- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
923-924

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folium crenatum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utsträckning som förut ligger hos ett jämförelsevis
ringa antal folkbildningsintresserade personer,
tillhörande de klasser, som åtnjutit en högre
utbildnings förmåner. De bredare lagren af
befolkningen bära numera på ett mera direkt sätt än
förut själfva upp sitt bildningsarbete. I England
stiftades 1903 Workers’ educational association,
som till största delen består af personer ur
arbetarklassen och både ekonomiskt och personligt
understödts af kooperativa, fackliga och politiska
arbetarföreningar. Den senaste utvecklingsformen
af universitetsutvidgningen (se d. o.) i England,
"tutorial-class-rörelsen", närmast motsvarande de
nedan nämnda s. k. "Universitetsstudiecirklarna",
står under ledning af en blandad kommitté,
bestående af ett lika antal arbetare- och
universitetsrepresentanter. På en dylik samverkan
emellan organisationerna för den vetenskapliga
bildningen framför allt universiteten å ena sidan,
å andra sidan frivilliga organisationer af olika
slag bland de bildningssökande bygger också den
stora Adult education committee, som 1919 afgaf
sin "Final report", hvilken ger en ingående
och intressant redogörelse för arbetsmetoder och
bärande idéer inom engelskt folkbildningsarbete. –
1919 bildades i London en internationell förening
för folkbildningsarbetet, The world association
for adult education
, som har till syfte att öfver
hela världen understödja allt, som kan främja de
vuxnas själfbildningsarbete. Föreningen, som
utger en "Bulletin", där man finner instruktiva
redogörelser för folkbildningsarbetet i olika länder,
har i särskild grad koncentrerat sitt arbete på
bildningsarbetet bland sjömän.

I Sverige har nykterhetsföreningarnas bildningsarbete
sedan länge betecknat ett afgjordt demokratiskt
inslag i folkbildningsarbetet. Ett annat uttryck
för de breda lagrens egen direkta medverkan i
folkbildningsarbetet var Stockholms arbetarbibliotek
(se därom Folkbibliotek, sp. 734). Sedan
1912 eger Sverige slutligen en samorganisation inom
arbetarrörelsen för biblioteks-, föreläsnings- och
studiecirkelverksamhet i Arbetarnas bildningsförbund
(se d. o. Suppl.). År 1920 tillkallades sakkunniga
för att verkställa utredning, på hvad sätt det
fria och frivilliga folkbildningsarbetet borde
omläggas och utvecklas för att bättre kunna nå så
vida kretsar som möjligt af de bildningssökande
och verka höjande på folkets andliga och fysiska
hälsa. Dessa s. k. folkbildningssakkunnige, som af
lämnat sitt betänkande 1923, ha dels kommit med
ett genomgripande omorganisationsförslag i fråga
om folkbiblioteken (se Folkbibliotek. Suppl.), dels
beträffande föreläsnings- och studiecirkelverksamheten
sökt – under bibehållande och ytterligare utveckling
af folkbildningsarbetets karaktär af "fritt och
frivilligt" arbete och af dess samband med det
folkliga föreningsväsendet – mera organiskt infoga
det i universitetens uppgifter, på samma gång som
man velat underlätta användningen äfven af öfriga
undervisningsanstalters, framför allt folkhögskolornas
lärarkrafter i de vuxnas fria själfbildningsarbete
utanför de olika skolorna. De syftemål, som man
vill nå med ett s. k. folkuniversitet (se härom
Universitet, sp. 1121), vilja de sakkunnige vinna ej
genom upprättande af en särskild högskola, utan genom
en nära anslutning till redan bestående universitet
och högskolor, bl. a. i
form af studiecirklar, ledda af universitetslärare
eller med dem i vetenskaplig kapacitet jämställda
personer och syftande att ge personer, som ej ha den
för universitetsstudier fordrade formella kompetensen
tillfälle att under en tid, som i regel anses böra
omfatta minst två år, få en vetenskapligt metodisk
utbildning i ett eller annat ämne. Redan 1922 ha två
dylika s. k. universitetsstudiecirklar satts i gång,
båda i nationalekonomi. Arbetet har bedrifvits under
form af föreläsningar af ledaren, diskussioner och
skriftliga öfningar af deltagarna, och sammanträdena
ha hållits en gång i veckan under vinterhalfåret.

Tyskland. Världskriget har i Tyskland – liksom
i andra af de krigförande länderna – gett starka
eggelser till folkbildningsarbetet, i omsorgen om
att bereda de stora folkhärarna tillfälle till
läsning och utbildning i olika afseenden. Efter
krigets slut kan man också konstatera ett fördjupadt
intresse för folkets samlande i bildningsarbetet,
och trots de stora hinder, som den allmänna
ekonomiska depressionen gifvetvis medfört, finner
man på olika områden ett energiskt och målmedvetet
folkbildningsarbete i gång. Särskildt har den tyska
folkhögskolan under och efter kriget varit stadd i en
stark utveckling. Det är därvid dock att märka, att
med "volkshochschule" i Tyskland i regel ej förstås
en internatskola af den vanliga skandinaviska
typen, utan snarast ett föreläsningsinstitut,
där åtminstone några af föredragsserierna äro
förenade med s. k. "Arbeitsgemeinschaften",
d. v. s. studiecirklar. Härmed sammanhänger också,
att det är främst i de stora städerna, som den tyska
folkhögskolan arbetar. Det kan förtjäna framhållas,
att den i Stettin organiserats i mycket nära
förbindelse med stadsbiblioteket.

En gren i folkbildningsarbetet, som under senare
år mer och mer uppmärksammats, är den, som afser
folklig konstuppfostran. I England kan man följa dessa
sträfvanden tillbaka till 1860- och 1870-talen, till
John Ruskin och William Morris m. fl. I Tyskland äro
A. Lichtwark och F. Avenarius, i Sverige Ellen Key och
Rikard Bergh banbrytare. Äfven teaterns betydelse ur
folkbildningssynpunkt har under de senare årtiondena
i stigande grad beaktats. Ett utslag af detta är den
verksamhet, som utöfvas i Sverige af andelsföreningen
Skådebanan (se d. o.).

Litt.: "Tredje allmänna svenska folkbildningsmötets
förhandlingar" (1910), "Fjärde d:o d:o" (1912),
E. Key, "Folkbildningsarbetet, särskildt med
hänsyn till skönhetssinnets odling" (2 bd, 1915),
"Folkbildningskonferensen i Stockholm 1920;
berättelse öfver förhandlingarna" (1921),
C. Cederblad, "Vårt folk och bildningen"
(i Verdandis småskrifter, 1921), O. Olsson,
"Folkbildning och självuppfostran" (1921) och "Det
svenska folkbildningsarbetet" (Folkets studiehandbok
9, 1922), "The W. E. A. education yearbook" (1918),
"Adult education committee. Final report" (1919K
A. Mansbridge, "An adventure in working-class
education" (1920), "Cambridge essays on adult
education", utg. af R. S:t John Parry (1920),
G. Fritz, "Volksbildungswesen" (i serien "Aus natur-
und geisteswelt", 1920). Af folkbildningstidskrifter
kunna förtjäna att nämnas "The world association for
adult education. Bulletin",

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:57:15 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free