- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1049-1050

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredsskeppet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1049

Freudenthal-Pricka

1050

Freudenthal [frö’j-], Per Ali, författare, f. 9
jan. 1875 i Ed, Värmland, student i Örebro 1898,
till 1911 bankman i Kristinehamn, sedan tidningsman,
har under signaturen Ode Balten utgett Döddansare
(1910), Spöksyner (s. å.), Hos nymfer (1911),
I lustgården (1912), Kulturblommor (1913), Den
förgyllda grodan (1914), I narrkåpa och harnesk
(1915), Idyller i helvetet (1919) och Resa till Venus
(1923). F:s författarskap utmärks af en originell,
artistisk stil, som har både stark stämning och
hvass reflexion. Innehållet är dels satirer öfver
hvardagslif och brackighet, författar-tillvarons
svårigheter, dels drömmar och fantasier, färgade
af brännande erotik och trånande ensamhet.
R-n B.

*Freudenthal, A. 0., dog 2 juni 1911 i
Helsingfors. Hans å sp. 1370, r. 31 omnämnda
skrift handlar om Vöråmålet (ej Värömålet).
T. C.

Trey (sp. 1372). - 2. A d o l f F. dog 12 febr. 1920
i Zürich.

*Frey, Emil, dog 24 dec. 1922.

*Frey, J. Hjalmar, dog 11 jan. 1913.

Frey [f ra j], Max von, tysk fysiolog, f. 16 nov. 1852
i Salzburg, blef 1876 med. doktor, 1882 docent och
1891 e. o. professor i fysiologi i Leipzig samt
kallades till professor 1891 i Zürich och 1895
i Wiirzburg. I sina vetenskapliga arbeten har han
förnämligast behandlat blodomloppets och hudkänselns
fysiologi. Därjämte har han utgett Vor-lesungen
iiber physiologie (3:e uppl. 1920) samt är en af
utgifvarna af "Zeitschrift fur biologie". F. blef
led. af Fysiogr. sällsk. i Lund 1909. B- T-dt.

*Freycinet. - 2. Charles Louis de Saulses de
F. inträdde trots sin höga ålder okt. 1915 som
statsminister utan portfölj i Briands nationella
samlingsministär och afgick med denna mars 1917. Han
dog 15 maj 1923 i Paris.

Freycinétia [fräs-], bot. Se Pandanaceae och
Flädermusblomma. Suppl.

Freytag-Loringhoven [frarj- Wringhåfen], Hugo
Friedrich Philipp Johann, friherre von, tysk militär
och militärförfattare, f. 26 maj 1855 i Köpenhamn,
blef 1876 infanteriofficer, var under åtskilliga
år lärare i krigshistoria vid krigsakademien och
1904-07 chef för generalstabens krigshistoriska
afdelning. 1907 blef han öfverste och chef för
12:e infanterireg., 1911 öfverkvartermä-stare
vid generalstaben samt 1913 generallöjtnant och
chef för 22:a divisionen. Yid krigsutbrottet 1914
sändes F. som militärfullmäktig till österrikiska
högkvarteret, men återkallades i jan. 1915 och blef
då generalkvartermästare i stora högkvarteret. Efter
general v. Moltkes död, juni 1916, förflyttades
F. som ställföreträdande chef för generalstaben till
Berlin. 1918 blef han general af infanteriet. 1919
afgick han ur aktiv tjänst. - Bland F:s många
gedigna arbeten märkas Die macht der persönlichkeit
im kriege (1905; ny uppl. 1911), Kriegslehren nach
Clausewitz aus den feldziigen 1813 und 18U (1907), Die
heerfilhrung Napo-leons in ihrer bedeutung fur unsere
zeit (1909), Krieg und politik in der neuzeit (1911),
Die fiih-rung in den neuesten kriegen (4 dlr, 1912
-13), Die grundbedingungen kriegerischen erfol-ges
(1914), Folgerungen aus dem Weltkriege (1917, flera
uppl.), Geschultes volksheer öder miliz? (s. å.),
Politik und kriegfiihrung (1919),

W as danken wir unserem offizierkorps? (s. å.),
Angewandte geschichte (1920),, Heerfilhrung im
weltkriege (2 dlr, s. å.), Feldherrngrösse (1921)
samt Die psyche der heere (1923). F. är sedan 1912
led. af Krigsvet. akad. C. O. N.

