Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från 4,86 mill. till 3,45 mill. ton, för potatis från
13,4 mill. till 12 mill. ton och för vin från 53,39
mill. hl. till 37,5 mill. hl. För att öka jordbrukets
produktion har regeringen under och efter Världskriget
vidtagit hvarjehanda åtgärder: restriktioner
för konsumtion af vissa varor, prisökning på samt
statsinköp af spannmål m. m. Inhemsk spannmål köptes
till 73 frcs för 100 kg. och såldes till mjölnare
för 43 frcs, hvilket jämte liknande åtgärder ådrog
staten 2,500 mill. frcs utgifter endast för
1919. Dess hela merutgift för dylika åtgärder
beräknas april 1915–juni 1919 ha utgjort 4,5
milliarder frcs. Sockerbetsodlingen, som 1913 gaf
59,39 mill. dt., lämnade 1921 endast 20,61 mill. dt.
Af andra betor skördades 20,51 mill. dt.
1913 och 3,77 mill. dt. 1921. Af tobak skördades
213,470 dt. 1922, af äpplen 1,44 mill. dt., päron
0,52 mill. dt., kastanjer 1,66 mill. dt., nötter
0,22 mill. dt., oliver 0,73 mill. dt., persikor
0,195 mill. dt., aprikoser 0,083 mill. dt., körsbär
0,27 mill. dt., plommon 0,15 mill. dt., apelsiner
9,830 dt., jordgubbar 73,740 dt., mandlar 72,490
dt. och fikon 22,410 dt. 1921. Exporten af nötter
och färska bordsfrukter uppgick till 184,524 dt. med
83,04 mill. frcs värde
1920. – Vinodlingarnas areal har oafbrutet gått
ned sedan 1873 och utgjorde 1,49 mill. har 1920,
men deras totalafkastning har nästan ständigt
gått uppåt och beräknades 1923 till 69,251
mill. hl. Produktvärdet anslogs till 3,741 mill.
frcs 1917. S. å. importerades 10,48 mill. hl. vin och
exporterades 485,000 hl. 1921 nedgick dock importen
till 5,186 mill. hl. och steg exporten till 1,690
mill. hl.
Boskapsskötseln. Kreatursstocken, mycket minskad
genom Världskriget, var 2,7 mill. hästar, 0,481
mill. åsnor och mulor, 13,34 mill. nötkreatur, 9,5
mill. får, 5,17 mill. svin och 1,36 mill. getter
(1921). Kreatursimportens värde var 343,142
mill. frcs, hvaraf får 141 mill. frcs och
svin 84 mill. frcs (1920). För hästafveln
finnas nu 23 stuterier och 118 remontdepåer
(stations de monte). Den har gått mycket
upp senaste år och omfattade bl. a. 306,127
hingstar 1921. Silkesmaskodlingen har gjort stora
framsteg, sysselsatte 48,052 odlare och afkastade
2,57 mill. kg. kokonger till 36,97 mill. frcs värde
1922.
Fisket led mycket genom Världskriget, då båtar
och manskap togos till försvaret. Kustflottan
hade 23,301 fartyg och 62,779 besättningsmän; i
Islandsfisket deltogo 39 fartyg om 17,186 ton med
1,370 besättningsmän 1922.
Skogarna omfatta efter Elsass-Lothringens återeröfring
133,260 kvkm. (hvaraf dock omkr. 5,000 kvkm. totalt
förhärjats under Världskriget, mer än 24 proc. af
hela arealen), hvaraf 13,490 kvkm. tillhöra staten,
24,160 kvkm. kommuner eller offentliga anstalter och
95,610 kvkm. enskilda egare.
Bergsbruk och industri. Grufvorna voro 1,470
om 11,600 kvkm. 1921. Kolgrufvorna ledo oerhördt
genom Världskriget, och produktionen af stenkol och
antracit nedgick från 40,05 mill. ton (1913) till
28,24 mill. ton (1921; Saargrufvorna ej inräknade),
hvaraf enbart i dep. Nord och Pas-de-Calais från 27
mill. ton till 11,63 mill. ton. En enorm stegring
af kolimporten har därför egt rum de senaste åren
(2,970 mill. frcs 1919, 7,094 mill. frcs 1920 och
3,033 mill. frcs 1921).
