Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flygskola - Flygsot - Flygspanare - Flygstation - Flygtrafik - Flygtrupper - Flygvapnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Flygskola-Flygvapnet
Flygskola, anstalt för utbildning af flygpersonal (se
F l y g n i n g och F l y g v a p n e t. Suppl.). I
Sverige finnas följande flygskolor:
I. Arméns. Fly g f or ar skola för utbildning
af flygförare, med en längd af omkr. 8 månader.
I denna skola afläggas prof för det internationella
flygförarcertifikatet. F ortsättning s fly g
skola för fortsatt utbildning af flygförare och som
förberedelse för jagarflygskolan, med en längd af
omkr. 12 månader. I denna skola afläggas prof för
att godkännas som fältflygare. Jagarflygskola
för utbildning af jaktflygare, med en längd af
omkr. 12 månader, jagarskjutskolan här inräknad.
I jagarflygskolan sker utbildning i konstflygning som
förberedelse för stridsflygning. Flygmekanikerskola
för utbildning af flygmekaniker, med en längd af
omkr. 6 månader. Fly g spanar skola f er utbildning
af flygspanare, med en längd af omkr. 8 månader. J äg
ar skjutskola för utbildning i mark- och luftstrid,
af omkr. 4 månaders längd. Skolan delas i tre
perioder: en sommarperiod af omkr. 2 månader, en
vinterperiod af omkr. 6 veckor och en period för
skjutning i flygförband af omkr. 2 veckor.
II. Marinens. Flygförarskola med ungefär samma
längd och utbildningsmål som motsvarande skola
vid armén. Fly g sp anar skola med ungefär
samma längd och utbildningsmål som motsvarande
skola vid armén. Flygmekanikerskola med ungefär
samma utbildningsmål och längd som motsvarande skola
vid armén.
III. Civila. Göteborgs flyghamnsbolags
flyg-förarskola och Örebro flygkompanis
flygförarskola. Flygförarutbildningen afser vinnandet
af det internationella flygförarcertifikatet.
C. E-n.
Flygsot. Se S o t, fig. 2, 4 o. 5.
Flygspanare, krigsv., militärperson (i Sverige
officer) med åliggande att från flygplan utföra
spanings-, eldobservations- och radiotjänst m. m.
H- J-dt.
Flygstation, flygv. Se Lufttrafik. Suppl. Äfven
anordning för marinens flygstridskrafter motsvarande
flygfält (se d. o. Suppl.) för arméns.
Flygtrafik. Se Lufttrafik. Suppl.
Flygtrupper, krigsv. Se Flygvapnet. Suppl.
Flygvapnet, krigsv., för militärt bruk afsedda
flygmaskiner (flygplan) jämte för dessas användning
och vård erforderlig personal och materiel
m. m. Flygvapnet leder sitt ursprung från det civila
flygväsendet. Ehuru de 1907 och 1908 i Frankrike
utförda flygningarna af H. Farman, Blériot, Ferber,
bröderna Wright m. fl. ådrogo sig intresse äfven ur
militär synpunkt, var det dock först, sedan Blériot
i juli 1909 flugit öfver Engelska kanalen och den
första s. k. flygveckan i aug. s. å. egt rum vid
Keims (hvarvid Farman dels flög mer än 3 timmar i
ett sträck, dels flög 10 km. med 2 passagerare) samt
Latham något senare satt höjdrekordet med 500 m., som
flygväsendets militära betydelse som spaningsorgan
fullt trädde i dagen. Franske krigsministern Brun
beställde ock vid Cha-laisverken ett antal flygplan
för utbildning af militärflygare och uppmanade
ingenjörofficerare att egna sig åt flygning. Härmed
var grunden lagd till "härens yngsta vapenslag",
som flygvapnet blifvit kalladt. - Under de närmast
följande åren öppnades såväl i Frankrike, som innehade
försteget äfven beträffande det militära flygväsendet,
som
i Tyskland (i båda staterna 1910), Italien,
Österrike och Kyssland (i samtliga 1911) flygskolor
för utbildning af militärflygare, hvarjämte
den militära flygplansindustrien, särskildt i
Frankrike, understöddes med statsmedel. Vid 1911
års ingång förfogade Frankrike öfver omkr. 170
arméflygplan. Motsvarande antal tyska flygplan
utgjorde 25. öfriga stater hade knappast ännu någon
flygplansindustri. S. å. fick flygvapnet sitt elddop,
i det att ett antal (slutligen 28) flygplan användes
af italienarna i Tripoliskriget. Flygarna gjorde
under detta den högre krigsledningen stora tjänster
såväl vid regleringen af örlogsfartygens eld mot
de turkiska kustbefästningarna som genom verksam
spaning. Däremot hade bombkastningen från flygplan mot
läger och orter, som då för första gången utfördes,
ingen större verkan. Anmärkas bör, att motståndarna
(turkarna) förfogade hvarken öfver några flygplan
eller några luftvärnspjäser, som kunnat hindra de
fientlige flygarnas verksamhet. 1912 uppsattes
de första flygtrupperna (i egentlig mening),
nämligen i Frankrike. Af det nyorgani-serade
luftseglarregementet afsågos då 3 kompanier
för militärflygplanens bemanning och skötsel. På
hösten s. å. uppsattes i Tyskland dels en preussisk
flygtrupp, med hvilken införlifvades l sachsiskt
och l wiirttembergskt detachement, dels l bajerskt
flygkompani. Likaså organiserades under s. å. l
italiensk flygbataljon (med 2 kompanier och l
teknisk afd.), l engelsk flygkår (med l armé-
och l marinafd.), 13 ryska flygafd. (ingående i
de förut uppsatta luftseglingsbataljonerna och
-kompanierna) samt l belgiskt luftseglingskompani,
afsedt att bilda kader för i fält erforderliga fly gaf
delningar. Flygtrupperna - liksom de redan bildade,
för motor- och de fasta ballongernas bemanning
afsedda, luftseglingstrupperna - tillhörde i regel
ingenjörvapnet. - Af de i Balkankrigen 1912-13
deltagande staterna hade endast Bulgarien ett - dock
mycket lösligt - organiseradt flygvapen. Omedelbart
före krigsutbrottet i okt. 1912 uppsattes nämligen
i sistnämnda land en flygkår med 10, i Frankrike
nödtorftigt utbildade flygare och omkr. 20
(hufvudsakligen franska) flygplan, af hvilket
antal omkr. hälften af sågs som reserv, öfriga
Balkanstaters krigsstyrelser sökte under krigets
förlopp utbilda flygare och anskaffa erforderligt
antal flygplan, men det visade sig, att detta endast
med stor svårighet lät sig göra och att de sålunda
improviserade flygformationerna icke kunde uträtta
något väsentligt. Däremot visade sig detta vara fallet
i fråga om enskilda, före kriget fullt utbildade
förare af moderna flygplan. Flygvapnets betydelse hade
emellertid tydligt framträdt under kriget, hvarför
ock under tiden närmast efter Balkankrigen (1913
och första delen af 1914) ett högst betydande arbete
ned-lades på flygvapnets utveckling inom särskildt
stormakternas arméer. - Yid Världskrigets början (i
aug. 1914) förfogade de däri deltagande staterna öfver
följande flygstridskrafter till lands. Frankrike hade
23 fältflygafd., uppsatta af luftseglingsregementets
flygkompanier, om i regel 6 flygplan (hela antalet
sådana var 134), samt 10 själfständiga flygsektioner
med omkr. 30 flygplan. Flygafd. voro tilldelade
armékårerna, medan sektionerna synas ha tjänat för
utbildningsändamål. Dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
