Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Främmestad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhöra samma främmande trossamfund, utan de kunna
som andra, enligt lagen 12 nov. 1915, välja mellan
kyrklig och borgerlig vigsel. Rätt att förrätta
vigsel är ock medgifven mosaiska församlingarna i
Stockholm, Göteborg och Malmö genom k. resol. 20
aug. 1909. – Afgifter till svenska kyrkan eller
hennes prästerskap eller betjäning, hvilka efter
kyrkostämmas beslut eller eljest uttaxeras, skola
enligt lag 16 okt. 1908 för inkomst af fast egendom,
kapital och arbete endast med hälften af det belopp,
som eljest bort utgå, påföras medlemmar af sådan
i riket befintlig församling af främmande kristna
eller mosaiska trosbekännare, hvilka ega rätt till
offentlig religionsöfning. Grunda sig afgifterna på
löneregleringskonvention enligt k. förordn. 11 juli
1862 eller för Stockholm l nov. 1872 eller äldre
konvention eller utgår kyrkobetjänings aflöning
efter andra grunder än de i allmänhet gällande,
eger nedsättning ej rum. Någon skattelindring
af kommunal progressivskatt har ej ansetts böra
ifrågakomma, hvilket lär bli utan egentlig betydelse,
då den kyrkliga kommunen endast undantagsvis kommer i
tillfälle att använda progressivskatt. Se Ecklesiastik
indelning. Suppl.
N. H.
*Främmestad. 1. Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922. - 2. Godset eges nu af
frih. F. Hiertas brorson frih. Per G. A. Hierta
och har ett valdt bibliotek (se därom J. Rudbeck,
"Ex bibliotheca Fraemmestadiensi. Festskrift
tillegnad friherre Per Hierta på hans 50-årsdag d. 25
okt. 1914").
Främre Asien, den sydvästra delen af Asien, omfattande
Mindre Asien, Armenien (södra Kaukasus-länderna),
Syrien, Palestina, Arabien, Mesopotamien och Iran;
stundom i mera inskränkt bemärkelse Mindre Asien,
Syrien och Palestina.
Fränckel, Edvard, industriman, riksdagsman,
f. 17 dec. 1836 i Göteborg, d. 4 febr. 1912 i
Stockholm, erhöll efter utbildning vid Chalmersska
läroverket, polytekniska institutet i Hannover
och tekniska högskolan i Karlsruhe saint en
kortare ingenjörsverksamhet i London anställning
1855 vid statens järnvägar och avancerade där
till maskiningenjör 1861 och maskindirektör
1863. Han lämnade statens järnvägar 1873 för
att bli verkst. direktör för A.-b. Atlas och
kvarstod som sådan till 1887. Sedan 1888 var han
österrikisk-ungersk generalkonsul i Stockholm. Från
1878 var han led. af Stockholms stadsfullmäktige
och därjämte mångårig led. af drätselnämnden och
beredningsutskottet. F., som var protektionist,
var led. för Stockholms stad af Första kammaren
1889-1911 och därunder led. af statsutskottet
1894-1909 och af bankoutskottet 1910-11. Han var
led. i 1886-87 års kommitté för upphjälpande af den
ekonomiska ställningen i landet, i arbetarförsäkrings-
(1834-89), järnvägs- (1893-95), utställnings- (1897)
samt post- och telegrafkommittén (1899-1901) m. fl.
T–s.
*Frändefors omfattar nu 21,985 har. 3,935 inv. (1923).
Frænen, härad och pastorat, vid kusten,
n. v. om Molde, Möre fylke (före 1919
Romsdals amt), Norge. 220,32 kvkm. 3,002
inv. (1920). Fiske och jordbruk.
K. G. G.
*Fränkel, B., dog 12 nov. 1911 i Berlin.
