Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fricke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Fricke-Fried
1052
merna "Rhenguldet" och "Valkyrian" af R. Wag-ner
(se denne, sp. 303 och 307).
*Fricke, G. A., dog 30 mars 1908 i Leipzig. Biogr,
af G. Buchwald (1911).
Fricourt [frikör], kommun i franska dep. Somme,
arrondissemanget Péronne, 8 km. ö. om Albert, intogs
af engelsmännen under Världskriget 2 juli 1916,
återtogs af tyskarna mars 1918 och af de allierade
aug. s. å.
*Frid, K. L., dog 29 jan. 1909 i Rosa, Skede socken.
Fridas bok, en 1922 utg. och hastigt populär
vorden cykel småstadsvisor (idyller, genre- och
stämningsstycken), diktade på vers och jämväl
ton-satta af Birger Sjöberg (se denne. Suppl.).
Friday [fräYdi]. Se Torsdagsön.
*Fridene bildar nu tills, med Fröjered och Kors-berga
ett pastorat i Kåkinds kontrakt, Skara stift.
’Fridericia, J. A., dog 28 okt. 1912 i Köpenhamn. Han
utgaf 1910-11 Det syttende og attende aarhundrede
(2 bd). P. E-t.
Fridhem, förstads- och villasamhälle i Brännkyrka
församling af Stockholms stad, inom 34:e
(Årsta-)roten, intill Mälarhöjden och omkr. 2,5
km. v. s. v. om Aspudden. F. bildar jämte Mälarhöjden
och Pettersberg ett sammanhängande villaområde,
det västligaste s. om Mälaren inom Stockholms stads
område, förbundet med stadens centrala delar genom
linjen Slussen-Mälarhöjden af Stockholms spårvägar
samt genom ångbåt. E. A-t.
* Fridhem har ännu (1923) ej blifvit annexförsamling
till Söderåkra.
Fridhem, sommarbostad för prins Karl, hertig af
Västergötland, i Kvillinge socken, Östergötland,
vackert belägen på Kolmårdens sluttning mot Brå-viken,
inköptes och bebyggdes 1910. Areal 281 har. Tax.-v. är
88,200 kr. (1922).
Fridhem, folkhögskola. Se Svalöf 2.
Fridhem, sinnesslöskola för Kristianstads län,
i Staby socken invid Hässleholm, upprättades 1886
och har 50 platser. 1921 tillkom ett arbetshem för
8 manliga sinnesslöa.
FriÖjönsson, GuÖmundur, isländsk författare, f. 1869,
bonde i Thingey-sysslan på nordöstra Island, med
mycket ofullständig skolbildning, men omfattande
själflärdom. F. har utgett lyriska diktsamlingar (Ur
heimahögum 1902; Haustlpng, namnet efter Thjodolfs
kända fornkväde, 1915) och noveller (Einir, "Enen",
1898, Undir beru lopti 1904, Olof i Åsi 1907, Tölf
sögur 1915) och vunnit stor uppskattning. Som skald
visar han originalitet, liflig fantasi och känsligt
öra för formen
samt, liksom i sina noveller, en ärlig sträfvan att
finna det mänskliga, en vidsynt och varm känslighet
och något visst enkelt trohjärtadt. Om ock somliga
af hans noveller äro alltför konstlösa, äro andra
mycket starka och ge en trovärdig, åskådlig skildring
af natur, folklif och karaktärer från Island.
R. N-g.
*Frid!efstad omfattar nu 10,507 har. 2,812
inv. (1923). F. och Sillhöfda bilda nu ett pastorat,
medan Rödeby blifvit eget pastorat.
Fridolin, diktgestalt, skapad af E. A. Karlfeldt (se
denne, sp. 1059). "Fridolins visor" och "Fridolins
lustgård", diktsamlingar af samme skald.
Fridsberg, barnhem (60-70 platser) och ålderdomshem
(10 platser) för lappar i Ströms socken,
Jämtland, upprättadt 1877 af pastor Mikael Sandell,
underhålles genom frivilliga gåfvor till Frids-bergs
missionsanstalt. O-
Sjn.
Fridtorps barnhem, i Västerhejde socken, Gott-land,
intill prins Bernadottes sommarvilla Fridhem,
stiftades 1868 af prinsessan Eugenie. Genom
testamente 1885 upprättade hon en stiftelse med
240,000 kr. kapital, hvilket vid 1922 års slut vuxit
till 312,191 kr. Vid barnhemmet, som har folkskola och
småskola, finnes plats för 10 gossar och 15 flickor.
O. Sjn.
*Frieberg, F. A., dog 20 sept. 1913 i Stockholm.
Fried [frid], Alfred Hermann, österrikisk pacifistisk
skriftställare, Nobelpristagare, f. 11 nov. 1864 i
Wien, d. där natten till 5 maj 1921, var ursprungligen
bokhandlare, började 1891 utge tidskriften "Die
waffen nieder!" och tog 1892 ledande andel i
stiftandet af "Deutsche friedensgesellschaft’’,
hvars organ "Monat-liche friedens-korre-spondenz"
han redigerade 1896-1900. Sedan 1898 utgaf
han den förtjänstfullt redigerade tidskriften
"Die friedenswarte". F. biträdde den polske
freds-ifråren J. Bloch (se d. o.) vid utarbetandet
af hans skrifter och skref själf outtröttligt i
fredspropagandans tjänst böcker, flygskrifter,
tidskrifts- och tidningsartiklar. Bland dessa
märkas Friedenskate-chismus (1894), Die möderne
schiedsgerichtsbewe-gung (1904), Handbuch der
friedensbewegung (1905; 2:a uppl. i 2 bd 1911-13),
Die möderne friedensbewegung in Deutschland und
Frankreich (1908), Pan-Amerika (1910), Der kranke
krieg (s. å.), V om weltkrieg zum weltfrieden (1916)
och Mein kriegs-tagebuch (4 bd, 1918-20). F. erhöll
1911 jämte T. M. C. Asser Nobelska fredspriset.
Fried [frid], Oskar, tysk musiker, f. 1871 i Berlin,
lärjunge af Humperdinck och Phil. Schar-wenka, från
1907 dirigent för Gesellschaft der mu-sikfreunde i
Berlin, har vunnit stort anseende som musikledare och
sedan 1900 framträdt med egenartade kompositioner,
bl. a. solosånger, duetter, damkörer, körverken
Das trunkene lied (1905; text efter Nietzsches
"Zarathustra") och Erntelied samt instrumental verk.
E. F-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
