Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antal var 15,769, telefonstationernas 31,782,
hvaraf 20,331 interurbana, samt telegraflinjernas
längd 193,875 km. med 726,115 km. trådlängd. –
Regelbunden lufttrafik började upprättas för privata
17 aug. 1918 med en linje Paris–S:t Nazaire, och 6
juni 1919 inrättades ett särskildt ämbetsverk för
dess skötsel (service de la navigation aérienne,
officiellt förk. S. N. Aé.). 1922 omfattade det
franska reguljära lufttrafiknätet 5,700 km. med
följande hufvudlinjer: Paris–London (375 km.),
Paris–Bruxelles–Rotterdam–Amsterdam (460 km.),
Paris–Strassburg–Prag–Warschau (1,430 km.),
Toulouse–Rabat–Casablanca (1,845 km.), Bayonne–Bilbao
(220 km.), Bordeaux–Marseille (570 km.),
Paris–Lausanne och Paris–Wien–Bukarest–Konstantinopel
(1,500 km.). 1921 gjorde den franska reguljära
lufttrafiken 6,221 resor om tills. 2,350,705
km. samt befordrade 10,336 passagerare. För 1922
beräknades statsunderstödet för lufttrafiken till
37,02 mill. frcs. – 1923 hade F. 35 stationer
för trådlös telegrafi, hvarjämte 25 andra höllo
på att upprättas och ytterligare ett 20-tal var
föreslaget. De förnämsta radiostationerna för
förbindelse med utlandet äro: La Fayette, vid
Bordeaux; La Doua, vid Lyon; Eiffeltornet, i Paris;
Basse-Lande (dep. Indre); och Sainte-Assise, vid
Melun. Dessutom funnos 9 kuststationer och 3 marinen
tillhöriga stationer för trådlös telegrafi 1922.
Banker och kreditanstalter. Förutom i
hufvuduppl. nämnda bankanstalter märkas Banque
d’Algérie (25 mill. frcs), Banque de l’Indo-Chine
(72 mill.), Banque de l’Afrique occidentale française
(6 mill.), Banque de la Martinique (3 mill.), Banque
de la Guadeloupe (3 mill.), Banque de la Réunion (3
mill.) och Banque des pays du Nord (1911). Dessutom
grundades 1919 Crédit national, som för statens
räkning utbetalar åt enskilda personer tilldömda
krigsskadestånd. Sparkassornas antal är nu 554
med 1,859 filialer, 8,76 mill. motböcker och 5,795
mill. frcs i insättningar. Caisse nationale d’épargne
hade 3,56 mill. motböcker och en behållning för
insättarna af 2,354 mill. frcs (1920). – Synnerligen
stor utveckling ha i F. ömsesidighetsföreningarna
(sociétés de secours mutuels) fått. Lagligt erkända
sedan 15 juli 1850 och senast reglerade 1 april 1898,
ha de till ändamål att ge sina medlemmar hjälp vid
sjukdom och olycksfall samt lämna begrafningsbidrag
och understöd åt änkor och föräldralösa barn. 1920
funnos 19,651 sådana föreningar med 4,478,383
vuxna medl. och 803,591 mill. frcs kapital. Äfven
kooperativa konsumtionsföreningar (den första grundad
i Lyon 1828) ha vunnit stor utbredning; 1918 funnos
öfver 2,200 st. med omkr. 1,13 mill. medl. och mer
än 282 mill. frcs omsättning.
