Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrikshof ... - *Fredsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1039
Fredrikshof-Fredsrörelsen
1040
’Fredrikshof. 4:e arméfördelningens expedition
flyttades 1913 till östermalmsgatan 18. Sedan 1915
är l:a intendenturkompaniet förlagdt till F. Efter
det att 1897 den gamla Djurgårdsbron refs och en ny
uppfördes, som ligger midtför Narvavägen, är F:s läge
ej "midtför Djurgårdsbron".
Fredrikskulles sjukhem, i Högbo socken, Gäfleborgs
län, med plats för 20 tuberkulösa, med företräde
för Sandvikens järnverks personal, öppnades 1905 och
tillhör Sandvikens järnverk. O. Sjn.
Fredrikslund, herrgård i Alsise socken, Stockholms
län, vid Mälarviken Ekoln, omfattar 3Ys mtl,
med en areal af 385 har, hvaraf 141 har åker;
tax.-v. 166,000 kr. (1922). F. var 1661- 1892 förenadt
med Krusenberg och beboddes af den från 1809 års
statshvälfning kände jägmästaren J. L. B. von
Greiff. Nuv. egare är frih. C. G. K. Cederström.
O. Sjn.
*Fredrikson, J. Gustaf, dog 5 nov. 1921 i Stockholm. -
Han kvarstod på 1890-talet som direktör för
Dramatiska teatern till juli 1898 (ej 1897),
gaf gästspel på denna scen nästan hela spelåren
1901-04 och var ånyo Dramatiska teaterns chef 1904
(ej 1902)-07. På nya Dramatiska teatern gaf han sedan
gästspel i olika omgångar 1908-13 samt dessemellan
vid landsorts-sällskap och i Helsingfors, Åbo och
Köpenhamn. På förvåren 1915 uppträdde F., då nära
83 år gammal, 21 gånger som Des Prunelles i Sardous
"Låtom oss skiljas" och ännu 1917 på Intima teatern
några månader som Doktor Bruno Mårtens i Fuldas
"Ungdomsvänner". F. skref Teaterminnen (1918). Sin
kvarlåtenskap hade han 1912 testamenterat till
ett ålderdomshem för sceniska artister, Svenska
teaterförbundets stiftelse Höstsol (se S ås t a).
Fredriksson, Nils, industriman, skoladministra-tiv
ämbetsman, f. 13 april 1870 i Dalby, Skåne, genomgick
1888-91 tekniska elementarskolan i Malmö och idkade
därefter ett par år privata studier. 1893-1919
var han anställd hos A.-b. Åbjörn Andersson i
Svedala, till hvars snabba och rika utveckling han
genom uppslagsrikedom, energi och organisatorisk
begåfning i synnerlig grad bidrog. Särskildt
intresse egnade han åt tegelindustrien och
framställandet af för tegeltillverkningen behöfliga
maskinella hjälpmedel. På F:s initiativ upprättades
1903 i Svedala den första tegelmästar-skolan i
Sverige. Jämväl åt torffrågans lösning har han egnat
uppmärksamhet.
Genom omfattande studier samt resor har han
vunnit grundlig förtrogenhet med industriens
organisatoriska problem samt frågan om utbildningen
af industriens arbetskrafter och har sökt genom
skrifter, tidskriftsuppsatser och föredrag
lämna bidrag till en allmännare kännedom
om desamma och befordra deras lösning. Han
deltog i det sakkunnigarbete rörande industriens
undervisningsfrågor, som 1916-17 egde rum och som
utmynnade i den af riksdagen 1918 i hufvudsak antagna
propositionen om praktiska ungdomsskolor. F. kallades
s. å. att som undervisningsråd och chef för den
nyskapade afdelningen för yrkesskolväsendet inom
Skolöverstyrelsen utöfva närmaste ledningen af det
omfattande organisatoriska arbete, som erfordrades
för det nya skolprogrammets förverkligande. Därjämte
har han tagits i anspråk för åtskilliga
offentliga utredningsarbeten, haft kommunala
förtroendeuppdrag och varit landstingsman
m. m. Han har utgett ett stort antal skrifter
af tekniskt, organisatoriskt, socialpolitiskt
ekonomiskt och pedagogiskt innehåll. Sedan
1919 är han led. af Ingenjörsvet.-akad. samt
led. af styrelsen för Tekniska högskolan.
K. E. S-g.
’Fredriksvaern. 19 jan. 1750 fick Stavarns redan då
befintliga varf namnet F. och skulle bli byggnadsplats
för en för södra skärgården passande roddflottilj samt
vara flottstation. Befästningarna (jfr Stavaern),
som redan förut utvidgats, förstärktes ytterligare
till 1758, då de utgjordes af ett tenaljverk samt
batterier och blockhus mot land, batterier mot
sjön, "citadellet" på ön i hamnen, batterier på
Tidselön, Kikudön och Vadeholmen samt 2 skansar
på Risön. 1788-90 utvidgades befästningarna
och likaledes 1807-08, då ett "fly-debatteri"
tillkom. 1814 utgjordes bestyckningen af 162 kanoner
och 14 mörsare. F. var station för norska flottan till
1850, då stationen flyttades till Korten, men varf vet
bibehölls till 1895. Norska sjö-kadettinstitutet hade
1817 öppnats i F. och var sedan kvar där till 1864,
då äfven det öfverflyttades till Horten (se d. o.).
L. W:son M.
Fredrik Vilhelm (ty. Friedrich Wilhelm), tysk
kronprins. Se Vilhelm, tysk kronprins (sp. 482,
äfven i Suppl.).
Fredsportar. Se Fästningsportar.
*Fredsrörelsen. Efter 1907 ha världsfredskongresser
hållits i London 1908, Stockholm 1910, Genève
1912 och Haag 1913. Den 21:a skulle sammanträda
i Wien i sept. 1914, men inhiberades på grund af
Världskriget. Efter detta krig ha nya konferenser
egt rum i Basel 1920, Luxemburg 1921 och London
1922. Dessutom höllos i dec. 1922 i Haag två
världsfredskongresser, den ena af Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet och den andra af
Fackföreningsinternationalen.
Internationella fredsbyrån i Bern erhöll 1910 Nobels
fredspris. Det svenska anslaget till institutionen
för budgetåret 1923–24 utgör 1,000 kr. Byrån skall
anordna världsfredskongresserna och verkställa deras
beslut. Dess organ "Correspondance bimensuelle"
ändrade 1912 namn till "Le mouvement pacifiste". Vid
ett möte i Bern 1914 konstituerades en internationell
union af de fredsföreningar i olika länder,
som anslutit sig till fredsbyrån och deltagit
i världsfredskongresserna. Den internationella
kommission, som har byråns ledning om hand, är på
samma gång denna unions styrelse.
Fredsorganisationer. La ligue internationale de la
paix et de la liberté, som bildades 1867, eger ännu
bestånd. Akademier för studiet af folkrättens och
fredens problem äro Institut de droit international
(se d. o.) och Académie de droit international,
som, stiftad i Haag 1914, trädde i verksamhet
först 1923 (se Folkrätt. Suppl.). Bland andra
internationella fredsorganisationer må vidare nämnas
International law association (London) och Ligue
internationale des pacifistes catholiques (Lyon). Den
första fredsföreningen i världen torde ha varit
Newyork peace society. Den bildades i aug. 1815,
men uppgick sedan i American peace society, som
stiftades i Boston 1828. Under åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
