Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fornsabelliska inskrifter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Föreningen för svensk kulturhistoria (se
d. o. Suppl.) uppställt. En central gruppering är
äfven Samfundet för hembygdsvård (se d. o. Suppl.),
stiftadt 1916.
En del fornminnesföreningar har under årens lopp
ombildats till museiföreningar, som koncentrera
sig på att underhålla ett museum. Delvis samma
program ha de många hembygdsföreningarna och de
nybildade folkminnesföreningarna. De viktigare
fornminnesföreningarna äro enligt det betänkande,
som 1921 afgafs af den s. k. Fornminnesvårdskommittén
(se Fornminnen. Suppl.):
i Blekinge Blekinge museiförening (1899;
urspr. Blekinge fornminnesförening 1877) samt
2 mindre föreningar; i Bohuslän Göteborgs och
Bohusläns fornminnesförening (1886) samt 5 mindre
föreningar; i Dalarna Dalarnas fornminnesförening
(1862) samt Dalarnas hembygdsförbund (1915),
till hvilket flertalet af 15 mindre hembygds-
och fornminnessällskap är anslutet; i Dalsland
Dalslands fornminnesförening samt Dalslands
hembygdsförbund (1918); på Gottland 5 hembygds-
och museiföreningar, däribland Föreningen Gottlands
fornvänner (1875); i Gästrikland Gästriklands
kulturhistoriska förening (1862), före 1919 kallad
Gästriklands fornminnesförening, samt 2 fornminnes- och
hembygdsföreningar; i Halland Hallands museiförening,
jämte De skånska landskapens historiska och
arkeologiska förening arftagare till den 1865 stiftade
Hallands fornminnesförening, samt 3 smärre föreningar;
i Hälsingland Hälsinglands fornminnessällskap (1860)
samt 5 smärre fornminnes- och hembygdsföreningar; i
Härjedalen Härjedalens fornminnesförening (1899);
i Jämtland Jämtlands läns fornminnesförening
(1887) samt Jämtslöjd (1908); i Medelpad Medelpads
fornminnesförening (1907); i Närke Föreningen
Örebro läns museum (1911), en fortsättning af den
1856 stiftade Föreningen för Närkes folkspråk och
fornminnen och ett par smärre "forngårdsföreningar";
i Skåne De skånska landskapens historiska och
arkeologiska förening (1873), Kulturhistoriska
föreningen för Södra Sverige (1882), Etnologiska
föreningen i Lund (1903), Folkminnesföreningen i Lund
(1913); Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård
i sydöstra Skåne (1917), Ystads fornminnesförening
(1907); i Småland Norra Smålands fornminnesförening
(1901), Kalmar läns fornminnesförening (1872),
Föreningen för Smålands fornminnen och kulturhistoria
(1877), Hyltén-Cavallius’ förening för hembygdskunskap
och hembygdsvård (1919) samt ett 10-tal smärre
hembygds- och fornminnesföreningar; i Södermanland
Södermanlands fornminnesförening (1860) och Östra
Södermanlands kulturhistoriska förening (1918);
i Uppland Upplands fornminnesförening (1869),
Föreningen Urd i Uppsala (1902), Sydvästra Upplands
kulturhistoriska förening (1908) och Roslagens
fornminnes- och hembygdsförening (1918); i Värmland
Värmlands naturhistoriska och fornminnesförening
(1863), Västra Värmlands fornminnesförening (1904)
samt ett par smärre föreningar; i Väster- och
Norrbotten Västerbottens läns fornminnesförening
(1885), Norrbottens museiförening (1886); i
Västergötland Västergötlands fornminnesförening
(1863), De sju häradenas kulturhistoriska förening
(1904) samt 7 mindre
hembygds- och fornminnesföreningar; i Västmanland
Västmanlands fornminnesförening (1861) samt
7 lokalföreningar; i Ångermanland Föreningen
för norrländsk hembygdsforskning (1909),
Norra Ångermanlands fornminnesförening (1910);
i Östergötland Östergötlands fornminnes och
museiförening (1913, urspr. stiftad 1864) samt ett
par smärre föreningar; i Stockholms stad det 1900
stiftade Samfundet S:t Erik (se d. o.)
Hela antalet är f. n. (1923) omkr. 105,
och det ökas hastigt. Ofta går föreningarnas
sträfvan ut på att inrätta eller underhålla
ett museum, särskildt friluftsmuseer och
hembygdsgårdar. Somliga af här omnämnda föreningar
ha en mera etnologisk än antikvarisk uppgift. Några
och 20 föreningar utge regelbundet en tidskrift.
T. J. A.
Fornsabelliska inskrifter. Se Italiens fornspråk,
sp. 1069.
Fornsal. Se Museum, sp. 1434.
Fornsjö, geol. Genom vattenvegetationen växa
insjöar igen, och slutresultatet blir en sluten
torfmosse. Stundom kunna torfmossar hänga samman med
ännu existerande insjöar, hvaraf de fordom utgjort en
del, och sådana komplexer af insjö och torfmosse
eller af torfmossar enbart, som fordom bildat
en sammanhängande insjö, kallas en fornsjö;
detta namn används ock för den forna insjön i dess
större utsträckning.
K. A. G.
* Fornskriftsällskapet, Svenska. Senaste stadgar
äro af 1918. Antalet led. är (1923) 144 (däraf 64
ständiga). Statsanslaget ökades 1921 till 4,000
kr., men nedsattes 1923 till det förra beloppet
(2,000 kr.). Af sällskapets skrifter ("Samlingar")
ha hittills utgetts 159 hftn, däraf från 1907:
"Arfstvisten emellan E. E:son Gyllenstierna
och T. T:son Bjelke", "Sv. medeltidspostillor"
(d. 5), "östgötalagens 1300-talsfragment",
"J. Th. Bu-reus, den svenska grammatikens fader",
"Peder Månssons skrifter på svenska", "Studier
i outgifna fsv. handskrifter", "Lat.-svenskt
glossarium efter cod. Ups. C 20", Alanus de Eupe,
"Jungfru Marie psaltare", h. l, samt kritiska
texteditioner af "Flores och Blanzeflor" och
"Erikskrönikan". Sö-derwalls "Ordbok öfver svenska
medeltidsspråket" föreligger sedan 1918 fullständig
(29 hftn, 1884 -1918), och af Geetes "Fornsvensk
bibliografi" har 1919 utkommit "Supplement l"
(åren 1901-17). De af Geete sedan 1900 årligen
utgifna bilagorna till sällskapets årsberättelser
ha 1916 samlade utgifvits under titeln "Småstycken
på fornsvenska. Ser. II." (Den l:a serien utgafs
af Klemming.) Utom tidigare nämnda uppsatser ingå
häri bl. a. "Privilegie- o. skyddsbref för Vadstena
kloster 1442 o. 1444", "Biskop Nils’ visitationsbref
för d:o 1448", "Tvänne stadgar rör. förbättrad
observans inom Vadstena kloster", "Nio handlingar
rör. Vadstena klosters fridlysta område...", "Ett
fragment af Upplandslagens ärfdabalk från förra
hälften af 1300-talet", "Om trädplantering, beredning
af m jod, claret och salvieöl, matsedlar från olika
land samt om brännvins nytta", "Fyra handlingar
rör. Vadstena klosters privilegier (1440 -58),
abbedissans årliga redovisning och klosterfolkets
tarf", "Vadstenabrodern Peder Månssons bref på
svenska från Rom till Vadstena kloster 1508-1519"
samt "Ceremonielet vid nunneinvigning i Vadstena
kloster". - Bland nyare utgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
