Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filtrost ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Filtrost-Finansdepartementet
800
material) och i hvilka den slamhaltiga vätskan
inpressas genom tryckpumpar. En särskildt i
sockerfabriker mycket använd filtrerpress, en
s. k. rampress, visas af fig. Den sammansättes af ett
stort antal järnramar (2 löstagna sådana synas nedtill
på fig.). En rampress innehåller 2 slags kamrar,
nämligen slamkamrar, L, och saftkamrar, V. Endast
saftkamrarnas väggar äro beklädda med filtrerduk,
som stödes af metall-
Rampress (filtrerpress för sockerfabriker).
trådsväf eller perforerade metallplattor. Saft- och
slamkamrar omväxla med hvarandra. Den slamhaltiga
vätskan inpressas genom ventilen B och slamkanalen &,
som står i förbindelse endast med slamkamrarna. I
dessa stannar alltså "slammet", d. v. s. de olösta
fasta ämnena, medan vätskan (i sockerfabrikerna
kallad tunnsaft) går genom filtrer-dukarna och ut
genom saftkamrarna samt genom kranarna d till en
för alla saftkamrar gemensam rörledning och aftappas
genom kranen D. Ifall, såsom i sockerfabrikerna, den
filtrerade lösningen håller värdefulla beståndsdelar
eller om man vill erhålla de utfällda ämnena i
rent tillstånd, måste filtreringen efterföljas af
uttvättning, hvilken tillgår så, att rent vatten
pressas genom de i slamkamrarna bildade slamkakorna, i
riktning vinkelrätt mot deras plana yta. Tvättvattnet
går därvid från "vattenventilen" F och kanalen /
(i ramarna) in i hvar-annan saftkammare, passerar
tvärtigenom slamkakorna och ut genom de mellanliggande
saftkamrarna. - Då tömning och rengöring af en
filtrerpress af den vanliga konstruktionen äro både
tids-och arbetsödande, har man i nyare filtrerpressar,
konstruerade dels af Kelly, dels af Sweetland,
monterat saftkamrarna på en för alla gemensam
ställning, som insattes i en cylindrisk behållare, uti
hvilken den slamhaltiga vätskan inpumpas. "Slammet"
kommer därvid att afsätta sig på saftkamrarnas, af
filtrerduk bestående utsida. Efter slutad filtrering
och uttvättning kan man således på en gång uttaga
hela filtrerstället ur cylindern och genom afspolning
eller på annat sätt aflägsna det samlade slammet.
Filtrerpressarna uppfunnos först inom
porslinsindustrien, men fingo snart en ytterst
viktig användning vid sockertillverkningen
(se Socker, sp. 220) och spela numera en
stor roll i en mängd kemiska industrigrenar.
K. A. V-g.
Filtrost, bot., namn på Cronartium ribicola,
en på bladen af svarta vinbär vanlig rostsvamp
(se Cronartium).
Filtsjuka, bot. SeHypochnus. Suppl. och Skprf 2.
FPmbria?, anat. Se K ö n s o r g a n, sp. 646, och
L i f m o d er, sp. 437.
*Fimbulvinter, nord. myt., geol. Sernander har
satt den stora klimatförsämring, som enligt hans
åsikt inträdde i Norden vid gränsen mellan den
subboreala och den subatlantiska perioden (se B
l y 11-Sernanderska klimatperioder-n a. Suppl.),
i förbindelse med sagans fim-bulvinter. Denna
klimatförsämring skulle ha inträdt just vid gränsen
mellan bronsåldern och den äldre järnåldern,
d. v. s. ungefär 600 år f. Kr., och varat ung. till
vår tidräknings början. Sernander vill förklara
fattigdomen på fornfynd under den äldsta delen
af järnåldern i jämförelse med bronsålderns
rikedom på fornsaker genom en afiolkning under
den ogynnsamma klimatperioden. Hans åsikt har
visserligen omfattats af en del forskare, men såväl
från geologiskt som från arkeologiskt håll har den
rönt så mycken motsägelse, att man tillsvidare gör
bäst i att betrakta den endast som en arbetshypotes.
K. A. G.
Fimma. Se Mö 2.
Fimmerstad, herrgård i Fagre socken, Skaraborgs län,
omfattar 21/a mtl med en areal af 500 har, hvaraf 350
har åker, tax. v. 375,600 kr. (1922). Tvåvånings
träbyggnad med 3 torn. Egare är sedan 1916
G. Johansson. O. Sjn.
FFmosis, med. Se P h i m o s i s. *Final. -
3. Idrottst., slutmatchen i en utslags-täflan (se
d. o.), då blott två motståndare återstå, sedan alla
andra blifvit utslagna. Segraren i finalen är segrare
i hela täflingen. Ordet används äfven oegentligt som
benämning på slutheatet i en täflan, där försöksheats
i en eller flera omgångar anordnats. Före finalen
mötas de fyra täflande, som återstå, sedan öfriga
utslagits, i semifinalen (af lat. semi, half,
och finis, slut), som ock benämnes h a l f f i
n a 1. Half finalen måste alltså alltid bestå af
två matcher, där i hvardera två motståndare mötas.
B. B-11. * Finansdepartementet, ett af rikets nio
departement, handlägger - sedan ärenden rörande handel
enligt riksdagsbeslut 1919 därifrån afskilts till
ett särskildt Handelsdepartement - numera jämlikt
stadgan af 22 juni 1920 följande förvaltningsärenden,
nämligen rörande jordeboksväsendet samt de jord eller
lägenheter åtföljande rättigheter och skyldigheter,
som icke äro hänförliga under någon af de till
andra departement hörande grenar af förvaltningen;
statens skatteväsen samt den allmänna förvaltningen
och redovisningen af stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
