Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flotation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flotation
878
slutgiltig lösning ännu knappast torde ha blifvit
framlagd.
Vid processens tillämpning spelar godsets finlek en
viktig roll. Nedkrossningen sker i regel till fint
slam (under 0,25 mm. kornstorlek) tillsammans med
Fig. 1. Mineral separation Ltd:s
notationsapparat, a projektion och längdsektion,
b tvärsektion, c plan.
vatten i rörkvarnar. Som flotationsmedel används
en massa substanser med vidt skilda egenskaper
och sammansättning. De måste dock uppfylla vissa
fordringar, nämligen att fukta malmen, men ej
gångarten, att bilda ett hållbart skum samt att minska
ytspänningen. Stundom kan man använda kombinationer
af oljor, af hvilka den ena är "fuktande" och
den andra skumbildande. Genom att använda olika
oljekombinationer eller genom en förberedande
behandling med lätt röstning e. d., som gör vissa
mineral okänsliga för flotation, samt äfven genom
tillsats af vissa kemikalier har man stundom lyckats
erhålla en selektiv separering mellan olika
sulfid-mineral, hvilket för bearbetning af många
komplexa malmer kan bli af stor betydelse. Utom
för sulfidmalmer har flotationsförfarandet med stor
framgång kommit till användning för grafit samt på
senare tider äfven för stenkol och antracit.
Metoden har varit föremål för en synnerligen
liflig uppfinnarverksamhet. De viktigaste af de
konstruktioner, som härunder framkommit, kunna
med hänsyn till skumbildningens ernående indelas i
följande grupper: 1. Vakuiimapparater. Bland dessa är
den mest kända Elmores apparat, i hvilken malmslammet
och oljan först blandas i en särskild kammare,
hvarefter blandningen införes i ett kärl, som står
under vakuum. Därigenom afgår den med vattnet och
slammet följande luften och bildar tillsammans med
de af oljan fuktade sulfid-mineralen ett skum, som
afgår öfver ett brädd-aflopp i apparatens öfre del,
under det att de ofyndiga partiklarna sjunka till
bottnen och där af-tappas. Denna apparat har funnit
användning på ett flertal ställen i Skandinavien,
bl. a. i Sulitelma i Norge. 2. Apparater med
mekanisk omröring, af hvilka finns ett flertal
konstruktioner. Genomgående principen är, att
oljan och malmslammet först blandas i en särskild
afdelning genom kraftig omröring och därefter
införas i en afdelning, där skummet bildas och det
ofyndiga af sätter sig. En ! känd konstruktion af
denna typ är Mineral separa-| tion Ltd:s apparat
(se fig. 1). Denna maskin har vunnit vidsträckt
användning, särskildt i Förenta staterna. I Sverige
är den i bruk vid Saxberget, där den används för
anrikning af zinkmalm. 3. Pneumatiska maskiner,
där skumbildningen sker medelst luft införd under
tryck eller på grund af injektionsverkan. En mängd
olika konstruktioner finns, bland hvilka särskildt
böra framhållas Cal-lows och Gröndals. I Callows
"cell" införes den i en särskild afdelning genom
luftomröring erhållna blandningen af slam och olja
i separations-afdelningen, i hvilken luft under
tryck inpressas genom den porösa bottnen. Därigenom
inkommer luften fint fördelad och underlättar sålunda
skumbildningen. Skummet afgår öfver ett bräddaflopp.
66666
93 J^ 9* J
A M
Fig. 2. Gröndals notationsapparat, a längdsektion
genom blandningsrummen, 6 tvärsektion, c längdsektion
genom
skumbildningsrummen, d plan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
