Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flygvapnet - Flygväsen - *Flyinge - *Flymen - Flysta - Flytande ammoniak - Flytdocka - Flytgräns - Flytjord - Flytmina - Flytthem - Flyttningshjälp - Flå - Flåmsdalen - Flåmselven - *Flåren - Flåttarne - *Fläckebo - Fläckfilfisken - Fläckiga hyenan - Fläckiga kragfågeln - Fläcksjuka - Fläcksjön - Flädermusblomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
905
Flygväsen-Flädermusblomma
906
Om Sveriges marina flygväsen se Sverige,
Luftförsvaret (äfven i Suppl.). Norges
marinflygvä-sen har egen chef, direkt underställd
försvarsministern. Hufvudstationen är förlagd
till örlogs-varfvet i Horten (Karl Johans-vaern),
där äfven flygmaskinsfabriken befinner sig. Fasta
flygstationer finnas i öfrigt vid Kristiansand och
Bergen. Organisationen är ännu ej slutgiltigt bestämd;
en sammanslagning af härens och marinens flygvapen
under gemensam ledning synes vara påtänkt. Det
danska marinflygväsendet har i stort sedt samma
organisation som det norska. Flygmaskinsfabrik är
anordnad å flottans varf i Köpenhamn, där äfven
hufvudflygstationen är belägen. En fast flygstation
finnes dessutom vid Slipshavn. Marinens flygskola är
förlagd till Kastrup (invid Köpenhamn).
Om öfriga staters marina flygvapen se i art. om
olika länder redogörelse för dessas försvarsväsen,
i den mån uppgifterna därom äro offentliggjorda. I
allmänhet hålles dock allt, som angår resp. mariners
flygväsens organisation m. m., hemligt.
Flygvapnets alltjämt fortgående kraftiga
utveckling kommer med all sannolikhet att i
blifvande krig förläna vapenslaget ett mycket
betydande inflytande på operationerna såväl
till lands som till sjöss. På sina håll anses
flygvapnets betydelse som försvarsorganisation
redan nu jämbördig med arméns och marinens.
H. J-dt. R. W-r.
Flygväsen, i vidsträckt bemärkelse motorballonger
(luftskepp) och flygplan jämte för desammas användning
erforderlig personal m. m., i inskränkt bemärkelse
endast flygplan jämte flygpersonal m. m. Militära
flygväsendet benämnes äfven flygvapnet (se
d. o. Suppl.). Det icke militära flygväsendet utgöres
af de organ, som inom ett land drifva och kontrollera
den civila lufttrafiken (se Lufttrafik. Suppl.).
H. J-dt.
*Flyinge. Genom kamrarnas beslut 16 maj 1922 förlades
statsstuteriet åter till F.
*Flymen är nu kapellförsamling i Lisens pastorat,
Lunds stift.
Flysta, municipalsamhälle i Spånga socken, Stockholms
län, invid Spånga villastad och 2 km. s. om Spånga
station vid Stockholm–Västerås–Bergslagens
järnväg. 47 har. 580 inv. (1923). Tax.-värdet
å fast egendom var 807,400 kr., den för
bevillning taxerade inkomsten 718,910 kr. och
municipalskatten 1,50 kr. per bevillningskrona (1921).
E. A-t.
Flytande ammoniak. Se Ammoniak. Suppl.,
sp. 184.
Flytdocka. Se Docka (äfven i Suppl.).
Flytgräns, agrogeol., benämnes af A. Atterberg
i markläran den vattenhalt, vid hvilken en
flytande lervälling vid uttorkning förlorar sin
flytbarhet. Följande metod användes af honom för
bestämning af flytgränsen. Lerpulver utröres i
en liten porslinsskål med vatten till en tjock
gröt, som småningom försättes med alltmera af det
torra lerpulvret, ända till dess att lermassan,
efter tudelning med en knif, icke längre flyter
ihop, då skålen kraftigt stötes mot handens
insida. Den vattenhalt, som massan då har, räknad
i proc. af den torra leran, utgör flytgränsen.
