- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1085-1086

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frågodag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1085

Frågodag-Främmande trosbekännare

1086

de nordiska länderna emellan. Yid det skandinaviska
handelsmötet i Köpenhamn 1919 skisserade han i ett
uppmärksammadt anförande ett program för nordiskt
samarbete på det ekonomiska området och ledde
sedermera i egenskap af vice ordf. (från 1919) och
ordf. (från 1920) i tull- och traktatkommittén från
Sveriges sida i dessa ämnen förhandlingar med Danmark
och Norge, som emellertid, hufvudsakligen på grund
af motstånd från norskt håll, 1922 afbrötos. F. är
sedan 1919 hedersled, af Ingenjörsvet. akad.
6. N- H-tz.

*Frägodag är äfven enligt lag om tillsättning af
prästerliga tjänster 9 dec. 1910 söndagen efter
sista prof dagen, men 4:e prof predikant måste ha
minst samma tjänsteålder som den med lägsta antalet
tjänsteår å förslaget uppförde eller ock minst 10
tjänsteår. Yid förrättningen röstas nej af den,
som ej vill kalla; den, som önskar kalla, skrifver
namnet på den präst han önskar böra kallas. Om
nej-rösterna ej uppgå till hälften af de afgifna
rösterna samt röstsiffran för den präst, som erhållit
högsta röstetal, ej understiger 20 och antingen uppgår
till minst en femtedel af samtliga enligt röstlängden
röstberättigade eller utgör minst 300, är denne kallad
till 4:e prof predikant. N- II.

Fränskiljare, elektrotekn. Se Lin j ca f sk il-ja re.

Från svenska statsförvaltningen, tidskrift för
administrativa spörsmål, började 1907 utges af De
extra ordinaries förening (se d. o. Suppl.) under
redaktion af Niklas A. Lindhult och Tore Hedrén. Efter
Världskrigets utbrott nedlades tidskriften 1914, men
återupptogs 1917, med Lindhult som ensam utgifvare.

* Fr än ö eges nu af Kramfors a.-b. F. har hamn
och lastageplats, hvarest 1920 i grundpenningar
uppburcs 4,979 kr., däraf 1,392 kr. för utrikes
fart.

’Frälse. Blandadt frälse, kam., kallas den
jordnatur, som uppkom antingen därigenom, att
räntan af skattejord från kronan förvärfvades af
frälseman, eller ock därigenom, att bördsrätten
till frälsejord skildes från ränterätten, i regel
på så sätt, r.tt egaren afhände sig bördsrätten,
men förbehöll sig för egen dal viss ränta. I
förra fallet kallas jorden skattefrälse och
räntan skatte-frälseränta, i senare fallet jorden
frälseskatte och räntan frälseskatteränta eller
stundom, där frälsejorden tidigare varit krono
och blifvit frälse genom öfverlåtelse från kronan
till frälseman, kronofrälseränta. Sedan numera
skattefrälseräntorna få jämlikt k. förordn. 11
sept. 1885 och 2 juni 1911 för statsverkets räkning
inlösas och frälseskatteräntorna jämlikt lagen 8
nov. 1912 aflösas mot ersättning i penningar, har den
blandade frälsejorden alltjämt minskats och återgått,
där skattefrälseränta blifvit inlöst, till skattenatur
och, där frälseskatteränta aflösts, till ren frälse
natur. Se vidare Frälsoränta (äfven i Suppl.).
A. W. D.

* Frälseränta, kam. Under senare år ha nya
lagbestämmelser i flera hänseenden meddelats
ang. frälseräntor. Sålunda har stadgats, att
skatte-frälseräntor må för statsverkets räkning
inlösas utan hinder däraf, att räntan vid något
tillfälle före l april 1911 varit med jordeganderätten
förenad, och tiden för inlösen har gång på gång

förlängts, senast intill utgången af 1924 (k. förordn.

2 juni 1911 och k. kung. 26 maj 1922). Enligt
lag 8 nov. 1912 må frälseränta, som ej kan bli
föremål för inlösen, på begäran af räntans egare
eller af räntegifvåren aflösas mot ersättning
i penningar. Ersättningen utgår med 25 gånger de
årliga ränteförmånernas värde, beräknadt efter
10-årigt medel-markegångspris, hvartill kommer
värdet af sådana förmåner, som ej utgå med visst
belopp för år. Statsverket gäldar en fjärdedel
af ersättningen och förskotterar återstoden.
Förskottet jämte 4 proc. årlig ränta lägges på
fastigheten som en amorterings-skuld, fördelad på
40 år med lika stora annuitöter. Från räntegifvarens
synpunkt sedt medför aflösnin-gen, att frälseräntan
förvandlas till en tidsbegränsad fix penningränta
till statsverket med ett års-belopp, som i regel
något understiger värdet af hvad som förut årligen
utgått. Statsverket har för penningräntan samma
säkerhet i fastigheten som för afgäld af fast egendom
(H. B. 17-6). Syftet att bringa frälseräntorna
ur världen fullföljes äfven genom en annan lag
af 8 nov. 1912, enligt hvilken frälseränta må under
vissa betingelser och i viss ordning sammanläggas med
den fastighet, hvaraf räntan utgår, med den verkan,
att räntan upphör. Denna lag innehåller äfven förbud
mot inteckning i frälseränta och mot vissa andra
åtgärder i inteckningshänseende, som kunde medföra
hinder för en sammanläggning. Jfr Sammanläggning
2 och B. Ekeberg, "Om frälseränta" (1911). B. E-g.

* Frälsningsarmén var föremålet för en af Laura Petri
författad afh. "Frälsningsarmén", som ventilerades
i Lund 30 sept. 1921.

’Främlingslegion. De bägge regementena ökades
i okt. 1914 till 3 marschreg. och sammanslogcs
med Garibaldiregementet, som bildade det 4:e
reg. (uteslutande italienare). Antalet volontärer,
engagerade i Främlingslegionen från Världskrigets
början till dess slut, uppgick till öfver 50,000
man. I fredsfördraget i Versailles 1919 förbehöll
Frankrike sig rätt att rekrytera legionen med
tyska undersåtar och värfvar sådana på besatta och
obesatta tyska områden genom byråer och agenter. -
1920 uppsatte Spanien för Marokko en främlingslegion
(T er do di extranjeros). I svenska kyrkan i Paris
aftäcktes i maj 1923 en minnestafla innehållande
16 namn på de i Världskriget stupade svenskarna i
Främlingslegionen. - Litt.: Ernst Däumig, "Möderne
landsknechte" (1904-05) samt en uppsats i Föreningens
för Stockholms fasta försvar "Meddelanden" 1923.

Främmande grundlagar, titel på ett påbörjadt svenskt
samlingsverk, omfattande utländska staters grundlagar
i svensk öfversättning. Se Grund-

I a g i Suppl.

* Främmande trosbekännare. För deras kyrkobokföring
gäller numera till efterrättelse K. förordn.

3 dec. 1915. Om föräldrar öfvergå till främmande
trosbekännelse, skola de (ej fadern ensam) enligt lag

II juni 1920 bestämma, i hvilken lära barnen skola
uppfostras. Tillkommer vårdnaden allenast den ena af
föräldrarna, skall denna bestämma. Likaså
skola föräldrarna bestämma, i hvilketdera samfundets
lära barnet skall uppfostras, då de vid dess födelse
äro medlemmar af skilda f rammar de trossamfund. -
Obligatorisk kyrklig vigsel ?r ej längre föreskrifven
för främmande trosbekännare, som b&da

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free