- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1045-1046

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredsskeppet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

behandlade dels aktuella politiska problem rörande
Kina och maktförhållandena vid Stilla hafvet,
dels frågan om rustningsminskning och om krigets
lagar och bruk. De fem stormakternas representanter
undertecknade i sistnämnda hänseende två fördrag af
6 febr. 1922, det ena om begränsning af rustningarna
till sjöss och det andra om förbud mot sänkning
af handelsfartyg genom undervattensbåtar och mot
användning af giftiga gaser som krigföringsmedel.

Den förstnämnda konventionen fixerade maximalstyrkorna
i slagskepp för de fem stormakterna, men berörde
icke smärre krigsfartyg och endast i någon mån
flygvapnet. Brittiska riket och Förenta staterna
jämställdes med ett maximum för hvardera af 525,000
ton, Japan skulle få behålla 315,000 och Frankrike och
Italien hvardera 175,000 ton. Särskildt för England
medförde aftalet nedskrotning af vissa – mindre
stridsdugliga – skepp, men dess största betydelse var,
att en hel del nybyggnader afbröts och att krigsårens
stora marinprogram – speciellt det nordamerikanska –
slopades eller reviderades.

Oberoende af Washingtonkonferensen har den
rådande finansiella situationen verkat hämmande på
sjörustningarna. Af ekonomiska skäl har England
sålunda indragit sin sydamerikanska eskader,
reducerat Atlantflottan och satt Medelhafsflottan
på reservbasis.

Se vidare Nationernas förbund. Suppl.

Litt.: C. Sundblad, "Svenska fredsrörelsens historia
åren 1883–1903" (2 bd, 1903–04) och "Svenska
fredsrörelsens historia 1904–1919" (1919), H. Evans,
"Sir Randal Cremer" (1909), A. H. Fried, "Handbuch
der friedensbewegung" 1–2 (2:a helt omarbetade
uppl. 1911–13), R. Kleen, "Kodificerad framställning
i mellanfolklig rätt" (3 bd, 1911–20), Anna
Wicksell, "Avrustningssträfvandet och fredsarbetet"
(1912), "Carnegie endowment yearbook for 1911"
o. s. v. (Washington, 1912 ff.), Ch. Richet, "Kriget –
det förgångna, freden – framtiden" (sv. öfv. 1914),
K. Sandstedt, "Nordisk fredskalender 1916", "Nordisk
fredskalender (1916–1918)" (1917) och "Nordisk
fredskalender 1919–1920" (1920), E. Wavrinsky,
"Den svenska riksdagens interparlamentariska grupp
1892–1917" (1917), Ministère des affaires étrangères,
"Documents diplomatiques. Conférence de Washington
juillet 1921–février 1922" (Paris, 1923) och "The
statesman’s yearbook" 1923.

Bland tidskrifter må nämnas "Headway, Journal of the
league of nations union" (London), "Holländische
nachrichten. Organ des Nederlandsche anti-oorlog raad"
(Leiden), "Meddelanden rörande Nationernas förbund",
utg. af Svenska föreningen för Nationernas förbund
(Stockholm), "Nya vägar", utg. af Svenska
freds- och skiljedomsföreningen (Stockholm), och World
peace foundation’s "Pamphlet series" (Boston).
F. K. J.

Fredsskeppet. Se Ford. Suppl.

’Freesia, bot. Särskildt de hvitblommiga formerna
kallas Kapkonvaljer.

Freester (F ers t er), Hans, tysk arkitekt, verksam
i Sverige i midten af 1600-talet, omtalas bland de
vid Stockholms slotts då nybyggda delar verksamme
byggmästarna. Hans namn är förnämligast förenadt med
några kyrkbyggen, först Jakobs

kyrka i Stockholm, där arbetet efter lång hvila
återupptogs 1634 under ledning af Louys Gilles
och F. Kyrkan invigdes 1643, hufvudtornet i sitt
äldsta skick fullbordades 1645. Samtidigt omtalas
F. som ledare af Tyresö kyrkas byggande på Gabriel
Oxenstiernas befallning. Dea grundlades 1639 och
invigdes 1641. "Hans murmästare" ledde äfven byggandet
af Kristinckyrkan i Falun, som grundlades 1642 och
stod färdig fram på 1650-talet. Dess likhet i såväl
plan som byggnadssätt med Jakobs kyrka är i ögonen
fallande (treskep-pig hallkyrka med treskeppigt kor,
i interiören kraftiga runda pelare och rikt fördelade
st järn- och näthvalf; den nuv. tornhufven förskrifver
sig från 1860-talet). Dessa kyrkor visa - enligt hvad
G. Upmark påpekat -, med hvilken seghet man fäst-höll
vid medeltida traditioner inom kyrkbygget. Bland
profana byggnader, vid hvilkas uppförande F:s namn
är knutet, äro i Stockholm Kastenhoj (se d. o.),
som började uppmuras 1646, och Lennart Torstensons
därinvid belägna palats, som uppfördes 1647-51 (huset
är sedermera till- och om-byggdt, se Arffurstens
palats). G-g N.

Freewill-öarna [frl’ö>il-]. Se Mapia.

Fregattkapten (fr. capitaine de jrégate,
ty. jregatten-kapitän), inom vissa utländska
mariner, såsom den franska, tyska och
(förutvarande) österrikiska, sjöofficersgrad
med tjänsteställning närmast motsvarande
kommendörkaptens af l:a graden vid svenska flottan.
H. J-dt.

Fregattkaptenen eller "Salamandern", roligt lustspel
(med sång), bearb, af Fr. Hedberg efter två franska
original och uppf. i Stockholm f. g. 1863, med Knut
Almlöf i hufvudrollen.

Frei (förr F redo). 1. ö i Möre fylke (före 1919
Romsdals amt), s. v. om Kristiansund, Norge. 62,48
kvkm. 1,160 inv. i 194 hus (1920). F. är
deladt mellan Freis och Bremsnes härad. -
2. Härad och socken i Kristiansunds pastorat,
strax s. v. om Kristiansund, Möre fylke. 51,4«
kvkm. 1,188 inv. (1920). Jordbruk och fiske.
1-2. K. G. G.

’Freiburg. 1. F. hade 87,730 inv. 1919. Under
Världskriget var F. den af de allierades
flyg-stridskrafter mest hemsökta staden i Tyskland
(4 dec. 1914-28 okt. 1918 24 gånger, hvarvid 23
personer dödades och 94 sårades). - 2. Ett af Badens
4 "landeskommissariatsbezirke", 4,738 kvkm., 557,871
inv. (1919), med 16 "amts-bezirke".

*Freie blihnen. I Berlin bildades med socialistisk
tendens 1891 Freie volksbiihne och 1892 Neue freie
volksbiihne, hvilka 1914 ingingo förening och 1920
sammansmältes till Volksbiihne, som 1922 räknade
170,000 medlemmar och anordnar föreställningar på sina
två egna scener samt äfven på andra teatrar. Liknande
föreningar ha stiftats i München och Leipzig.

’Freisinnige zeitung upphörde med år 1918.

’Freistadt. - 2. F. tillhör nu Tjecho-Slovakien. 7,497
inv. (1921). Officiellt namn F ryst å t.

*Freistadtl tillhör nu Tjecho-Slovakien. Officiellt
namn F r a § t a k.

’Freiwaldau tillhör nu Tjecho-Slovakien. Officiellt
namn Fr^valdov.

*Frejdbetyg. Se Betyg (äfvea i Suppl.).

’Frekvens. Jfr Puls.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free