S:t Germain.

*Film. Utom den förut använda pluralformen
films används numera företrädesvis formen
filmer. Fotografisk film består af ett på ett
underlag af tunna celluloidfolier eller annat
transparent böjligt material gjutet ljuskänsligt
bromsilfvergelatinskikt. Som fotografiskt negativ-
och diapositivmaterial har filmen fått allt större
användning och har för flera ändamål helt eller delvis
ersatt fotografiska plåtar på glas. Jämte de förut
mycket använda rull- och planfilmerna, rullfilmer
och <i>filmblock</I> (se d. o. Suppl.), som vanligen ha en
tjocklek af 0,10–0,15 mm., användas numera äfven
filmer i form af plana kartongtjocka blad af 0,20-0,30
mm. tjocklek, planfilmer (porträttfilm, diapositivfilm
o. s. v.). Utom de förut framhållna fördelarna framför
glasplåtarna (se Film i hufvudarbetet) har filmen
äfven den fördelen, att man, med bibehållande af
kopians fulla skärpa, kan kopiera den från hvilken
sida man behagar och sålunda genom kontaktkopiering
direkt erhålla en vid vissa fotografiska och
fotomekaniska förfaranden erforderlig sidoomvänd bild.

Sin ojämförligt största användning har filmen i
form af kinematograffilm. Det för kinematograffilm,
"kinofilm", afsedda celluloidunderlaget framställes i
folier af 0,12–0,13 mm. tjocklek, bredden är vanligen
omkr. 60 cm., och längden kan uppgå till flera
hundratal meter. Framställningen af sådana folier sker
på följande sätt. Celluloiden (se d. o.) upplöses
i lämpliga lösningsmedel (aceton, amylacetat,
eter o. s. v.) till en klar, tjockflytande
lösning, som – efter omsorgsfull filtrering –
medelst speciella maskiner gjutes i folier af ofvan
angifven tjocklek. Gjutmaskiner finnas af flera olika
konstruktioner. En mycket använd sådan består af två
på 8–10 m. afstånd från hvarandra monterade, långsamt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>