Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frimurarhemmet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1069
Frimurarhemmet-Frimärke
1070
öfvergingo l jan. 1921 genom köp till Stockholms stad,
och anstaltens byggnader med dithörande område äro
af Barnhuset förhyrda på en tid af 30 år. En ny,
efter nutida kraf lämpad byggnad för undervisning
af Barnhusets flickor invigdes 1907, försedd med
skolkök och öfriga anordningar för utbildning i
huslig ekonomi. (Uppgiften å sp. 1441 i bd 8, att
nya, dyrbara byggnader uppfördes vid Kristineberg,
gäller endast de två stora flygelbyggnaderna, synliga
i förgrunden å bilden; hufvudbyggnaden i bildens midt
uppfördes på 1750-talet och dess låga paviljongflyglar
senare på 1700-talet.) Antalet intagna barn var
164 vid 1923 års ingång, och vid samma tid uppgick
stiftelsens fond till 8,159 mill. kr. Bland donationer
må ytterligare nämnas fördelningsläkaren C. A. Haaks
(d. 1905) på omkr. 400,000 kr. Årliga kollekter
från hufvudstadens kyrkor förekomma ej längre.
- 2. Vid barnhuset i Göteborg var 1923 barnens antal
73, och tillgångarna stego till 700,000 kr., "6:e
juni-fonden" till 48,000 kr. För barn som äro i
behof af sommarvistelse, disponeras räntan på ett
kapital af 33,000 kr. - 3. I Karlskrona understödde
stiftelsen 3-8 barn med 144 kr. Tillgången
var dec. 1922 27,295 kr. - 4. I Kristianstad
understöddes 1923 58 barn för en kostnad af 5,400
kr. Tillgången vid 1922 års slut var 109,694 kr.
C. B-ö.
Frimurarhemmet. Se Föreningen för Konung Gustaf V:s
och Drottning Victorias stiftelse. Suppl.
*Frimurarhuset i Stockholm har under de senare
åren till det inre undergått en del förändringar
och restaurerats. I samband med uppförandet 1912
af den frimurarorden tillhöriga hotellbyggnaden
(Strand hotell) har gården mellan de båda flyglarna
åt ö. öfverbyggts och förvandlats till en större
bankettsal. Den monumentala trappan och vestibulen
ha restaurerats. De äldsta delarna af det gamla
Bååtska palatset, hvarest rummens rika, ursprungliga
utsmyckning fanns kvar, såsom i våningen 2 trappor
upp den s. k. Oskarssalen samt de i våningen l trappa
upp belägna kungl. rummen och kanslersrummet m. fl.,
ha under S. Curmans ledning på ett genomgripande och
pietetsfullt sätt restaurerats. Den förut i norra
flygeln befintliga, för allmänheten tillgängliga
restaurangen har försvunnit och lämnat plats för
ordens arkiv och bibliotek, i hvars förra lokaler
det 1913 grundade frimurarmuseet installerats.
A. Pin.
*Frimureri. De medeltida murargillena, som brukade
fira en fest på Johannes döparens dag och egde hemliga
ceremonier, lösensord och igenkänningstecken, hade
äfven af lärda män f att fantastiska stamtaflor,
genom hvilka gillenas uppkomst fördes tillbaka till
Salomos tempelbyggnad. Det var på grundval af dessa,
som James Anderson 1723 gaf den då i England bildade
storlogen en lysande historia i den samtidigt antagna
konstitutionen. När orden uppträdde i Frankrike, fick
den en ny härledning genom skotten A. M. Ramsay, som
satte den i förbindelse med medeltidens riddarordnar
(se La Tierce, "Histoire, obligations et statuts
des francmaçons", 1742); småningom hade likväl
de af furstar och feodalherrar stiftade logerna
förfallit, och blott i Skottland hade de bibehållit
sin höghet. Ranisay angaf som ordens nya uppgift att
samla i
ett brödraskap män från skilda länder till en
andlig nation, som skulle förena folken och lyfta
sina medlemmar till en högre mänsklighet. Denna
ridderliga humanitetsidé vann hastigt mark, på
samma gång som ordenshierarkien utvecklades och
ritualen riktades genom nya, romantiska ceremonier
i stort antal. I stället för johanniterna, som
Ramsay hänvisat till, trädde Tempelherreorden,
hvars från prästerskapet vid Kristi graf mottagna
mysterier genom Molay och andra skulle ha bevarats
ända dittills i en hemlig tradition. Det var under
inflytande af dylika strömningar och med de från
tempelherrarna lånade sedvänjorna, som orden vann
en utomordentlig tillslutning rundt omkring i
Europa, fick ett flertal regenter till beskyddare
och kunde bekläda världsliga och andliga stormän
i olika länder med ordens högsta värdigheter. Det
uppstod en mängd olika arter och afarter af frimureri
eller af fristående samfund, inom hvilka olika slags
mystiska läror, esoteriska traditioner och förborgade
kunskaper förkunnades och förespeglades. I de katolska
länderna, där orden förbjudits genom en påfvebulla
1738, kom den att omfatta upplysningsfilosofien,
och i Tyskland förde äfven en del frimurare strid mot
mystikerna. I Frankrike (storlogen "Le grand orient"),
Spanien, Portugal och Italien ha frimurarlogerna
tidtals spelat en framträdande politisk roll. I
Förenta staterna voro de på 1820- och 1830-talen
föremål för en häftig politisk motkampanj (se
Antifrimurarepartiet). Världskriget har haft till följd,
att frimurarloger uppstått eller återupplifvats i
en del länder, där frimureriet förut varit förbjudet,
såsom i Österrike, Polen och Finland.
Antalet frimurarloger uppges vara i Storbritannien
och Irland 5,281, i Tyskland 565, i Frankrike 454,
i Italien 507, i Schweiz 36, i Holland 106, i Belgien
24, i Danmark 20, i Norge 21, i Förenta staterna
15,971, i Canada 1,227, i Central-Amerika 285, i Syd
-Amerika 719 och i Australien 1,225.
I Sverige, där Eckleff 1753 bildade Andreaslogen
och senare det första storkapitlet, utvecklades en
rik ordensmystik. 1771 gingo både kronprins Gustaf
och prins Karl in i Frimurarorden, och den senare
efterträdde 1774 Eckleff som ordensmästare och
K. F. Scheffer som landsstormästare. - Loger ha efter
1907 bildats i ytterligare några flera städer, Umeå
(1908), Växjö (s. å.), Borås (s. å.), Luleå (1909)
och Falun (1913). Vid 1923 års ingång var antalet
loger 47 med 20,972 medlemmar. På åtskilliga ställen
inom landet finnas s. k. brödraföreningar eller
sammanslutningar af frimurare.
I Finland infördes frimureriet 1756 med Sankt
Johanneslogen Sankt Augustinus (efter förste
styresmannen, Augustin Ehrensvärd), hvarefter flera
loger bildades. 1826 förbjöds orden i Finland och
äfven ledamotskap af utländskt frimureri. 1923
invigdes åter logen Sankt Augustinus, som varit
upplöst sedan 1813.
Litt.: Lenning, "Allgemeines handbuch der
freimaurerei" (3:e uppl. 1900-01), Begemann,
"Vor-geschichte und anfänge der freimaurerei in
England" (2 bd, 1909-10) och "Vorgeschichte und
anfänge der freimaurerei in Schottland", I (1914),
Le Forestier, "Les illuminés de Bavière et la
francmaçonnerie allemande" (1915), och M. Lamm,
"Upplysningstidens romantik", II (1920).
*Frimärke. Fr. o. m. 1920 års ingång tillverkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
