- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
919-920

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Folkbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

919

Folkbibliotek

920

försedda och väl inredda folkbibi, motsvarande
t. ex. dem, som finnas i Danmark. En bidragande
orsak härtill är otvifvelaktigt, att statsbidragets
maximum fortfarande är allt för lågt. Med
nuv. maxi-mibestämmelse kunna ej heller de större
kommunerna förmås att med sina bibi. bistå de
mindre, något som torde vara nödvändigt, om utan
alltför betungande kostnader yttersta syftet med
statens understöd skall nås: att hvarje allvarligt
studieintresse skall kunna bli i möjligaste mån
tillfreds-ställdt och att enhvar, som behöfver hjälp
och anvisningar vid sin läsning, skall ha tillfälle
att få detta.

I ett 1923 af de s. k. "folkbildningssakkunniga"
framlagdt förslag har man, bl. a. med hänsyn till
de synpunkter, som ofvan framhållits, förordat
en höjning af maximigränsen till 10,000 kr. för
statsunderstöd till folkbiblioteken och i öfrigt
sökt af-väga villkoren för statsbidrag så, att de
större kommunerna skola kunna anse det med sin fördel
förenligt att med sina bibi. bistå de mindre. I
sistnämnda afseende har man bl. a. föreslagit,
att för ändamålet lämpliga kommunala folkbibi,
skola antas till "centralbibliotek" med särskilda
uppgifter att bistå de studieintresserade inom
större område, i regel ett län, för hvilket uppdrag
de skulle erhålla ett särskildt anslag. Förslaget
kan anses i viss grad komplettera ett s. å. af de
s. k. "bibliotekssakkunniga" framlagdt förslag att
i hufvudsak på de gamla stiftsbibliotekens grund
bygga upp s. k. landsbibliotek, hvilka skulle
inta en mellanställning mellan de vetenskapliga
biblioteken och folkbiblioteken samt tjänstgöra som
centralbibliotek.

Litt.: V. Palmgren, "Förslag ang.....främjande av
det allmänna biblioteksväsendet i Sverige" (1911);
"Katalog över böcker, som folk- och skolbibliotek
kunna erhålla i statsbidrag", utg. af F. Hjelmqvist:
Grundkatalog 1915-16 (1915-22). Tillägg 1-3 (1918-21),
tillägg 4 under tryckning, F. Hjelmqvist, "Några
utvecklingslinjer i svenskt biblioteksväsen de
senare årtiondena" (i "Dansk biblioteksforenings
aarsskrift" 2, 1919), "Bibliotek, dess betydelse
och skötsel", utg. af F. Hjelmqvist och K. Tynell
(1920), F. Hjelmqvist, "Marinens manskaps och
underbefäls bibliotek, utredning och förslag" (1918),
"Stockholms stadsbibliotekskommittés betänkande’"
(1922), "Klassifika-tionssystem för svenska bibliotek"
(1921), "Biblioteksbladet", utg. af F. Hjelmqvist
och K. Tynell (sedan 1916).

Danmark (sp. 736) har ryckt fram som det ledande
landet i Norden på folkbiblioteksområdet, framför
allt genom den 1920 antagna bibliotekslagen
(med smärre förändringar förnyad 1923). Statens
medverkan i folkbiblioteksarbetet utöfvas
dels genom "Bib-liotekstilsynet", som består
bl. a. af en biblioteksdirektör som chef, en
biblioteksinspektör och en bibliotekskonsulent
och som är det egentliga administrerande organet,
dels genom "Biblioteksrådet" (10 medlemmar med
biblioteksdirektören som ordf.), hvilket bl. a. har
att hvarje år uppgöra förslag ang. det anslagsbelopp,
som kan behof vas. Statsbidraget utgår i form af dels
ett grundtillskott till alla stats-bidragsberättigade
bibi., dels extra tillskott till bibi., som uppfylla
vissa villkor. Dessa senare äro så af vägda, att vissa
fördelar beredas å ena sidan bibi. i städer, som ha
läsrum med handbokssamling, eller bibi. på landet,
som ha handbokssamling,