Frænkel, Arnold Siegfried Thorald Julian, dansk
politiker, f. 16 sept. 1851 i Slagelse,
erhöll först kommersiell utbildning och var 1875- 88
affärsman, blef 1891 filos, doktor i Leipzig på en
afhandling om bostadsförhållanden i storstäder och
var 1897–1903 dansk vicekonsul i Buenos Aires. Han
var 1906–09 och är från 1913 medlem af folketinget,
där han tillhör det konservativa folkpartiets
storindustriella flygel. F. har utgett flera
ekonomiska skrifter, t. ex. Landbrugskrisen (1896)
och Gamle Carlsberg 1847-97 (1897).
P. E–t.
Fränkel, Karl, tysk hygieniker. Se Fraenkel, äfven i Suppl.
Fräskrona. Se Borrmaskiner. Suppl.
*Fräsmaskiner, landtbr., jordbearbetningsredskap,
som i likhet med fräsar för bearbetning af trävirke
arbeta med ett antal på en hastigt roterande axel
sittande delar (hackor eller elastiska klor). De
användas endast som motordrifna redskap. De ge jorden
en finare bearbetning, än man kan åstadkomma genom
vanlig brukning af jorden med plog, harf och vält samt
äro utmärkta redskap för uppodling och bearbetning af
sten- och stubbfri kärr-och mossjord och vallbrott
samt för vårbruk och trädesbruk af all jord. Den
ytterst fina bearbetning de ge jorden kan befaras
ge lerjord benägenhet att vid större fuktighet
igenslamma. På grund af ringa erfarenhet i detta
afseende samt maskinernas höga anskaffningskostnad
ha de ännu fått blott obetydlig användning i Sverige.
H. J. Dft.
*Fröberg, K. J. – Sonen Johan dog genom själfmord 20 april 1909.
Fröberg, Einar Ferdinand, skådespelare, författare,
f. 25 nov. 1875 i Svärta socken, Södermanland,
student i Nyköping 1895, genomgick Dramatiska
teaterns elevskola, har varit anställd vid Svenska
teatern 1900–06 och 1908–10, reste med eget sällskap i
landsorten 1910–14 och var regissör och skådespelare
vid Intima teatern 1914–21. Bland hans roller kunna
nämnas Karl Henrik i "Gamla Heidelberg", Streber i
Thomas "Moral" och Triplepatte. F. har författat
flera pjäser (Disciplin, uppf. i Stockholm 1911,
Kommanditbolaget Wall, Berger & C:o, uppf. i Stockholm
1912, Individernas förbund, uppf. i Stockholm 1919,
m. fl.).
Frödin. 1. John Otto Henrik F., geolog, f. 16
juni 1879 i Uppsala, filos, doktor i Lund 1914,
docent i geografi där s. å., har egnat sina studier åt
Sveriges fjälltrakter, företrädesvis de nordligare,
och därvid öfvervägande sysslat med morfologiska och
växtgeografiska spörsmål. Inom antropogeo-grafien har
han särskildt studerat fäbodfrågan. Han har gjort
studieresor, bl. a. till Marokko (1921) och till
Pyrenéerna (1922). – 2. Otto Vilhelm Andreas F.,
den föregåendes broder, arkeolog, f. 26 febr. 1881
i Uppsala, student 1899 och filos, doktor 1919 där,
blef 1905 e. o. tjänsteman vid Statens historiska
museum och 1911 antikvarie och föreståndare för
museets afd. för sten-och bronsåldern. 1903-08
utförde F. tills. med O. Almgren och G. Hallström
arkeologisk-topo-grafiska undersökningar i
Bohuslän, som bl. a. resulterat i Tanums härads
fasta fornlämningar från stenåldern (i "Bidrag till
kännedom om Göteb. o. Bohuslrs fornm. o. hist.",
VIII). 1909-19 ut-gräfde F. den första i Norden
upptäckta stenålderspålbyggnaden vid Alvastra
(se d. o. Suppl.), och F:s preliminära redogörelse
En svensk pålbyggnad från stenåldern föreliggeri
"Fornvännen" 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
