Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flädermusflugor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Flädermusflugor-Fodergång
908
Flädermusflugor, zool. Se Lusflugor. Flädermuslöss,
zool. Se Lusflugor. *Flädie omfattar nu 631
har. 588 inv. (1923). *Fläkt. Se vidare V
e n t i l a t o r. Fläns, tekn. Se F l e n
s. Flänsplätar. Se L i f p l å t. Fläsbrolinjen.
Se Olsson, Per. Fläsk, anat. o. tekn. Se S
p ä c k. Fläskcarré, kokk. SeCarré af svin.
Suppl. Fläskpannkaka. Se Ugnspannkaka. Fläskrätter,
kokk. Se S v i n k ö 11. Suppl. Fläten, en
omkr. 4,5 kvkm. stor sjö, 62 m. ö. h., i Simonstorps
socken, Östergötland, af rinner genom Viraån
(Kilaån) till Nyköpingsfjärden af Östersjön.
O. Sjn. Flöde, da., grädde.
*Flöjt, i orgeln en öppen, vidt mensurerad stämma
af 8 eller 4 fots tonhöjd och kraftigare in-tonation
än flauto dolce. Flöjterna bilda f. ö. stammen af en
stor stämfamilj (jfr Flauto och Flu_te. Suppl.).
Flört, flirt (se d. o.).
Flöxhult, herrgård i Älghults socken, Kronobergs län,
omfattar 3 mtl, med en areal af 1,652 har, hvaraf
40 har åker; tax.-v. 295,000 kr. (1921). Egare
A. Andersson m. fl. O. Sjn.
Flöyrlivasdraget, kort vattendrag med starkt
fall, kommer från en rad fjällsjöar på södra
sidan af Lysefjorden, flyter åt n. v. och
faller ut i Lysefjorden på dess södra sida,
ö. om Stavanger, Norge. F. uppges i utbyggdt
tillstånd representera 35,000 eff. hkr, hvaraf
11,500 voro utbyggda för Stavangers stad 1920.
K. G. G.
Fobi (af grek. fofbos, fruktan, pl. fobier),
psykiatr. Se Neurasteni och Ängslan. *Foca tillhör
nu Jugo-Slavien. Foch [få’j], Ferdinand, fransk
marskalk och militärskriftställare, f. 2 okt. 1851
i Tarbes, ingick under fransk-tyska kriget 1870-71
i armén som frivillig, genomgick därefter Ecole
polytech-nique och École d’app-lication och blef
1874 underlöjtnant vid artilleriet, där han sedan
vann befordran i vederbörlig ordning och 1903
blef öfverste. Under tiden hade han varit använd
i generalstabsbefattningar, och 1895-1900 var
han lärare i krigshistoria, strategi och taktik
vid École supérieure de guerre. Stabschef vid 5:e
armékåren 1905., blef F. 1907 brigadgeneral och
chef för École de guerre, 1911 divisionsgeneral
och 1912 chef för 8:e, 1913 för 20:e armékåren. Med
denna ryckte han i fält 1914, men fick strax före
Marneslaget befälet öfver den nybildade 9:e armén,
som insattes i slaglinjens midt. I början af okt. 1914
fick F. som "adjoint au general commandant en chef"
befälet vid Yperen och genomkämpade Yperenslagen
hösten s. å. Då fronten jan. 1915 delades mellan
tre armégrupper, fick F. befälet öfver den norra,
dock endast beträffande de franska trupperna, och
utkämpade flera hårda strider i Artois (Loretto,
Neuve Chåteau, Souchez m. fl.). 1916 förde
F. befälet på franska sidan i Somme-slagen
(juli- nov.). I samband med ombytet af högste
befälhafvare i dec. s. å. undansköts den klerikale
och tillbakadragne F., som befann., "för gammal",
af de civile krigsledarna, men 15 maj 1917 blef han
generalstabschef efter Pétain. Vid konferensen i
Doullens 26 mars 1918 beslöts under inverkan af det
stora tyska anfallet samverkan mellan de franska
och engelska stridskrafterna under F:s ledning,
och 24 april fick han högsta befälet öfver samtliga
stridskrafter på den franska krigsskådeplatsen. Efter
segern 8 aug. mellan Somme och Avre trängde F. med de
förenade franska, engelska, belgiska och amerikanska
arméerna under oaf-brutna anfall och strider tyskarna
tillbaka till linjen Gent-Maubeuge-Méziéres-Stenay,
där de befunno sig, när vapenstilleståndet 11
nov. inträdde. 7 aug. blifven marskalk af Frankrike,
var F. ordf. i vapenstilleståndskommissionen och
ledde förhandlingarna om stilleståndets förlängning
under förhandlingarna på Pariskonferensen 1919. Han
hade redan 27 nov. 1918 i ett memorandum till
Clemen-ceau påyrkat, att Khen skulle bli Tysklands
väst-gräns och att befolkningen på vänstra
Rhenstran-den skulle "inordnas i västmakternas
militärsystem". Under fredsförhandlingarna uppgaf
han det sistnämnda yrkandet, men kämpade desto
ihärdigare för upprättandet af en västmakternas
militära Rhengräns. Dagen innan fredsvillkoren skulle
öfverlämnas åt Tysklands delegerade, höll F. (6 maj)
i fredskonferensens plenum ett stort protestanförande
mot den kompromisslösning, om hvilken de allierade
omsider enats. Förgäfves sökte han äfven förmå de
allierade regeringarna att företaga ett stort fälttåg
mot Ryssland för att nedslå bolsje-vikväldet. Han var
ordf. i den kommission, som formulerade de militära
bestämmelserna i Ver-saillestraktaten. Sedan 1919
är F. medlem af "Conseil supérieur de guerre" I
sin egenskap af de allierade regeringarnas tekniska
militära rådgifvare har han anlitats vid en mängd
efter fredsslutet följande interallierade konferenser,
vid planering af militära "sanktioner" o. s. v. -
F. har samlat sina föreläsningar i Des principes de
la guerre (1903) och De la conduite de la guerre
(1904; båda äfven i senare uppl.). A. Grasset har
samlat hans Préceptes et jugements (1919). Han
invaldes 1920 (efter Vogiié) i Franska akad. Jfr
biografier öfver F. af R. Recouly (1919), A. Grasset
(s. å.), A. H. Atteridge (s. å.) och Lacroix
(1921) samt R. Recouly, "La bataille de F." (1920).
c. o. N.
*Focke, W. 0., dog 29 sept. 1922.
*Focsani intogs under Världskriget af centralmakternas
trupper 8 jan. 1917 efter en veckas strider, och i
aug. och sept. s. å. kämpades n. och v. om F. Jfr
Världskriget, sp. 225. L. W:sonM.
*Foderberedning, landtbr. Se äfven Elektrisk
foderberedning. Suppl.
Foderbord. Se Ladugård.
Foderbräken, bot., detsamma som strutbräken (se
d. o.).
*Foderenhet. Se äfven Fodervärde. Suppl.
Fodergrind. Se Ladugård.
Fodergäng. Se Ladugård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
