Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flottning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Flottning-Fluvioglacial
882
sfär, mot ersättning. Bestämmelser meddelas
ock rörande allmän flottleds begagnande, om
ersättning för därigenom uppkommen skada och
om flottningsföreningar. I allmän flottled må
ej byggas, med mindre byggnaden göres på sådant
sätt eller sådana särskilda anordningar vidtagas,
att leden fortfarande kan utan olägenhet af någon
betydelse användas för det därmed afsedda ändamålet.
A. E-g.
*Flottning utgör den ena förutsättningen för
Sveriges halfva exportindustri. De bland de
viktigaste flottledsbyggnaderna (bättre ord än
flottningsbyggnader) nämnda spardammarna böra
hellre kallas tvärdammar. I Sverige finnas
f. n. (1923) utbyggda 30,000 km. allmänna
flottleder (mot endast 15,000 km. järnvägar). Det
viktigaste och rationellaste flottbargörandet
sker genom bottenrensningar och materialets
uppläggning utmed sfrän-derna samt rätning
af vattendraget. Undantagsvis användas de
i hufvudarbetet nämnda flottningsrän-norna,
som leda virket förbi kraftverksdammar eller i
bäckar. I flottledsbyggnaderna används numera
i st. f. virke utom sten äfven betong eller
järn. Flottningskostnaderna för virket utgöra endast
1/io af fraktkostnaden per järnväg. Skiljningen af
flottgodset sker vid stora flytande träkonstruktioner
(115 st.), under högsäsong bemannade med ända till
800 arbetare. Sverige eger de största skiljeställe n
i hela världen. Omkr. 140 mill. flottgods framföras
årligen i vårt land. R- S.
Flottningschefföreningen. Se Svenska
flott-ningschefföreningen.
Flottningsfartyg. Under tonnagebristen efter
Världskriget tog grosshandlaren William Olsson
initiativet till att frakta trävaror sjöledes
utan fartyg genom att hopfoga varorna till stora
massiva fartygsliknande flottar, sammanhållna med
grofva wires. Den första dylika virkesflotten,
"Refanut I", konstruerades af ingenjör 0. Bergman
å Seskarö utanför Haparanda. Dess dimensioner voro
längd 111,4 m., bredd 15,5 m. och djupgående 7,? m.;
virkesmassan uppgick till 9,760 kbm. Principen för
konstruktionen var, att all rörelse inom virkesmassan
omöjliggjordes genom de sågade, skrofliga träytornas
friktion mot hvarandra, så att hela massan kunde
anses som ett sammanhängande helt.^ Riktigheten af
detta antagande har sedermera bestyrkts. "Refanut I"
bogserades i okt. 1918 från Seskarö till Köpenhamn med
en medelfart af 3V2 knop; under färden rådde delvis
hårdt väder med hög sjö. Rent tekniskt torde frågan
om transport af trävaror genom flottningsfartyg på
sådana smärre haf som Östersjön vara löst. Huruvida
metoden under vanliga förhållanden är ekonomiskt
fördelaktig, beror i första hand af tonnagetillgång
och frakter; äfven måste beaktas, att en del af virket
i ett flottningsfartyg förlorar i värde, emedan det
genomdränkes af hafsvatten. Flottningsfartyg byggas
enklast under vintern på isen. - Namnet "Refanut"
har tagits från ett sagoskepp, om hvilket en sägen
berättar, att det var så ofantligt stort, att sjömän,
hvilka som ynglingar klättrade upp i masterna, ej
hunno ned på däck, förrän de voro gamla gubbar, och
att stora landtgårdar funnos i mastkorgarna o. s. v.
C. K. S.
Flottsund (fsv. Flötsund) benämnes Fyrisåns utlopp
i Ekoln. Villor och sommarställen; reguljär
båt- och biltrafik med Uppsala. Omkr. l km. s. om
det nuvarande utloppet, där stora landsvägen
Stockholm-Uppsala går öfvdr en under ombyggnad
varande svängbro, finnes en tidigare, under
1200-och 1300-talen omtalad arm af Fyrisån,
som utmynnade vid nuv. Kungshamns gård, och
är markerad af en nu uttorkad bäckränna. Här
omtalas 1304 vattenverk afsedda för fiske,
och antagligen har rännan varit uppdämd. Invid
F. ligger i den sällsynt ståtliga rullstensåsen
ett flertal åsgropar, af hvilka Kungsgropen
skall ha härbärgerat Erik XIV efter Sturemorden.
O- Sjn.
*Flourens. - 3. L. E. F. dog 5 jan. 1920 i Paris.
Floyer [flå’j8], sir John. Se Kall v a t ten-k u r,
sp. 659.
Fluät, Fluatering. SeStenhärdnings-m e d el.
Fluberg, härad och socken under Söndre Lands pastorat
vid Randsfjorden, Opland fylke (före 1919 Kristians
amt), Norge. 274,33 kvkm. 2,058 inv. (1920). Skogsbruk
och jordbruk. K. G. G.
Fluchthorn [flöchthå^n], bergstopp. Se V o r-a
r Iberg.
Flugen, en 5 kvkm. stor sjö, 152 m. ö. h.,
i Annefors kapellförsamling, Bollnäs socken,
Hälsingland, af rinner genom Flugan och
Kilan till sjön Bergviken och Ljusnan.
O. Sjn.
Flugminga, bot., namn på Linaria vulgaris.
*Flugor. Se fig. 6 till art. Insekter. Se äfven D i
p t e r a. Suppl.
*Flugpapper. Härmed förstås äfven pappersark bestrukna
med ett starkt klibbande ämne, som fäst-håller
flugor. Flugpapperet har nu vanligen formen af en i en
pappcylinder innesluten, med s. k. fluglim bestruken
remsa, som utdrages, hvarefter "flug-fångaren"
upphänges. En effektiv flugfångare får ej torka för
snart. G- L-m.
’Flugsvamp. Se färgplansch III till art. Svampar.
Flugvikt. Se Boxning. Suppl., sp. 776.
Flundre, Väne och Bjärke domsaga omfattar, staden
Trollhättan inräknad, 79,074 har med 41,171
inv. (1923).
Fluorkisel [-år-], kem. Se Kisel.
Fluster, flyghål; brädlappen utanför flyghålet på
en bikupa.
Flustret (jfr Fluster. Suppl.), utvärdshus i Uppsala
(se d. o., sp. 1212 och fig. 13).
Flute [flyt], fr., mus., flöjt (se d. o.). - F l
u t e d’amour [damör], en 8- eller 4-fots trångt
mensu-rerad, behaglig flöjtstämma af trä i orgeln. -
Flute harmonique [armån^k], en 8- eller 4-fots vidt
mensurerad, of verblåsande flöjtstämma af metall
i orgeln.
Fluviäl erosion, geogr., geol. Se Erosion. Suppl.
* Fluvioglacial. Denna benämning på isälfs-aflagringar
är icke längre tidsenlig, utan bör utmönstras
och ersättas med g l a c i f l u v i a l (se
d. o. Suppl.), då det viktigaste momentet för
deras bildning är det rinnande vattnet, som
genom sin förflyttande och sorterande verksamhet
åstadkommer deras olika utbildning. Jämförelse
med rent fluviala bildningar under hänsynstagande
till de speciellt glaciala bildningsförhållandena
har också fört fram till de bästa förklaringarna
(G. De Geer) af isälfs-aflagringarnas uppkomst och
utbildning. K. A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
