Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Folkbibliotek - *Folkbildningsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
921
Folkbildningsarbetet
922
Förenta staterna (sp. 735). Från hufvudbibliote-ket i
en amerikansk stad utgår en mångfald "förgreningar’’:
stora filialbibliotek, ofta i egna byggnader,
utlåningsstationer med eller utan stående
bokförråd, vandringsbibi. För att få bibi. kändt
och dess resurser använda tar man reklamen i sin
tjänst. De amerikanska folkbibi, uppvisa också
i fråga om antalet lån siffror, som äro höga ej
blott i och för sig, utan också i förhållande till
invånarantalet i resp. städer. Bibliotekssystemet
i Cleveland bestod 1922 af 52 filialer (däraf
18 i egna byggnader), 114 biblioteksstationer i
föreningar, fabriker, telegraf- och brandstationer
o. s. v. samt slutligen 618 klassrumsbibi, i diverse
skolor och barnavårdsinstitutioner. Utlåningen
uppgick 1921-22 till 4,672,000 bd (nära 6 bd per
inv.). Man lägger emellertid an ej endast på de
höga utlåningssiffrorna. Utan att anlägga snäft
pedagogiska eller estetiska synpunkter söker
man genom litteratur- och studieanvisningar egga
till mera kvalificerad läsning och planmässiga
studier. Och de större puUic libraries gå mycket
långt i sina försök att tillfredsställa starkt
specialiserade studieintressen. New York public
li-brary har t. ex. ett tiotal specialläsrum för
olika fack: naturvetenskap, konst, lokalhistoria,
orientaliska språk o. s. v. I detta afseende märker
man bl. a. särskildt under det senaste årtiondet en
kraftigt framträdande sträfvan att tillgodose det
praktiska lifvets kraf genom speciella afdelningar
för teknisk och ekonomisk litteratur och genom
planmässig inriktning på det aktuella, på kunskapen
om samtidens lif, sådant detta tar sig uttryck
i allehanda tryck af efemär natur. Slutligen ha
biblioteken utvecklat vissa af de afdelningar,
som direkt ha med praktisk verksamhet att göra,
till verkliga f råge- och upplysningsbyråer. Bland
de tidigaste och mest betydelsefulla yttringarna af
denna sträfvan att göra bibi. till smidiga redskap
för det praktiska lifvets intressen kan nämnas
den 1904 inrättade "affärsfilialen" (the business
branch) i Newark public library, belägen i närheten
af stadens affärscentrum och innehållande allehanda
litteratur, som kan vara behöflig för affärsmannen
i hans dagliga gärning. - Det är helt naturligt
städerna, framför allt de stora, som sett den rikaste
utvecklingen af amerikanskt biblioteksväsen. Under
de senaste årtiondena kan man emellertid konstatera
ständigt växande intresse för att lösa landsbygdens
biblioteksfråga. Man bygger härvid i regel på det
större kommunala förbandet, the county (grefskapet),
ofta under samverkan med där befintliga stadsbibliotek
och i stigande grad användande bokautomobiler både
som transportmedel och "utlåningslokaler". - De
amerikanska public libraries med "öppna hyllrum",
läsrum af olika slag, barnafdelning med rum för
studieklubbar o. s. v. ha utbildat särskilda former af
biblioteksarkitektur, visserligen långt ifrån alltid
fria från begär att lysa med en något skrytsam ståt,
men i det stora hela utmärkande sig för synnerligen
praktisk både plananordning och inredning. 1918
hade af Andrew Carnegie direkt eller från den af
honom stiftade Carnegie Corporation lämnats öfver
66 mill. doll. till biblioteksbyggnader. Härför ha
uppförts 2,931 byggnader, däraf i Förenta staterna
2,063, i Storbritannien och Irland 661, i Canada 157
och i öfriga länder 50.
Litt.: V. Palmgren, ofvan anförda arbete,
E. G. Asplund och F. Hjelmqvist, "Keseberättelse"
ang. en studieresa i Förenta staterna 1920 (i
"Stockholms stadsbibliotekskommittés betänkande",
1922), och Escher, "Aus dem amerikanischen
bibliothek-wesen" (1923).
I England (sp. 935) genomfördes 1919 nya bestämmelser
i fråga om biblioteksskatten. Man af-skaffade dittills
gällande maximum och gaf tillika äfven grefskapen
rätt att anslå medel till bibi. Genom upprättandet
af grefskapsbibl. hoppas man kunna bättre än förut
lösa landskommunernas biblioteksfråga. Ett i London
af bl. a. Workers’ educa-tional association (se
Folkbildningsarbetet. Suppl.) upprättadt Central
library for students har till speciellt mål att
med litteraturlån understödja själfstudier i hela
landet. - Litt.: A. Sandhagen "Von der englischen
volksbildung" (i "Volksbildungsarchiv", 1922),
"The library association record, a monthly magazine".
Tyskland (sp. 735). I Preussen har börjat genomföras
en viss centralisering af folkbiblioteksväsendet. Man
har organiserat b eratun g s stellen för vissa
provinser eller distrikt, t. ex. i Stettin (för
Pommern), Dortmund (för Westfalen), Frankfurt
a. d. 0. m. fl. Dessa beratungsstellen äro i regel
förenade med vederbörande stadsbibi. Chefen för
detta är på samma gång konsulent för distriktet,
och från centralbibi. utsändas vandringsbibi,
samt förmedlas bokinköp till landtdistrikten. Ett
annat utslag af cent-raliseringssträfvandena är, att
alla folkbibi, i Berlin sammanförts under gemensam
ledning, hvilken förlagts till Berlins stadsbibi. För
utbildning af personal för underordnade platser
(den s. k. "mittlerer dienst") vid vetenskapliga
bibliotek finnes bl. a. en skola i Leipzig, knuten
till Deutsches buchgewer-bemuseum. Direktare på
folkbiblioteksarbetet syftar den i anslutning till
Zentralstelle fur volks-tiimliches btichereiwesen i
Leipzig stående fackskolan för biblioteksteknik. En
af Zentralstelle fiir volksbiicherei i Berlin
ledd biblioteksskola har 1922 upphört. - Litt.:
"Biicherei und bildungswesen" (forts, af "Blätter
fur volksbibliotheken und lese-hallen"), G. Fritz,
"Yolksbildungswesen" (i serien "Aus natur- und
geisteswelt", 1920).
Holland. Holländska statens anslag till
folkbiblioteksväsendet ha senast reglerats genom
bestämmelser af år 1919. En starkt framträdande
egendomlighet är den skarpa gräns, som uppdragits
emellan å ena sidan de s. k. Openbare leeszalen en
bibliotheken i de större och medelstora samhällena med
en gräns nedåt om 5,000 inv., hvad man skulle kunna
kalla städernas biblioteksväsen, och å andra sidan
biblioteksverksamheten i de mindre samhällena och på
landsbygden, platteland-lectuur-voorziening. Städernas
bibliotek äro grundstommen i allt holländskt
folkbiblioteksväsen; endast de få direkt anslag af
staten, och de bära i själfva verket till allra
största delen upp också arbetet med landsbygdens
förseende med böcker. Statsanslagets storlek
beror dels på kommunens invånarantal, dels på
ortsbidraget. - Litt.: K. Tynell, "Holländska stads-
och folkbibliotek" (i "Biblioteksbladet", 1923).
F. Hj-t.
*Folkbildningsarbetet. Ett karakteristiskt drag i
de senare årens utveckling på folkbildningsarbetets
område är, att ledningen af detsamma ej i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
