Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finansexpeditionen ... - *Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
801
Finansexpeditionen-Finland (Läge o. storlek.
Befolkning)
802
medlen; stämpelafgifter; expeditionslösen; dana-arf;
markegångssättning; det kommunala skatteväsendet
och kommunernas finanshushållmng; statsregleringen;
anslagen till hof- och slottsstaterna; den till
konungens och konungahusets bruk anslagna fasta och
lösa egendomen; statens till andra förvaltningsgrenar
ej upplåtna fasta och lösa egendom; mantalsskrifning;
tullväsendet; frihamnar och frilager ; myntväsendet;
justeringsväsendet samt kon-trollstämplingen; mått och
vikt; bank-, hypoteks-och fondväsendet; tillverkning
och försäljning af drycker och andra varor, som
innehålla alkohol; försäljning af vissa alkoholfria
drycker; tillverkning af socker; tobaksmonopolet;
resereglementet; det civila pensionsväsendet,
i den mån detsamma ej genom bildning af särskilda
pensionskassor för vissa grupper af befattningshafvare
eller eljest tillhör annat departement; samt
statistik, i hvad den ej tillhör annat departement. Af
lagstiftningsfrågor handlägger departementet sådana
rörande bank-och fondväsendet, med undantag af dem,
som angå bankers konkurs. Till departementet anses
höra Bank- och fondinspektionen; Biksräkenskapsverket,
Kontrollstyrelsen; öfverkontrollörer vid brännvins-och
maltdryckstillverkningen; justerare af mått
och vikter; styrelsen öfver Sveriges allmänna
hypoteks-bank; styrelsen för Konungariket Sveriges
stads-hypotekskassa och styrelsen öfver Allmänna
hypo-tekskassan för Sveriges städer; styrelsen öfver
Civilstatens änke- och pupillkassa; Kammarkollegium;
Statskontoret; Mynt- och justeringsverket;
Kammarrätten ; Generaltullstyrelsen med tullstaten;
Statistiska tabellkommissionen och Statistiska
centralbyrån; direktionen öfver Tullstatens enskilda
pensionsinrättning samt Förmyndarkammaren i Stockholm.
Departementet är f. n. fördeladt på fyra byråer,
hvaraf en för tull- och stämpelärenden, en för ärenden
angående kommunernas finanshushållning, en för mål och
ärenden hos Regeringsrätten samt en för budgetärenden
m. m. Inom departementet tjänstgör en byråchef för
lagärenden. Departementschefen har sakkunniga biträden
vid beredning af ärenden rörande kontrollväsendet samt
banker och andra låneinrättningar. Departementets
stat (sjunde hufvudtiteln) upptar enligt 1922
års riksstat i ordinarie anslag kr. 36,653,200
samt i extra anslag kr. 9,273,900 kr.
L. S. v. H.
’Finansexpeditionen i Finland upphörde i sammanhang
med den nya författningens antagande, och dit hörande
ärenden förlades till det nybildade Finansministeriet
(se d. o. Suppl.).
Finansministeriet i Finlands statsråd utgör
ett af de 10 ministerier, på hvilka landets
förvaltning är fördelad. Dess chef är en
af ministrarna i statsrådet. Det handlägger
ärenden rörande landets myntväsen, finanser och
skatteväsen. Under ministeriet lyda statskontoret,
tullstyrelsen, stämpelkontoret, myntverket,
allmänna revisionsrätten och revisionskontoret,
bankinspektionen samt sparbanksinspektörerna och
inspektörerna för pant-låneinrättningarna. Till
ministeriets verksamhetsområde hör äfven den
allmänna regleringen af tjänstemännens aflöning
och pensionering samt resereglementet. Jfr lag
af 30 mars 1922 om ministerierna i statsrådet
samt reglementet för statsrådet af samma dag.
T. C.
* Finans- og tolddepartementet i Norge (officiell
Tryckt den 17/8 23
stafning numera tolldepartementet) består numera af 3
af delningar (hvar och en under sin expedisjons-chef),
nämligen finansavdelingen (med 6 byråer, kantorer),
skatteavdelingen (med 3 kontorer) och tollavdelingen
(med 3 kontorer).
Finansrådet inrättades genom k. beslut 11 sept. 1917
med uppgift att till ledning för exportörer, banker
och andra kreditgifvare ange de betalningsvillkor,
som borde fordras vid försäljning af svenska varor
till utlandet. Det bestod af 3 led., upplöstes genom
k. beslut 19 nov. 1920 och ersattes af Ekonomiska
rådet (se d. o. Suppl.).
*Finansrätt. Se äfven Förvaltningsrätt. Suppl.
Finbetong. Se Betong. Suppl.
Finch [finj], Alfred William, belgisk-finländsk
målare, keramiker och etsare, f. 28 nov. 1854 i
Bruxelles, studerade vid konstakademien där, senare
i Holland, Paris och England, flyttade 1897 till
Finland och blef lärare i keramik vid Centralskolan
för konstflit i Helsingfors. F. har målat landskap
och stilleben i en neoimpressionistisk teknik samt
utfört många etsningar och raderingar. T. Stz.
Finch [finj], George I., engelsk kapten och
bergbestigare. Se E v er est. Suppl.
*Finchley bildar nu ett distrikt i Greater
London. 13,69 kvkm. 46,719 inv. (1921).
Find, Ludvig Frederik, dansk målare, f. 16 maj
1869 vid Vamdrup, gick på akademien 1886 -88 och
utställer sedan 1897 på "den frie ud-stilling". Han
har målat porträtt, interiörer och landskap, särskildt
en rad fint och roligt uppfattade barnbilder.
P- E-t.
Findling, geol., detsamma som flyttblock, erra-tiska
block (se d. o.). Ordet används mest i sten-huggeri.
K. A. G.
Fingerblomma, zool. Se Nagelbildningar.
Fingerborg (äldre sv. fingerborr, besläktadt med
bärga), fingerskydd, metall-, celluloid-eller benhylsa
af konisk form, tillsluten vid smaländan af en konvex,
med små fördjupningar försedd platta och öppen vid
tjockändan. Fingerborgarna gjordes tidigast af läder
eller horn, och de voro kända i Tyskland och Italien
flera århundraden, innan holländaren Nicolaus van
Benschoten 1684 gjorde anspråk på uppfinningen af dem.
Fingerknut. Se Knut, sp. 715.
* Fingersvamp. Se färgplansch I till art. Svampar.
Fingrus. Se Grus 1.
Finiglaciäl, geol. SeSenglacial. Suppl.
*Finland (fi. Suomi), förr storfurstendöme, republik.
Läge och storlek. Genom fredsfördraget i Dorpat 14
okt. 1920 erhöll F. det förut ryska området Petsamo
(Petjenga) med omkr. 10,150 kvkm. land, hvarefter
rikets areal utgör 387,565 kvkm.
Om naturbeskaffenhet, klimat samt växt- och djurvärld
se hufvudarbetet.
Befolkningen omfattade 1910 3,115,197 och 1921
3,402,593 pers. Under krigsåren nedgick folkökningen
ansenligt; årligt medeltal för perioden 1911–15 var
11,5, för perioden 1916–20 däremot blott 3,9, men för
1921 åter 11,1 pro mille. Folktätheten är numera 9,9
pr kvkm. och varierar mellan 39,4 i Nylands län och
2,2 i Uleåborgs län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
