Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjällbacka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Fjällbacka-Flabellum
864
*Fjällbacka med omnejd är kapellförsamling till
Kville. Municipalsamhället omfattar 96 har med
603 inv. och kapellförsamlingen 530 har med 968
inv. (1923).
Fjällbäck-Holmgren, Karin. Se under Holmgren 6. Suppl.
Fjälldalen, herrgård i Harplinge socken,
Halland, omfattar 247/64 mtl med en areal af
393 har, hvaraf 252 har åker; tax.-v. 341,000
kr. (1922). Hufvud-byggnaden ombyggdes 1907 i
slottsstil. Egare är Gustaf von Segebadens stärbhus.
O- Sjn.
Fjällfeniga fiskar, zool. SeSquamipennes,
Fjällfjället, östra och Västra, bergshöjder om
resp. 1,408 och 1,280 m. ö. h. (D o r r o m-piken),
belägna v. om Marsfjällen i Vilhelmina socken,
Västerbottens lappmark, mellan Ransarån, Saxån och
Kultsjön. O. Sjn.
Fjälifotasjön, en omkr. 2,5 kvkm. stor sjö,
belägen 53 m. ö. h., på gränsen mellan Hyby och
Gustafs socknar, Malmöhus län, n. ö. om Svedala,
af-rinner öfver Segeån till Lommabukten af Öresund.
O. Sjn.
*Fjällglim, bot. Se Si l en e.
Fjällgrycken, en 3 kvkm. stor sjö, 270
m. ö. h., i Bjursås socken, Dalarna,
afrinner öfver Faluån till Dalälfven.
O. Sjn.
Fjällharen, zool. Se Haren.
Fjällhö, landtbr. Se Hö.
*Fjällkloärt, F j ä 11 v e d e l, bot., svenska namn
på Astragalus alpinus.
Fjäll-lappar. Se L a p p a r, sp. 1192.
Fjällrämen, en omkr. 3 kvkm. stor sjö, 290 m. ö. h., i
Ramens socken, Värmland, på Dalagränsen, afrinner till
Svartälfven. O. Sjn.
Fjällsjuka, patol., en ej sällan använd benämning på
bergssjuka (se d. o.).
*Fjällsjö. Socknen tillhör nu Fjällsjö tingslag
och bildar eget pastorat i Ramsele kontrakt,
Härnösands stift. 2,410 inv. (1923). - 2. Tingslag
i Ångermanlands västra domsaga och Å dals
fögderi. 382,751 har. 12,262 inv. (1923).
Fjällsjön, en omkr. 7 kvkm. stor sjö, 207
m. ö. h., i Fjällsjö socken af Ångermanland,
genomflytes af Fjällsjöälfven (se d. o.).
O. Sjn.
Fjällvedel, bot. Se F j all kl o ärt. Suppl.
Fjällvippa, bot., namn på Dryas octopetala.
Fjärden, en omkr. 5 kvkm. stor sjö, 72 m. ö. h., i
Ockelbo socken, Gästrikland, afrinner genom Testeboån
till Gäflebukten af Östersjön. O. Sjn.
Fjärdgrund, grund i Bottenhafvet, i östra Umeåleden,
n. ö. om Bredskär. Där finns sedan 1907 på 63° 40’ 12"
och 20° 20’ 48" ö. lgd fr. Gr. ett 21 m. högt fyrtorn
af betong med intermittent fyr med klipp 18 m. öfver
medelvatten, 2:a ordningens lins, 8,000 hlj. styrka
och luxljus. E. A-t.
Fjärdhällan, blixtfyr i Stockholms skärgård,-på leden
Landsort-Stockholm, 59° 9’ 23" n. br. och 18° 33’
32" ö. lgd fr. Gr., uppförd 1911. E. A-t.
’Fjärdingsman. Två eller flera landsfiskalsdistrikt
(förr kallade länsmansdistrikt) kunna förena sig om
en fjärdingsman. Landsfiskal (ej längre kronofogde)
prof var hans lämplighet.
Fjärdingstorpare. Se Torp.
*Fjäre härad ingår nu i Varbergs fögderi. 18,083
inv.^1923).
Fjaere, härad och pastorat vid kusten omkring
Grimstad, Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes
amt), Norge. 59,67 kvkm. 5,119 inv. (1920). Jordbruk,
fruktodling och skeppsbyggen. K. G. G.
*Fjärestad omfattar nu 1,409 har. 670 inv. (1923).
Fjärestadgärd, herrgård i Vallåkra socken, Malmöhus
län, 10 km. n. om Landskrona, omfattar l3/4 mtl med en
areal af 90 har, hvaraf 75 har åker; tax.-v. 191,000
kr. Gårdens egor genomskäras af den geologiskt och
botaniskt intressanta dalgången Tågarp-Raus. F. har
under 1800-talet tillhört bl. a. släkterna von
Rosen och Boltenstern. Nuv. egare är ingenjör
J. Boltenstern. O. Sjn.
Fjärestadtorp, herrgård i Fjärestads socken, Malmöhus
län, omfattar 31/s mtl, 435 har, hvaraf 420 har åker,
tax.-v. 400,000 kr. Egare grefve A. Wachtmeister,
sedan 1883 utarrenderad till Otto Trapp.
O. Sjn
Fjärfva, bot., namn på Mertensia maritima (se
Mertensia). G. L-m.
Fjaerheimsfossen. Se N i d e l v e n.
"Fjärilar. Å sp. 512, r. 10 uppifr. står postfjärilen
bör vara frostfjärilen och r. 24 står sistula bör
vara scitula.
Fjaerland, Fjserlandsfjord. Se Mundal.
Fjärran Österns republik. Se österns republik,
Yttersta.
Fjärrbäfning 1. Fjärrskalf, geol. Se J o r
d-skalf. Suppl.
Fjärrfotografi. Se Telefotografi.
Fjärrgodståg. Se Järnvägståg. Suppl.
Fjärr-Karelen. Se Karelen. Suppl.
Fjärrverk (ty. fernwerk) 1. E k o v e r k, mus.,
en från orgeln i en kyrka eller konserthall afskild
orgeldel, anbragt på långt afstånd, t. ex. på
kyrkvinden, med ljudöppning ned genom hvalfvet, och
regerad medelst kabelledning från orgelläktarens
spelbord, där vanligen en särskild manual (kallad
ekoverk) finns för ändamålet, hvilket är att
frambringa förunderligt vackra ekoverkningar. Svenska
kyrkor, som ega fjärrverk, äro f. n. (1923) S:t Petri
kyrka i Malmö samt Oskars kyrka och Höga-lidskyrkan i
Stockholm. Det nya stadshuset där skall ock få orgel
med fjärrverk. E. F-t.
*Fjäräs bräcka är enligt senare undersökningar
att räkna som en randplatå. SeGlacifluviala afla g
ringar. Suppl. K. A. G.
*Fjöl är äfven beteckning för sittbräde å af-träde.
F. K. P. R., förk. för Föreningen för kvinnans
politiska rösträtt (se d. o.; äfven i Suppl.).
Flabellum, Solfjäderkorallen, zool., ett till
Coelenterata (se d. o.) och koralldjuren hörande
släkte af stora ensamlefvande individer; kroppen är
solfjäderformigt sammantryckt. Dithörande arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
