- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
847-848

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finlands skyddsförbund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Hamaröy härad, n. om Bodö, Nordland fylke,
Norge. 219 inv. i 36 hus (1920).
K. G. G.

Finnön, Norra och Södra, öar om tillsammans 20
kvkm., i S:t Annæ skärgård, Östergötland (se
Finnfjärden. Suppl.).
O. Sjn.

Finocchio [-nå’kkiå], it. Se Fänkål. Suppl.

Finsand. Se Mo 2.

*Finsbury. Folkmängden minskades 1901–21 med mer än
25 proc. och var sistn. år 76,019 pers.

*Finsch, Otto, dog 31 jan. 1917 i Braunschweig.

Finse, högfjällshotell, stats"fjeldstue" och station
på Bergensbanan (se kartan till d. o. Suppl.),
Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt),
Norge, 1,222 m. ö. h., 302 km. från Kristiania
och 190 km. från Bergen. F. ligger i en storartad
högfjällsnatur vid det lilla oftast isbelagda
Finsevand. S. om F. ligger Hardangerjökelns iskupol,
i n. ö. Hallingskarvet.
M. H.

Finsenterapi, med. Se Ljusbehandling.

*Finshyttan. A.-b. Finshyttan har kraftigt
utvecklats och är numera en af de förnämsta af landets
vattenturbinfabriker. Bolaget, som har en arbetsstyrka
af omkr. 350 man, har levererat sammanlagdt
öfver 5,700 turbiner af olika typer till en mängd
kraftstationer såväl i Sverige som i utlandet. Bolaget
har specialiserat sig särskildt på snabbgående
turbiner af typen "Kolumbi" samt hydrauliska
"Kolumbi"-regulatorer. Nyligen har utexperimenterats
och upptagits tillverkning af en mycket snabbgående
turbintyp, "Kolumbi-Lawaczeck". Två turbiner om
hvardera 10,000 hkr af denna typ äro beställda för
Statens kraftverk vid Lilla Edet. Dessa maskiner
torde bli världens hittills största
vattenturbiner, med löphjul af 6 tons vikt och 6 m. i
diameter. Bolaget har egen turbinprofningsanstalt.
Fmn.

Finska adelsförbundet. Se Adelsförbund 3. Suppl.

Finska brandstodsbolaget för landet. Se
Brandförsäkring, sp. 1472.

*Finska forstföreningen erhöll delvis ändrad
organisation genom nya stadgar af 13 aug. 1908. Dess
ändamål är att befordra landets skogsbruk
genom att utstaka principerna för detsamma och
utveckla den inhemska forstvetenskapen (jfr F i
n-skaforstsamfundet. Suppl.). Till medlemmar antas,
utom enskilda, äfven vetenskapliga och ekonomiska
föreningar och sällskap. Äfven kunna filialer i
landsorten bildas. Föreningens "Meddelanden", hvilka
1911 ombildades till en månadstidskrift, erhöllo 1913
benämningen "Forstlig tidskrift". Föreningen har
jämväl utgett specialundersökningar på sitt gebit.
T. C.

Finska forstsamfundet, stiftadt 1910, har till
uppgift att arbeta för forstvetenskapens utveckling i
Finland och utredning af den inhemska skogskulturen
och dess grunder. I detta syfte insamlar samfundet
hithörande uppgifter, beviljar understöd för
försök, exkursioner och forskningsresor samt
utger publikationer. Af dess handlingar "Acta
forestalia fennica" ha 21 bd utkommit (1913-22).
T. C.

Finska kemistsamfundet, stiftadt 3 okt. 1891 i
Helsingfors, har till uppgift att åstadkomma en
sammanslutning af landets kemister samt befordra
intresset för kemien och dess tillämpningar i det

praktiska lifvet. Det sammanträder till månadsmöten
och har från 1893 årligen utgett "Meddelanden från
Finska kemistsamfundet", 1916 ombildade till en
tidskrift "Kemistsamfundets meddelanden", som utkommer
8 gånger om året. T. C.

Finska Lappland. Se L a p p l a n d.

Finska Lappmarken. Se Lappland.

Finska Röda stjärnan, en förening (med stadgar af
30 aug. 1918) för vård af hästar i krig, efter Koda
korsets mönster. Emblemet är en 5-uddig röd stjärna på
blå botten. Dess uppgift är att anskaffa och utbilda
behöflig personal och tillhandahålla för djurvården i
krig erforderlig materiel samt upprätthålla sjukvårds-
och hvilo-anstalter för hästar. Under krig är
föreningen underkastad de militära myndigheternas
anvisningar. Centralstyrelsen i Helsingfors
(äfven distriktsstyrelser i landsorten förekomma)
utgöres af 10 led. (hvaraf l utsedd af Finlands
djurskyddsförening) samt l af försvarsministern utsedd
ordf. T. C.

Finska skogsvårdsföreningen Tapio (se
d. o.), stiftad 1908, arbetar i samverkan med
landtbruks-och hushållningssällskapen för den
privata skogshushållningens förkofran. Medlemmarna
äro dels aktiva: skogsvårdssällskap, dels
passiva: enskilda personer. Föreningen
utgör en skogshushållnings-central
för landtbrukssällskapen. Den utgaf
1910 -19 "Uppsatser i skogsbruk" samt
tillhandagår därefter landtbrukstidskrifter
gratis med artiklar inom sitt område.
T. C.

Finska tandläkarsällskapet, stiftadt 16 april 1892,
har till uppgift att arbeta på tandläkarvetenskapens
och till tandläkarens verksamhet hörande
områden. Dess ordf. och öfriga tjänstemän utses på
ett år. Sedan 1904 utger sällskapet i tvångsfria
häften "Finska tandläkarsällskapets förhandlingar".
T. C.

Finska teologiska litteratursällskapet
(Suoma-lainen teologinen kinjollisuusseura)
stiftades i Kuo-pio 1889, erhöll stadfästa stadgar
1891 och flyttades 1905 till Helsingfors. Det
har förlagt en del populärvetenskaplig och
vetenskaplig litteratur på finska språket,
men verksamheten har hämmats af brist på medel.
T. C.

Finska veterinärföreningen, bildad 30 sept. 1892, har
till uppgift att vara ett föreningsband mellan landets
djurläkare, att söka främja husdjurens hälso-och
sjukvård samt förbättra veterinärkarens ställning och
utveckla veterinärväsendet. Styrelsen (3 led.) väljes
på två år. Föreningen utger sedan 1893 "Finsk
veterinärtidskrift". T. C.

* Finsk konst. Efter den vid sekelskiftet inträdande
nationalromantisk-arkeologiserande riktningen inom
Finlands byggnadskonst har i motsats därtill en
hängifning åt renässansens formprinciper, fritt
tolkade, gjort sig märkbar. Hos olika nutida
arkitekter kan på samma gång iakttagas en allt
tydligare sträfvan efter egen personlig stil. Under
åren före Världskriget rådde i landet en särdeles
liflig byggnadsverksamhet, som omfattade kyrkor,
skolhus, bankhus, teatrar, bostadshus i städer och på
landet, byggnader för handel och industri m. m. Ett
börjande intresse för tegelfasader har därvid visat
sig. Bland utöfvare må, utom mär-kesmännen Saarinen,
Lindgren och Sonck, nämnas J. Strömberg (f. 1863),
O. T ar j ann e (f. 1864), K. Hård af Segerstad
(f. 1873),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free