Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 1031-1032 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Franska Somalilandet - Franska stenarna - *Franska Sudan - *Franska Väst-Afrika - Fransk konst - Fransk purpur - Frans och Matilda Bloms stiftelse - Frantsila - Frantz, Konstantin - *Frantzila - *Franz, J. H. G. - Franz, J. H. - *Franzén, Jöns - *Franzensfeste - *Franzens-kanalen - Franzius, Ludwig - Franz-Josephspitze

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

km. (s. å.), och kolonien har regelbunden
ångbåtsförbindelse med Frankrike äfven genom
Compagnie Havraise péninsulaire, Chargeurs réunis
och Compagnie nationale de navigation de Marseille.
E. A-t.

Franska stenarna, två grund i Stockholms skärgård
på segelleden Landsort–Stockholm. På det östligare
ligger på 59° 14’ 56" n. br. och 18° 40’ 13" ö. lgd
fr. Gr. 5,1 m. öfver medelvatten en 1916 uppförd
blixtfyr med 6:e ordningens lins och agaljus.
E. A-t.

*Franska Sudan. Se Franska Väst-Afrika. Suppl.

*Franska Väst-Afrika (fr. Afrique occidentale
française) har de senaste årtiondena undergått
väsentliga territoriella och administrativa
förändringar. Dess nuv. indelning och befolkning
framgå af följande öfversikt (efter "Annuaire général
de la France et de l’étranger", 1923).

Indelning	Areal i kvkm.	Befolkning (1922)
		Hvita	Inv. på 1 kvkm.
Senegal	192,000	1,225,523	5,287	6,4
Mauretanien	400,000	261,746	214	0,6
Franska Guinea	231,702	1,875,951	1,386	8,1
Elfenbenskusten	315,000	1,545,680	835	4,9
Dahomey	107,000	842,243	538	7,8
Franska Sudan	923,500	2,474,589	983	2,6
Öfre Volta (Haute-Volta)	370,000	2,973,442	191	8,0
Nigerkolonien	1,200,000	1,084,042	216	0,9
Summa	3,739,202	12,283,216	9,650	3,5

Om man inräknar mandatområdet Togo, omkr. 52,000
kvkm. med 670,904 inv. (1921), blir hela F. omkr. 3,79
mill. kvkm. med 13 mill. inv., 3,4 på 1 kvkm. Alla
kolonierna, äfven Mauretanien, förvaltas nu af
guvernörer (fr. lieutenants-gouverneurs), men
Nigerkolonien af en kommissarie. Öfre Senegal-Niger
heter från 1920 Franska Sudan. F:s gemensamma budget
för 1922 uppgick till 71,26 mill. frcs och de olika
koloniernas särbudgeter till 166,56 mill. frcs
(1920). 1919 inrättades för kolonien ett skatteråd
(conseil de notables indigènes) för skatternas
fördelning m. m. och 1921 flera rådgifvande kommittéer
för jordbruk och industri (comités consultatifs
d’agriculture et d’industrie). 1922 funnos 314
skolor med omkr. 21,000 lärj. – Importen uppgick
1921 till 382,5 mill. frcs (168,6 mill. från
Frankrike och dess kolonier) och exporten till
254,8 mill. frcs (183,2 mill. till Frankrike och
dess kolonier). 1920 funnos 2,658 km. järnvägar,
hvaraf linjen Thiès (vid Atlanten)–Kayes–Niger
999 km. med 35,04 mill. frcs i inkomster och 28,51
mill. i utgifter. Af floderna kan Senegal befaras
af stora handelsångare ända till Podor, på 16° 40’
n. br., 15° v. lgd fr. Gr., under hela året och Niger
på två ställen halfva året. Luftkommunikation eger
rum mellan Dakar och Bamako (1,250 km.), Dakar och
S:t Louis (250 km.) och Bamako–Timbuktu–Gao. 1922
funnos 23,278 km. telegraflinjer, 282 postkontor
och 11 stationer för trådlös telegrafi, hvarjämte
2 undervattenskablar förbinda F. med Europa. Jfr
L. Sonolet, "L’Afrique occidentale française" (1912).
E. A-t.