Finanser. Genom lagen 31 juli 1917 omlades h. o. h. de
direkta skatterna, i det att de gamla tills vidare
behöllos som kommunalskatt, men kronoskatten
bestämdes utgå med 4,5 proc. (för jordbruk 3,75
proc.) af inkomsten; 25 juni 1920 höjdes procenten
till 8, resp. 6. Nyligen har också pålagts skatt
på affärsverksamhet (fr. chiffres d’affaires) med 1
proc. på all dylik, undantagandes handel med bröd,
varor under statsmonopol, regeringsstämplar och
stämpladt papper. Den
ordinarie budgeten, som 1914 balanserade med 5,373
mill. frcs (bland inkomsterna skatter 3,616
mill. och monopol 1,005 mill. frcs; bland utgifterna
förvaltningskostnader 3,836 mill. och utgifter för
statsskulden 1,318 mill. frcs), var 1922 uppe i 24,688
mill. frcs (skatter 15,743 mill. och monopol 2,910
mill. frcs; förvaltningskostnader 12,000 mill. och
utgifter för statsskulden 12,647 mill. frcs). Därtill
kom en extraordinarie budget, uteslutande hvilande
på lånemedel (3,661 mill. frcs 1922), samt en på
Versaillesfredens bestämmelser grundad budget,
för hvars kreditsida Tyskland och dess forna
bundsförvanter äro ansvariga och hvars debetsida är
afsedd för afhjälpande af genom Världskriget vållade
skador bland den civila befolkningen. Statsskulden
1922 var 316,984,9 mill. frcs, hvaraf inom landet
242,108 mill., i utlandet 74,876 mill.; härtill
komma förskott till Ryssland, Belgien, Jugo-Slavien,
Rumänien, Grekland, Polen, Tjecho-Slovakien,
Italien, Montenegro, Estland, Lettland m. fl. 15,181
mill. frcs.
Undervisningsväsendet. Högre undervisningsrådet
består nu af 5 medl. af Institutet, 9 af presidenten
valda medl., 18 universitets- eller högskollärare,
10 elementarskollärare, 6 folkskollärare och 4
representanter för den fria undervisningen. – Enligt
lagen 3 maj 1923 ansluter elementarundervisningen
fr. o. m. 1 okt. s. å. till folkskolan, är 7-årig
med för alla gemensam undervisning i matematik
och naturkunskap och omfattar 4 års obligatoriskt
latinstudium, hvarpå följer antingen en 2-årig
klassisk linje, med obligatoriskt studium af latin
och fakultativt af grekiska eller af mer ingående
studium af franska och moderna språk, eller ock en
modern linje (utan latin) med mer ingående studium af
franska och andra lefvande språk. Det hela af slutas
med gemensam kurs i filosofi och matematik. 1922
funnos 196 flickläroverk med 46,802 lärj., hvaraf
59 statens. Hederslegionen underhåller 3 högre
flickskolor (i S:t Denis, Écouen och Les Loges, vid
S:t Germain) för 800 döttrar utan förmögenhet till
legionärer. Om lärar- och lärarinneutbildningen se
Écoles normales. Suppl. – F. har nu 17 universitet,
hvart och ett med filosofisk, naturvetenskaplig,
juridisk och medicinsk fakultet samt farmaceutisk
högskola eller också blandad medicinsk-farmaceutisk
fakultet eller motsvarande specialinstitutioner;
dock sakna universiteten i Besanpon och Clermont
juridisk fakultet. 1921 var studentantalet 45,117,
hvaraf 5,081 utlänningar (1,437 serber, 837 rumäner
och 47 svenskar). Katolska institutet (Institut
catholique) i Paris har nu 4 fakulteter, en École
libre des hautes études scientifiques (för matematik,
mekanik, astronomi, fysik, kemi, fysiologi, botanik
och geologi), en fakultet för kvinnor (Cours pour
jeunes filles; i filosofi, historia och litteratur)
samt en handelshögskola (École supérieure des sciences
économiques et commerciales). De fria fakulteterna i
Lille omfatta: teologi, lettres, sciences, juridik,
medicin och farmaci, industri- och handelshögskola
samt katolskt konstslöjdinstitut. École spéciale des
langues orientales vivantes heter nu École nationale
etc. Utom i hufvuduppl. nämnda märkas följande till
undervisningsministeriet hörande större institutioner:
École des hautes études sociales (grundadt 1900),
Collège libre des sciences sociales
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