å andra sidan bibi., som utsträcka sin låneverksamhet
utöfver den egna kommunen. Staten lämnar äfven
efter vissa normer bidrag till bibliotekariens
aflöning. Statsbidraget, som utgår med högst
15,000 kr., får ej öfverstiga det bidrag, som
finnes anslaget till bibi. från annat håll. Jämte
dessa understöd kunna särskilda anslag utgå till
s. k. centralbibliotek, d. v. s. bibliotek,
som afse att jämte sin verksamhet i den egna
kommunen supplera de lokala bibi. inom ett
större område. Centralbibi. åtnjuta ett särskildt
statsanslag, som kan uppgå till 8,000 kr. 1923-24 är
det samlade statsanslaget till folkbiblioteksväsendet
bestämdt till 820,397 kr., hvaraf 99,000 som
särskildt anslag till Köpenhamns kommunebibliotek;
15 bibi. åtnjuta anslag som centralbibl. 1921-22
utgick understöd till 78 folkbibi, i stad och 655
på landet. Af folkbibi, i städerna är Köpenhamns
kommunebibliotek det största, med ett bokbestånd om
156,600 bd (och en utlåning af 1,609,500 bd) samt ett
kommunalt anslag på 578,079 kr. - För utbildning af
bibliotekarier vid folkbibi, har utom kortare kurser
på 14 dagar hvart-annat år anordnats längre kurs,
en s. k. "biblioteks-skole" om 5 månader.

Litt.: Se under Bibliotek (i Suppl., sp. 622), "Dansk
biblioteksforenings aarsskrift" l, 2 (1917, 1919),
"Laerebog i biblioteksteknik" (1922), "Bogens verden"
(sedan 1918).

I Norge (sp. 736) fastställdes nu gällande
statsbidragsbestämmelser 1912. Statsbidraget, högst
500 kr., utgår liksom i Sverige i form af böcker
valda ur en statskatalog. - Ledningen utöfvas från
statens sida af en i Kirkedepartementet anställd
"boksamlingskonsulent". I Bergen, Drammen och
Kristiansand ha uppförts egna byggnader för
folkbibi. I Kristiania har en af Deichmanske
biblioteks filialer sedan 1914 haft egen byggnad och
1922 beslöt Kristiania kommun att uppföra en särskildt
för Deichmanske biblioteks hufvudafdelning afsedd
byggnad (se B i b l i o t e k i Suppl., sp. 622). Från
hufvud-biblioteket och dess filialer utlånades 1921-22
775,819 bd. Kommunens tillskott uppgick 1921-22 till
omkr. 345,000 kr.

Litt.: Se under Bibliotek (i Suppl., sp. 622) samt
"For folkeoplysning" (sedan 1916), och A. Ar-nesen,
"Bibliotekbygninger" (1919). F. Hj-t.

I Finland inrättades 1920 en Statens
bibliotekskommission. Som ordf. fungerar det skolråd i
skolstyrelsen, som där föredrar ärenden ang. det fria
bildningsarbetet, och till led. utse 4 finskspråkiga
bildningsorganisationer samt Svenska folkskolans
vänner och Finlands svenska arbetarförbund enhvar en
representant. Kommissionen har till uppgift att leda
och främja folkbiblioteksverksamheten öfver hufvud,
att fastställa de villkor, som folkbiblioteken böra
uppfylla för att kunna erhålla understöd af statsmedel
samt utge sådana understöd ur det till dess förfogande
för sådant ändamål ställda anslaget; därjämte besluter
kommissionen enligt af statsrådet fastställda grunder
ang. utdelningen af det officiella trycket till stads-
och landskommunernas bibliotek. Det praktiska arbetet
utföres af en föreståndare för biblioteksverksamheten,
tillika chef för Statens biblioteksbyrå, samt 5
bibliotekskonsulenter (4 finska och l svensk). För
biblioteksverksamheten i dess helhet beviljade
riksdagen 1921 och 1922 495,000 mark, 1923 642,000
mark. O. B-n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free