K. A. V-g.
Flytjord, geol. Se Jordflytning. Suppl.
Flytmina. Se Mina 2.
Flytthem, herrgård i Horns socken, Östergötland,
omfattar 3 1/2 mtl, med en areal af 2,242 har, hvaraf
133 har åker och 1,575 har skog, tax.-v. 497,600
kr. (1922). F. tillhörde på 1500- och 1600-talen
släkten von Scheiding. 1883 donerades F. jämte
flera andra egendomar i trakten af kammarjunkaren
Otto Göran Pauli till Riddarhuset. Af afkastningen
får en femtedel användas som stipendier; resten
tillfaller vissa medlemmar af donators familj.
O. Sjn.
Flyttningshjälp utgår (enligt k. kung. 23
maj 1919) till officer eller underofficer på
aktiv stat vid armén eller marinen äfvensom
till gift furir (underofficerskorpral eller
korpral vid marinen) eller änkling med barn vid
flyttning från en förläggningsort till en annan,
"därest han af konungen förklarats berättigad"
därtill. Ansökan göres i hvarje fall till konungen
och pröfvas af Armé- eller Marinförvaltningen,
hvarefter ersättningen utgår efter viss norm.
C. O. N.
Flå. 1. Härad och socken i Melhus pastorat,
s. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke (före 1919
Söndre Trondhjems amt), Norge. 119,94 kvkm. 736
inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk. – 2. Härad
och socken i Nes pastorat, i sydligaste delen af
Hallingdal, Buskerud fylke (före 1919 Buskeruds
amt). 690,59 kvkm. 1,533 inv. (1920). Jordbruk och
skogsbruk.
1–2. K. G. G.
Flåmsdalen. Se Flåmselven. Suppl.
Flåmselven kommer från en rad fjällsjöar längs
Bergensbanan mellan Hallingskeids och Myrdals
stationer, rinner med många fall i nordlig riktning
och faller ut i innersta ändan af Aurlandsfjorden,
en arm af Sognefjorden, Sogn og Fjordane fylke
(före 1919 Nordre Bergenhus amt), Norge. F. uppges
reguljärt representera 26,900 eff. hkr, hvaraf
norska staten eger 7,700. F. är i sitt nedre lopp
mycket fiskrik (lax och laxöring), flyter genom den
för sin vilda och växlande natur kända Flåmsdalen,
hvarigenom hufvudvägen (liflig turisttrafik) leder i
förbindelse med Myrdals station vid Bergensbanan och
ångbåtsstationen Fretheim vid Sognefjord. En järnväg
(sidogren till Bergensbanan) är beslutad, men ännu
(1923) icke påbörjad.
K. G. G.
*Flåren har en areal af omkr. 39 kvkm., Furen,
belägen 151 m. ö. h., omkr. 12 kvkm.
O. Sjn.
Flåttarne, blixtfyr i leden Lysekil–Smögen, mellan
Malmön och Fisketången, i Bohusbukten, på 58°
21’ 27" n. br. och 11° 17’ 32" ö. lgd fr. Gr., 8
m. öfver medelvatten, uppförd 1890 och ändrad 1915.
E. A-t.
*Fläckebo omfattar nu 12,029 har. 1,140 inv. (1923).
Fläckfilfisken, zool. Se Hornfiskar.
Fläckiga hyenan, zool. Se Hyendjuren.
Fläckiga kragfågeln, zool. Se Kragfågeln.
Fläcksjuka. Se Cladosporium. Suppl.
Fläcksjön, en 5 kvkm. stor sjö, 57
m. ö. h., i Fläckebo socken, Örebro
län, 15 km. v. om Sala, afrinner genom
Svartån till Västeråsfjärden af Mälaren.
O. Sjn.
Flädermusblomma, bot., sådan blomma, som genom
sin byggnad är tillpassad till pollinering genom
flädermöss. Ett exempel härpå är Freycinetia (se
Pandanaceæ); blomställningens stora köttiga högblad
förtäras af flädermusen, som därvid med hufvudet
öfverför ståndarmjölet till honblommornas märke.
G. L-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
