Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flotow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Flotow-Flottled
och det ofyndiga af tappas från apparatens
botten. Svensken Gröndals apparat har blifvit införd
vid flera verk i Skandinavien och på kontinenten, och
med den ha goda resultat uppnåtts. Flota-tionsmedlet
införes här tillsammans med luften för att "framkalla
en under ett relativt stort vätsketryck stående
mängd små med oljehinna försedda gasblåsor", hvilka
med vidhäftande mineralpartik-lar bilda ett skum på
vätskans yta. Då luftblå-sorna stiga, expandera de,
och det omgifvande oljeskiktet förtunnas, hvarigenom
möjligen medföljande gångartspartiklar släppa och
sjunka, så att endast rent koncentrat bortgår
öfver bräddafloppet. En utföringsform af denna
apparat visas i fig. 2. Malmslammet inkommer genom
rännan l och öppningen 3, där det möter den genom
munstycket 6 inpressade luft-oljeblandningeii. Slam-
och luftblandningen införes i det trånga rummet 9,
där slammet afskiljes och afgår öfver bräddafloppet
till rännan 11, under det att resten af slammet
genom öppningen 12 införes i nästa sektion,
hvarest proceduren upprepas. 4. Skumbildning
genom vätskestrålar, s. k. kaskadmaskiner. Dit hör
bl. a. Appel-qvist-Tydéns svenska konstruktion.
Sedan sitt första praktiska framförande
(omkr. sekelskiftet) har flotationsmetoden
vunnit oerhörd spridning, hvilket bäst framgår
däraf att, medan 1914 omkr. 3 mill. ton malm
på detta sätt bearbetades, siffran 1919 sprang
upp till 63,6 mill. Man uppnår genom flotation
oftast ett afsevärdt bättre utbyte än med andra
våtanrikningsmetoder, och detta har möjliggjort
ett rationellt utnyttjande af en mängd malmer,
bland hvilka särskildt böra framhållas de stora,
men relativt fattiga koppar-malmsförekomsterna
i sydvästra Nord-Amerika. I somliga fall är
flotationsförfarandet ett viktigt supplement till
vanlig våtanrikning för att ur slam och affall
utvinna annars förlorade värden. Då det erhållna
malmkoncentratet är mycket finfördeladt, har metodens
införande, åtminstone för kopparmalmer, medfört en
omläggning af den efterföljande smältningen, i det
att man alltmera tvingats att öfvergå till smältning
i flamugnar eldade med olja eller pulveriseradt kol.
**. P-n.
*Flotow. 1. Namnet uttalas fläta (mecklen-burgskt,
med stumt w). - 2. Hans von F., tysk diplomat,
f. 10 sept. 1862, ingick 1893 på diplomatbanan,
var legationssekreterare i Dresden, Haag och vid
tyska beskickningen hos Vatikanen, blef 1904
ambassadsekreterare, 1908 föredragande råd i
utrikesministeriet, 1910 sändebud i Bruxelles och
1913 ambassadör i Kom, där han dec. 1914 aflöstes af
furst B. von Biilow.
*Flotta. - 3. (Sp. 641.) Det största sjöslaget i
nyare tid är det 31 maj-l juni 1916 mellan engelska
och tyska flottorna utkämpade S k a-gerakslaget
(se d. o.).
"Flottans arkiv. Flottans stations i Stockholm arkiv
i den s. k. tyghusbyggnaden på Skeppsholmen utgör
numera en s. k. arkiv-depå. Det innefattade före
1915 främst marinens centrala förvaltningsorgans,
Amiralitetskollegiets arkiv för åren 1630-1791, och
de efterföljande myndigheternas, generalintendentens,
generalamiralens, storamiralsämbetenas, Förvaltningens
för sjöärenden arkiv 1803-77 samt Marinförvaltningens
arkiv. I det sistnämnda ingå i synnerhet räkenskaper.
Dessutom hade dit öfverlämnats arkiv för ett
antal tidigare befintliga örlogsstationer eller
eskadrar såsom i Göteborg, Sveaborg och Åbo samt
Stral-sund. Äfven Stockholms stations arkiv är
här in-rymdt. Sedan 1915 har till Riksarkivet
öfverflyttats (eller öfverflyttning beslutats
rörande) Amiralitetskollegiets och de följande
myndigheternas arkiv fram till 1840 äfvensom
kommittéers och vissa specialmyndigheters arkiv samt
de s. k. "skeppsgårds-handlingarna", innehållande
räkenskaper för flottans varf 1541-1640. Efter
dessa öfverflyttningar omfattar flottans arkiv
centralmyndigheternas arki-valier från 1840 samt
Stockholms stations, de upplösta stationernas och
eskadrarnas arkiv jämte de moderna räkenskaperna för
stationerna t. o. m. 1919. Arkivet ordnas f. n. af
en tjänsteman i Riksarkivet. Det är ställdt under
stationsbefälhaf-varen vid flottans station. Närmaste
tillsyn utöfvas af en marinintendent. Jfr
A. Zettersten, "Flottans arkiv på Skeppsholmen" (i
"Hist. tidskr." 1886), och en utredning af S. Bergh i
"Meddelanden från svenska riksarkivet" 1914.
Flottans stations i Karlskrona a r-k i v utgör
äfvenledes en depå för ett antal olika myndigheters
arkiv. Där förvaras t. ex. generalamiralens
och öfveramiralens arkiv för åren 1780- 94,
stationsbefälhaf vårens arki valier från 1797
och varfschefens från 1771, under det att i
några af kontorens arkiv finnas räkenskaper och
rullor från 1680-talet. Arkivet är ställdt under
stationsbefälhaf våren. Närmaste tillsyn utöfvas
af särskild tjänsteman. Jfr utredning af S. Bergh i
"Meddelanden från svenska riksarkivet" 1909. E. N-nu.
Flottans civilstat. SeMarinintendentur-k å ren.
Flottans indragningsstat. Se Indragningsstat.
*Flottbek. I närheten af Klein-Flottbek ligger godset
F., tillhörigt förre rikskansleren furst B. v. Bttlow.
Flottbergsströmmen. Se Trollhättefallen.
Flottförening, sällskap med uppgift att verka för
ett lands örlogs- eller handelsflotta eller bägge
delarna. Se Sveriges flotta och Tyska flottföreningen.
*Flottled. Regler om allmän flottled förekomma nu i
Vattenlagen och i en lag af 19 juni 1919 om flottning
i allmän flottled. I allmän flottled står enhvar
öppet att låta flottgods löst framflyta. Spörsmålet
om bibehållande af redan befintliga allmänna
flottleder behandlas dels i Vattenlagen, dels i en
särskild lag af 19 juni 1919, huru afgöras skall,
hvarest tidigare tillkommen allmän flottled skall
jämlikt Vattenlagen bibehållas. Fråga om inrättande
af ny allmän flottled skall af särskilda synemän
handläggas vid syneförrättning och därefter pröfvas
af vederbörlig vattendomstol. I vissa fall beror det
af konungens pröf-ning, huruvida flottleden må komma
till stånd. Allmän flottled må på ansökan aflysas af
vattendomstolen, där sådana omständigheter yppas, att
flott-ningen kan anses vara alldeles nedlagd. Uppstår
eljest fråga om aflysning af allmän flottled, ankommer
ärendet på konungens pröfning. Lagstiftningen ger
regler om befogenhet att till förmån för allmän
flottled göra intrång i främmande rätts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