Fransk konst kallar sig en förening, som tagit till
sin uppgift att i de skandinaviska länderna anordna
utställningar af franska konstverk. I Stockholm ha
hittills visats målningar af Corot (1919), Degas
(1920), Kenoir (1921) och Courbet, Daumier och Guys
(1923). Små publikationer ha utgetts öfver Corot
af K. Madsen (1920) och Degas af R. Hoppe (1922).
G-gN.

Fransk purpur. Se O rs e l j.

Frans och Matilda Bloms stiftelse. Se Bloms
stiftelse. Suppl.

Fra’ntsila, riktigare än F r a n t z i l a (se d. o.).

Frantz, Konstantin, tysk politisk författare, f. 12
sept. 1817 i Börneke vid Halberstadt, d. 2 maj 1891
i Blasewitz vid Dresden, var 1853-56 preussisk
konsulatstjänsteman och egnade sig sedan helt åt
skriftställen. Bl. a. påyrkade han i Der jöderalismus
etc. (1879) och Die weltpolitik (3 bd, 1882-83)
upprättandet af en stor mellaneuropeisk federation
under tysk ledning som motvikt mot Nord-Amerika och
Ryssland. Postumt utgafs hans Deutschland und der
jöderalismus (1921; med inledning af E. Stamm). Jfr
E. Stamm, "K. Frantz’ schriften und leben", I (1907).
V. S-g.

*Frantzila är oriktig form i st. f. F r a n t s i l a.

’Franz, J. H. G., dog 28 jan. 1913 i Breslau.

Franz, J. H. Se H o c h b e r g, H. H. B. v o n.

*Franzén, Jöns, afgick från
folkskolinspektörs-befattningen 1917 och blef
kansliråd i Ecklesiastikdepartementet, där han
sedan 1913 varit förordnad till extra byråchef. 1915
lämnade han Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening, där han sedan 1913 varit vice
ordf. Som sakkunnig, sekreterare och led. verkade
han 1906-14 i folkundervisningskommittén.

*Franzensfeste tillhör numera Italien, prov. Venezia
Tridentina.

’Franzéns-kanalen ligger nu på Jugo-Slaviens område.

Franzius [fra’nts-], Ludwig, vattenbyggnads-ingenjör,
f. l mars 1832 i Wittmund, Ostfriesland, d. där
23 juni 1903, blef 1864 vattenbyggnadsin-spektor
i Osnabruck och strax därefter teknisk referent
i generaldirektionen för vattenbyggnader samt
1867 docent vid Bauakademie i Berlin. 1875 blef
F. förflyttad till Bremen, som öfverdirektör
och chef för statsbyggnaderna, och 1892 blef han
medlem af preussiska kommissionen för afvändande af
högvattensfaror. F. var en synnerligen framstående
vattenbyggare och upprättade förslag till och
ledde utförandet af en mängd stora anläggningar,
bl. a. frihamnen i Bremen, regleringen af nedre
Weser, fyrtornet vid Rothersand, Kejsarslussen
och Kejsardockan i Bremerhafen, Weserbron och
dynerna vid Helgoland. F. uppgjorde äfven förslag
till den nya förbigångskanalen i anslutning
till Mittellandkanalen. Som författare är
F. en af de grundläggande inom den modernare
vattenbyggnadstekniken. Han utgaf bl. a. Der
wasserbau (i "Handbuch der baukunde", 1890)
samt tills, med Sonne 3:e bandet (Wasserbau)
och med Lincke 4:e bandet (BaumascJiinen) af
"Handbuch der ingenieur-wissenschaften". Älven
F:s broder Georg (f. 1842, d. 1914) var en
synnerligen framstående vattenbyggnadsingenjör.
Fmn.

Franz-Josephspitze. SeGerlsdorfer spit-z e. Suppl.,
samt T å trä 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>