Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forum privilegiatum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
983
Forum privilegiatum-Fossey
984
den frisinnade uppfattningen af vår samtids frågor
må komma till tals", hvarvid med frisinne förstods
"icke blott den politiska meningsriktningen,
utan själfva den frisinnade lifsuppfattningen,
sådan denna framträder på kulturlifvets skilda
områden". Tidskriften har i allmänhet företrädt en
liberal politisk uppfattning utan att vara bunden af
någon bestämd partitillhörighet. Bland medarbetarna
må nämnas A. Brunius, A. Brusewitz, N. Eden,
T. Fogelqvist, Ellen Key, I. Lagerwall, Hans Larsson,
Eliel Löfgren, Ludvig Nordström och J. Mortensen. -
Tidskriften utgafs t. o. m. 1919 med ett 12-sidigt
nummer i veckan och utkommer fr. o. m. 1920 med
årligen 10 häften om 64 sidor, ett häfte i månaden
utom i juli och aug. Den utges fr. o. m. 1919 på eget
förlag. Prenumerationspriset var till en början 5
kr. för årgång och är numera 12 kr.
*Forum privilegiatum upphäfdes genom lag 24 mars
1916 om rätt domstol i vissa mål och ärenden
ang. frälsemän. I denna lag ingår jämväl
bestämmelse därom, att hvad i de för Svenska
akad. 20 mars 1786 gifna privilegierna
stadgats om, att akad:s ofrälse led. skulle
i rättegångar i anseende till domstolar njuta
lika förmåner som adeln, skall vara utan verkan.
E. K.
*Fosfat. 1. Kem. Se vidare Kalciumfosfat. Suppl.
Fosfatid, kem. Se Lecitin.
Fosfider, Fosformetaller, lem., föreningar af
metaller med fosfor. De kunna betraktas som derivat
af fosforväte, på samma sätt som sul-fider eller
svafvelmetaller utgöra derivat af svaf-velväte. Många
fosfider erhållas genom direkt förening af
beståndsdelarna. Några, t. ex. silf-verfosfid, Ag3
P, och kopparfosfid, Cu3 P2, uppstå vid inverkan
af fri (färglös) fosfor på motsvarande metallsalt,
silfvernitrat eller kopparsulfat. Kalciumfosfid kan
framställas genom glödgning af kalk i fosforånga eller
genom reduktion af kalciumfosfat med kol i elektrisk
ugn. Den sönderdelas redan af vatten under bildning
af själfantändligt fosforväte och har därför fått
användning för militära ändamål. Fosfider af tunga
metaller ha ofta utprägladt metallisk karaktär. Tenn
ger flera olika fosfider, hvilka alla vid upphettning
öfvergå i en fosfid af sammansättningen Sn9P,
som smälter vid 170°. I tekniken framställas dels
fosfortenn (med 5 proc. fosfor), dels fosforkoppar
(med upp till 25 proc. fosfor); bägge användas
vid tillverkning af fosforbrons (se d. o.).
K. A. V-g.
Fosffner, kem., kallas sådana fosforhaltiga
organiska föreningar, som till sammansättningen
motsvara ammoniakbaserna eller aminerna (se A m-m
o ni a k, sp. 858, samt Amino-förenin-gar), men
i hvilka aminernas kväfve är ersatt af fosfor,
t. ex. dimetylfosfin (CH3)2 PH, som motsvarar
dimetylamin (CH3)2 NH. Fosfinerna, som upptäckts
och studerats af A. W. Hofmann, ha bedöf-vande lukt
och äro mycket giftiga. I likhet med flytande
fosforväte äro de själfantändliga i luften.
K. A. V-g.
*Fosfor framställes numera i elektriska ugnar genom
upphettning af trikalciumfosfat (se Elektrokemisk
industri, sp. 560, och Kalciumfosfat, båda
i Suppl.) med kol och
kiselsyra (i form af kvartssand) vid 1,400°, enligt
reaktionsformeln:
Ca3 (PO4)2 + 3 Si O2 + 5 C = 3 Ca Si O3 + 5 CO + 2 P
K. A. V-g.
Fosformetaller, kem. Se Fosfider. Suppl.
Fosfornickel, kem. Se Nickel, sp. 932.
Fosforsyrade salter, kem. Se Kalciumfosfat. Suppl.
Fosforsyregödselämnen. Jfr Palmærfosfat.
*Fosgengas används numera i den kemiska tekniken
vid tillverkning af vissa färgämnen, t. ex.
kristallviolett, i st. f. acetylklorid vid framställning af
organiska syrors klorider och anhydrider o. s. v. Se
äfven Giftgaser. Suppl. K. A. V-g.
Fosgenit, miner. Se Hornbly.
*Fosie omfattar nu 1,227 har. 3,405 inv. (1923). –
2. Municipalsamhälle i F. socken. 113 har. 1,920
inv. (1923), vid linjen Trälleborg–Malmö af statens
järnvägar, 7 km. s. s. ö. om Malmö. Tax.-värdet
å fast egendom är 2,533,600 kr. och den
till bevillning taxerade inkomsten 1,530,191
kr. (1921). Kommunalskatten var 4,40 kr. och
municipalskatten 0,60 kr. per bevillningskrona 1922.
*Foslie, Mikael H., dog 1909 i Trondhjem.
Fosnavaag [-våg], norskt fiskeläge. Se Söndmör.
Fosnes, härad och socken under Fosnes pastorat,
vid kusten n. ö. om Namsos, Nord-Tröndelag fylke
(före 1919 Nordre Trondhjems amt), Norge. 588,72
kvkm. 1,085 inv. (1920). Fiske och jordbruk.
K. G. G.
*Foss. Svarteborg är nu afsöndradt från Foss och
bildar eget pastorat i Vikornas södra kontrakt.
*Foss, H a r a l d F r e d e r i
k, dog 15 febr. 1922 i Köpenhamn.
P- E-t.
Foss, Einar Alexander, dansk fabrikant och politiker,
f. l okt. 1858 i Viborg, blef cand. polyt. 1882
och är från 1885 medinnehafvare af världsfirman
F. L. Smidth & co, Köpenhamn, som under hans
ledning kraftigt uppblomstrat. På grund af sina
framstående egenskaper som organisatör och ledare har
han dessutom haft en mängd förtroendeuppdrag inom
industrien och fick i synnerhet under Världskriget
afgörande betydelse för danskt affärs-lif, i det att
hans sällsporda förhandlingsförmåga satte honom i
stånd att skapa åt detsamma de gynnsammast möjliga
villkor i förhållande till de krigförande. Han var
medlem af folketinget 1915 -18 och af landstinget
1918-20 och tillhörde där det konservativa
folkpartiets storindustriella flygel. Alexander
F. var en bland de främsta initiativtagarna till
det skandinaviska ekonomiska samarbetet under
senare delen af Världskriget och sedermera till
tillkomsten af den danska föreningen "Norden". _
P. E-t.
Fossa Drusiana, kanal. Se Ijssel.
Fossanova, lat., kloster. Se Piperno.
Fossa Sylvii, anat. Se Hjärnan, sp. 832.
Fossey [fåssä], Charles, fransk orientalist,
f. 29 juli 1869 i Cambrai, blef 1894 medlem af
Ecole fran$aise i Aten, 1897 medlem af Institut
fran-cais d’archéologie orientale i Kairo, gjorde
åtskilliga forskningsresor i Syrien och Mesopotamien,
promoverades till filos, doktor 1902 och blef 1906
professor i assyriologi vid College de France i
Paris. Bland hans skrifter märkas Voyage dans la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
