- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
917-918

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Folkbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

917

Folkbibliotek

918

del understödda sjukvårdsinrättningarna. Maximum
för statsbidraget är bestämdt till l kr. per
sängplats. - För att hjälpa bibi. i deras arbete
och för att kontrollera, att verksamheten bedrifves
på före-skrifvet sätt, tillsattes i sammanhang med
1912 års biblioteksreform 2 bibliotekskonsulenter
(se d. o. Suppl.). Statsbidragsböckerna ha 1913-23
förmedlats till bibi. genom 2 bokförmedlingsanstalter
{FolkUldningsförbundet och Sveriges storloge
av L O. G. T.), hvilka i och för detta uppdrag
åtnjutit statsunderstöd, fr. o. m. 1919 sammanlagdt
16,000 kr. per år. Denna monopolställning för de
båda nämnda anstalterna kommer emellertid att
upphöra fr. o. m. det understöd, som tilldelas
bibi. för 1923. Hädanefter skall rekvisition af de
i statsbidrag utgående böckerna kunna ske äfven
genom bokhandeln. Statsbidrag utgå äfven till 4
förmedlings-anstalter för vandringsbibliotek (se
d. o.), sedan 1921 sammanlagdt 11,000 kr. för
år. Fr. o. m. 1920 ha vidare årligen utgått
12,000 kr. för anordnande (i regel länsvis)
af kurser för föreståndarna för folk-, skol- och
studiecirkelbibliotek. (Hittills ha 4 kurser anordnats
hvarje år, hvarje kurs om en vecka.) Sedan 1919 utgår
särskildt statsunderstöd till marinens manskaps-
och underbefälsbibliotek.

1913 erhöllo 552 folk- och 279 skolbibl. statsbidrag
med sammanlagdt resp. 62,983 och 19,501 kr. För
1922 tilldelades statsunderstöd åt 979 folk-och
919 skolbibl. med sammanlagdt resp. 169,047
och 95,598 kr. 1913 hade de statsunderstödda
folkbibi, tills. 330,000 bd (omkr. 600 bd per
bibi.), och utlåningen från dessa bibi. utgjorde
1912 omkr. 550,000 bd (ej fullt 1,000 bd per
bibi.). De 1922 understödda 979 folkbibi, hade
tills. omkr. 887,000 bd (omkr. 900 per bibi.), och
1921 utlånades från dem omkr. 1,707,000 bd (öfver
1,700 bd per bibi.). 1913 hade de statsunderstödda
skolbibl. omkr. 99,000 bd (omkr. 360 bd per bibi.),
och 1912 utlånades från dessa omkr. 350,000 bd
(omkr. 1,250 bd per bibi.). De 919 skolbibl., som
1922 hade statsunderstöd, hade tills, öfver 396,500
bd (öfver 430 bd per bibi.), och 1921 utlånades
därifrån öfver 1,206,000 bd (öfver 1,300 bd per
bibi.). 1913 hade endast l riksförbund statsunderstöd
i och för biblioteksverksamhet genom studiecirklar
(Godtemplar-orden), och understödet stannade vid
15,000 kr., det då föreskrifna (sedermera borttagna)
maximum. För 1922 åtnjöto 4 olika riksförbund
(Godtemplar-orden, Nationaltemplarorden, Sveriges
blåbands-förening och Arbetarnas bildningsförbund)
statsbidrag med sammanlagdt 118,021 kr. 1913 hade
de 823 studiecirkelbibl., som erhöllo statsbidrag,
tills, öfver 110,000 bd (omkr. 130 bd per bibi.), och
därifrån utlånades året förut omkr. 167,000 bd (200
bd per bibi.). 1922 hade de 2,537 bibi., som detta
år redovisades af de statsunderstödda riksförbunden,
tills. 513,500 bd (omkr. 200 bd per bibi.), och
1921 utlånades från dessa omkr. 944,700 bd (370 bd
per bibi.). Den alltjämt - trots höjningen 1912 -
låga maximigränsen har gjort, att somliga städers
folkbibi, underlåtit att söka statsunderstöd. Så är
fallet med bl. a. Dicksonska folkbibi, i Göteborg,
med Norrköpings, Gäfle och Malmö stadsbibi, samt med
de af Folkbildningsförbundet administrerade Stockholms
folkbibi, (däremot ha några af församlingsbibi. i
Stockholm statsunderstöd). Om de

viktigare allmänna bibi. i de större städerna se
vidare Stadsbibliotek. Suppl.