Fria ord, finländsk publikation. Se Framtid. Suppl.

Friballong. Se Luftballong, sp. 1282.

Fribaptister. SeHelgeaner.

Friberg, herrgård i Kulla socken, Uppsala län, på
västra stranden af Mälarviken Oxen, omfattar 8J/2
mtl med en areal af 402 har, hvaraf 258 har åker,
tax.-v 196,500 kr. (1922). F. tillhörde på 1600-
och 1700-talen släkterna Cruus och De la Gardie,
senare bl. a. Buchau och Almqvist. Nuv. egare är
R. Pettersson. O. Sjn.

Friberg, Karl Algot, ingenjör, arkeolog, museiman,
f. 2 sept. 1850 i Mariestad, student i Uppsala
1871-73, studerade vid Teknologiska institutet
1874-77, innehade anställning vid Hällefors bruk
1877-81 och anlade 1881 Huskvarna förnicklingsfabrik,
hvartill han fortfarande är ensam egare. F. har utfört
en mängd undersökningar af förhistoriska graffält
och andra arkeologiska arbeten såsom afgjutning
i cement af Sigurds-ristningen i Ramsundsberget i
Södermanland och en dylik af Rökstenen i Östergötland
(båda i Statens hist. museum), utgräfning af Näs’
slottsruin på Visingsö och Piksborgs medeltidsfäste
på en ö i Bolmen m. fl. F. stiftade Norra Smålands
fornminnesförening, hvars sekreterare han fortfarande
är, och satte sig i spetsen för bildandet af ett
friluftsmuseum i Jönköpings stadspark med Skansen
som förebild. Genom hans arbete kom ett etnografiskt
och kulturhistoriskt museum för norra Småland till
stånd i Jönköping 1902, hvars föreståndare F. är
och som innehåller en arkeologisk-histo-risk, en
allmoge- och en högre-ståndsafdelning. F. kallades
1886 till korresp. led. af Vitt. hist. o. ant. akad.
T. B-l.

"Friberg, Ch. V. Karl XV:s ryttarstaty aftäcktes 1909
på Djurgården. Sångaren John Forsells byst i marmor
(1921) eges af K. teatern. G-g N.

Friberger, Isak Ragnar Elis, läkare, f. 19 dec. 1865,
d. 12 april 1919, blef 1883 student, 1903 med. doktor,
1904 docent i praktisk medicin samt 1913 professor i
pediatrik och praktisk medicin och 1915 professor i
praktisk medicin - allt vid Uppsala universitet. Han
var framstående praktiker och medicinsk författare
R. W.

Fribiljett. Se Biljett, äfven i Suppl.

Fribordscertifikat. Se Lastmärk e.

Fribordsmärke. Se Lastmärke.

Fribordsring. Se Lastmärke.

* Fribourg. 1. Kantonen omfattar 1,671 kvkm. med
143,055 inv., 85 på l kvkm. (1920).

*Fribrefsrätt. Tjänstebrefsförordningen af 15
juni 1900 är upphäfd genom en förordning af 5
mars 1920. Genom denna förordning har sättet för
utgörandet af postafgifter för tjänsteförsändelser
h. o. h. ändrats. Bl. a. ha tjänstefrimärkena
af-skaffats, och inrikes tjänsteförsändelser frimärkas
icke vidare. Se f. ö. T j ä n s t e b r e f. E. G-e.

’Frie. - 2. (Fritsch) A n t o n F. dog 22 nov. 1913
i Prag.

Fricka, kvinnoroll (asynja, öfverguden Wotans gemål ==
Frigg, se d. o.; mezzosopran) i musikdra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free