Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 839-840 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finlands frihetskors och frihetsmedalj - Finlands hvita garde - Finlands hvita ros - Finlands konstakademi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m. m. som föregående, bäres på bröstet i samma
band som 3:e klassen. Frihetsmedaljens 1:a klass,
i silfver, bäres i blått band med hvita ränder, dess
2:a klass åter, i brons, i rödt band med gula ränder.

Finlands frihetskors, 2:a klassens ordenstecken.

Dessutom har till åminnelse af frihetskriget 1918
genom senatens beslut af 10 sept. 1918 instiftats
Frihetskrigets minnesmedalj, i järn,
att bäras på bröstet i blått band med svarta ränder.
Medaljen har utdelats åt personer, som verkat vid
fronten under krigstiden, energiskt och framgångsrikt
arbetat för arméns förplägning, beklädnad
m. m. eller eljest verksamt understödt arméns
rörelse.
O. B–n.

Finlands hvita garde. Efter frihetskriget 1918
sammanfördes en del af de trupper, som deltagit i
de första striderna i Österbotten och därefter
deltagit i försvaret af den hvita fronten mellan
Päijänne och Bottniska viken under den första
krigstiden, till dess att öfriga truppdelar hunnit
formeras, till ett regemente, Finlands hvita
garde (numera Hvita gardets
regemente). Det består af Vasa, Lappo och Vörå
bataljoner till erinran om, att vid den första
afväpningen af ryssarna Vasa och Lappo skyddskårer
spelade den mest framträdande rollen, samt om den
i Vörå vid krigsutbrottet förefintliga krigsskolan,
som omedelbart efter det att dess arbete vidtagit
måste deltaga i krigsoperationerna; resp. bataljoners
kärna utgjordes vid deras första formering af
manskap tillhörande nämnda skyddskårer och
Vöråskolan.
O. B–n.

Finlands hvita ros, orden, som instiftades af
riksföreståndaren frih. G. Mannerheim 28 jan. 1919,
första årsdagen af frihetskrigets utbrott, och fick sina
statuter stadfästa 16 maj s. å., årsdagen af den
”hvita” (borgerliga) härens intåg i hufvudstaden.
Dess stormästare är Finlands statsöfverhufvud.
Orden består af följande klasser: kommendörer af
storkorset, af 1:a och af 2:a klassen, samt riddare (för det
andliga ståndets ledamöter) af 1:a och af 2:a klassen.

Finlands hvita ros, ordenstecknet (för riddare, 1:a klass).

Insignierna äro för kommendörer af storkorset: 1)
ordenskors af hvit emalj, infattadt i guld; i midtpartiet
är en heraldisk ros, och i korsvinklarna äro
gyllene lejonhufvud anbragta; bäres i mörkblått
vattradt band öfver axeln (för det andliga ståndet kring
halsen); 2) kraschan, bestående af en femuddig
ordensstjärna af silfver; i midten är en heraldisk ros
i hvit emalj anbragt i blått fält, hvilket omges
af inskriptionen ”Isänmaan hyväksi” (för
fosterlandet); i vinklarna mellan stjärnuddarna tre
gyllene strålar. Kommendör af storkorset kan tilldelas
ordenskedja, bestående af nio heraldiska rosor,
hvilka äro skiftevis genom guldlänkar sammanhäftade
med nio gyllene hakkors. Kommendörer af 1:a
klassen bära mindre kors om halsen och kraschan
samt smalare band; kraschanen saknar de gyllene
strålarna. Kommendörer af 2:a klassen bära kors
som föregående, men ej kraschan. Riddare och
ledamöter af 1:a klassen bära ett mindre ordenskors
i band på vänstra sidan af bröstet, medan riddare
och ledamöter af 2:a klassen bära ett liknande
ordenskors infattadt i silfver och försedt med lejonhufvud
af silfver i korsvinklarna. Samtliga ordensklasser
kunna förlänas med briljanter samt, såsom vedermäle
för tapperhet i fält, utdelas med svärd.

Dessutom finns Finlands hvita ros’
tecken, som utgöres af ett ordenskors i silfver,
att bäras på bröstet; i krig utdelas tecknet i brons
med svärd. Slutligen har instiftats Hvita-ros-medaljen,
hvars 1:a klass utgöres af en silfvermedalj
med Hvita rosens ordenskors ingraveradt å
framsidan och å baksidan ”Isänmaan hyväksi” (för
fosterlandet); 2:a klassen utgöres af en bronsmedalj
af samma slag. Medaljen, som bäres i riddarkorsets
band på vänstra sidan af bröstet, utdelas i krig med
å bandet anbragt spänne, å hvilket ingraverats namnet
af det fältslag eller den fäktning, där medaljen
förvärfvats.
O. B–n.

Finlands konstakademi stiftades 10 mars 1922
genom beslut af Finska konstföreningen (se d. o.),
som då genomförde en ändring af sina stadgar.
Föreningens dittillsvarande periodiskt nyvalda
direktion ersattes med ett förtroenderåd, Finlands
konstakademi, hvars medlemmar på skriftligen
motiveradt och af akad. förordadt förslag på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>