Den utveckling, som tagit sig uttryck i ofvan
anförda siffror, motsvaras i fråga om verksamhetens
art af förbättrade metoder, liberalare principer
i förhållande till publiken och en målmedveten
sträf-van att befrämja själf bildningsarbetet inom
alla samhällsklasser och i alla former, för så
vidt det ej gäller i egentlig mening vetenskapliga
uppgifter. I fråga om katalogiseringen kan man
märka en tendens att, till stor del i anslutning
till engelskamerikanska metoder, ge en mångsidigare
utformning af katalogerna. I många fall - särskildt
gäller det skönlitteraturen - katalogiseras arbetena
ej blott på författarnamnet, utan också på ett
ord i titeln. Jämte en "alfabetisk författar- och
titelkatalog" och en "systematisk katalog" skrifves
ibland ut en "ämneskatalog", där "ordningsordet"
ej är författarnamnet, ej heller nödvändigt något
ord i titeln, utan ett ord, som anger, hvad arbetet
handlar om. (Författar-, titel- och ämneskatalogerna
slås någon gång samman i en gemensam katalog, den
s. k. "ordbokskatalogen".) Man katalogiserar ej blott
särskilda arbeten, utan. äfven viktigare uppsatser
i tidskrifter, delar af arbeten o. s. v. På detta
och andra sätt söker man underlätta utnyttjandet
af bibliotekens bokbestånd. Man har vidare sökt
genomföra enhetliga metoder för klassificering och
katalogisering. Sveriges allmänna biblioteksförening
håller på att utarbeta katalogise-ringsregler och
har redan utgett ett "Klassifika-tionssystem för
svenska bibliotek" (1921), hvilket numera i hufvudsak
följes ej blott i den af bibliotekskonsulenterna
utg. "Katalog över böcker som folk- och
skolbibliotek kunna erhålla i statsbidrag" utan
också i "Årskatalogen för svenska bokhandeln". I
fråga om utlåningen har man inom folkbibi, numera
tämligen allmänt från det gamla journalsystemet och
de i de vetenskapliga bibi. använda lånesedlarna
öfvergått till "kortsystem" (de mest använda äro
det Browneska systemet - uppgjordt 1895 af Nina
E. Browne - och Newarksystemet, båda amerikanska),
hvilka möjliggöra betydligt snabbare expediering
af boklånen, "öppna hyll-systemet" (open access),
d. v. s. fritt tillträde för allmänheten till
boksamlingens hyllor, har alltmer vunnit terräng inom
svenska folkbibi. Biblioteksarbetet bland barnen har -
icke minst sedan Stockholms barn- och ungdomsbibliotek
grundlades 1911 på initiativ af Yalfrid Palmgren -
efter hand alltmer uppmärksammats och torde numera
allmänt betraktas som en nödvändig uppgift för ett
modernt folkbibi. Betydelsen för folkbibliotekens
verksamhet af att de disponera tillräckligt stora
och för ändamålet inredda lokaler har också börjat
mer beaktas. Detta gäller framför allt om städernas
bibi. (se härom Stadsbibliotek, äfven i Suppl., och
Jämtlands bibliotek. Suppl.). Äfven på landsbygden,
särskildt i ett och annat industrisamhälle, har man
emellertid börjat beakta behof vet häraf.

Om man också sålunda i det stora hela kan konstatera
en afgjord framgång inom svenskt folkbiblioteksväsen
och äfven om moderna folkbiblioteksidéer i olika
afseenden börjat tränga igenom, är det dock ännu så
länge endast ett jämförelsevis ringa antal kommuner,
som verkligen ha upprättat väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free