Järnmalmsproduktionen, som varit i oafbrutet stigande
under 1900-talet (21,918 mill. ton 1913), gick
också oerhördt ned under Världskriget (1915 blott
0,6 mill. ton), men har sedan raskt stegrats (14
mill. ton 1921), så att F. nu efter förvärfvet af
Lothringen är näst Förenta staterna världens främsta
järnmalmsproducerande land. Järngrufvorna sysselsatte
17,508 arb. (s. å.). Masugnarna förbrukade 10,17
mill. ton, importen var 0,405 mill. ton och exporten
4,84 mill. ton järnmalm 1920. F. ö. brötos 43,000 ton
bly-, zink- och silfver-, 100 ton koppar-, 5,600 ton
antimon-, 7,000 ton guld- och 10,300 ton manganmalm
samt 1,26 mill. ton salt (s. å.). Järntillverkningen,
som 1913 var 5,207 mill. ton, gick äfven ned
under kriget (lägst 1918 till 1,306 mill. ton),
men har sedan åter stigit till 3,410 mill. ton
1921. Äfven ståltillverkningen led mycket af kriget;
den var 4,69 mill. ton 1913 och 3,06 mill. ton 1921,
men koppartillverkningen gick upp från 53,500 ton
1913 till 321,000 ton 1917. Aluminiumproduktionen
har, framför allt genom användning af Héroults
elektrolytiska metod, gått ofantligt upp,
från 6,000 ton 1907 till 20,000 ton 1920. Bland
öfriga industrigrenar, som de senaste årtiondena
gått mest framåt, står automobilfabrikationen
främst: 1913 funnos mer än 500 fabriker med
omkr. 100,000 arb. och 50,000 tillverkade åkdon. 1921
exporterades 2,385 ton automobiler till 715 mill. frcs
värde. Tillvaratagandet af vattenfallskraft har gjort
kolossala framsteg under 1900-talet, och F. är näst
Förenta staterna och Canada världens på vattenkraft
rikaste land. Den utnyttjade vattenkraften beräknades
till 2,1 mill. hkr 1922, hvaraf 0,65 mill. hkr för
belysning, 1,3 mill. hkr för industriellt bruk och
omkr. 100,000 hkr för jordbrukets tjänst.
Handel. Utrikeshandeln visar en ökning för
importen från 4,778,9 mill frcs 1905 till 23,548,4
mill. frcs 1921 och för exporten från 4,866,2
mill. frcs till 21,553,1 mill. frcs (s. å.;
specialhandel). Handelsflottans tontal var 3,3
mill. bruttoton 1922 för järn- och stålfartyg,
en tillväxt sedan 1914 med 1,39 mill. ton, och
öfverträffades i storlek endast af Storbritanniens,
Förenta staternas och Japans. Af tontalet egde
staten 0,45 mill. ton, och 0,33 mill. ton voro
f. d. fiendefartyg från Världskriget.
Samfärdsmedel. Landsvägarna bestå numera
endast af statsvägar och sockenvägar, i det att
departementalvägarna sedan 1913 inkorporerats med de
sistnämnda. Efter Elsass-Lothringens återeröfring
utgöra de förra 39,671 km. och de senare 653,396
km. Under Världskriget förstördes helt eller delvis
105,000 km. vägar och 2,050 broar. – Järnvägarna äro
organiserade genom en lag 29 okt. 1921. Statsbanorna
omfatta nu 9,011 km., Nordbanbolaget 3,830 km.,
Östbanbolaget 5,027 km., Medelhafsbanbolaget 9,781
km., Orléansbanbolaget 7,469 km., Sydbanbolaget
4,119 km., Elsass-lothringska järnvägsnätet 2,228
km., samt en del andra mindre nät: Ceinture de Paris
32 km., La grande ceinture 74 km., mindre järnvägar
1,380 km., industriella banor 234 km. och lokalbanor
10,644 km. Totalinkomsterna voro 5,782,8 mill. frcs
och utgifterna 7,700,4 mill. frcs, d. v. s. ett
deficit på 1,917,6 mill. frcs 1920, Elsass-Lothringen
inräknadt. – Postkontorens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
