Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1089
Fröding-Fröklängning
1090
(öfv. till ty. i "Mannus" s. å.). Arbetet är
ännu ej fullt afslutadt. 1916-22 undersökte
F. några dittills förbisedda fornlämningar närmare
Vätter-stranden s. om Omberg, hvarvid bragtes i
dagen betydelsefulla arkitekturrester från 1100-talet
("Sverkerkapellet" och "Sverkergården") samt graffält
från yngre järnålder och äldre medeltid (se därom
Alvastra. Suppl. och afh. af F. i "Fornvännen" och
"Meddel. från Östergötlands fornm. o. museiförening"
samt hans doktorsafh. Alvastrabygden under medeltiden,
1919). Gräf-ningarna skola fortsättas. Utgräfning
af Alvastra kloster har påbörjats. Som en af ledarna
deltog F. 1922 i Svenska utgräfningsexpeditionen till
Asine (se d. o. Suppl.). - 3. N i l s G u st a f F.,
den föregåendes broder, geolog, f. 6 jan. 1883 i
Uppsala, har studerat vid Ultuna landtbruksinsti-tut
och vid Uppsala universitet, där han 1913 blef filos,
doktor och 1914 docent i geologi samt sedan jan. 1922
är t. f. professor i geologi och mineralogi. Hans
arbeten behandla företrädesvis glacialgeologi-ska och
morfologiska spörsmål, men äfven petro-grafiska och
tektoniska, och hans arbetsfält har i öfvervägande
grad varit Sveriges södra fjälltrakter i Dalarna,
Härjedalen och Jämtland.
l o. 3. K. A. G. 2. T. J. A. Fröding, GustafHugo,
militär, skriftställare, f. 9 sept. 1842 i Göteborg,
blef 1860 underlöjtnant vid Göta artillerireg.,
där han avancerade till major (1886), blef 1892
öfverstelöjtnant i armén och tog afsked 1893. Han var
1885-92 militärattaché i Berlin. Han har författat
bl. a. Ingman Manderfelt (1901), Biografiska studier
från skilda tider (1905) och Dramatiska försök (2 dlr,
1914) samt en rad arbeten rörande Göteborg (Forna
Göteborg, 1903, Berättelser ur Göteborgs äldsta
historia, 1904, Göteborgs köp- och handelsgille
etc. 1661-1911, 1911, Göteborgs donatorer, 1911-12,
1916, Berättelser ur Göteborgs historia under
envåldstiden, 1915, under frihetstiden, 1919,
och under gustavianska tiden, 1922). F. är led. af
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1908). Han kreerades
1923 till filos, hedersdoktor vid Göteborgs högskola.
’Fröding, G., dog 8 febr. 1911 på Gröndal å
Djurgården, Stockholm. - Från de sista dagarna af
år 1898 till slutet af mars 1905 var han intagen på
Uppsala hospital, hvarefter han ömsevis vistades
på ett sjukhem i Stockholm, i Tullinge och på
Gröndal. Tidtals, dels på hospitalet, dels 1908
och senare återupptog han i någon mån sina litterära
arbeten och utgaf 1910 Efterskörd (2 bd), innehållande
äldre, delvis omarbetade dikter och prosauppsatser med
tillägg och förklaringar. F:s bortgång väckte allmän
sorg i hela Norden, och hans jordfästning egde rum
under den mest storartade anslutning i Stockholm. Han
begrofs i Uppsala efter därom framställd anhållan af
Uppsala studentkår. 12 okt. 1923 aftäcktes en på hans
graf rest vård, mod. af K. Eldh; den utgöres af en
på låg sockel stående urna, hvarur en eldslåga höjer
sig. -. 1913 utkom under titeln Reconvalescentia ett
urval af hans sista dikter. 1914 utgåfvos Efterlämnade
skrifter (2 bd), 1918 ett urval dels af hans Brev,
dels af hans artiklar och uppsatser, Kåserier och
Allvar mer eller mindre, 1917-22 hans Samlade skrifter
(16 bd, med inledningar, bibliografi och anm., ut
g. af R. G:son Berg). Se N. Söder-Tryckt den 12/i. 23
blom och E. A. Karlfeldt, "Vid G. F:s bår" (1911),
R. G:son Berg, "G. F." (1910; 2:a uppl. 1918) och
"Frödingsstudier" (1920), Ida Bäckman, "Fröding
skildrad af Ida Bäckman" (1913), J. Landquist,
"G. F." (1916), F. Svenson, "G. F:s diktning"
(s. å.), N. von Hof sten, "Ärftlighetsproble-met i
F:s diktning" (1921), och 0. Holmberg, "F:s mystik"
(s. å.). - F. har i stigande grad uppmärksammats äfven
utanför Sverige under senare år; bland tolkningar
till främmande språk må nämnas Ch. W. Storks
engelska 1916 och E. Nör-renbergs tyska 1923. 13
febr. 1921 aftäcktes på Djurgården en af R. Rådberg
utförd, stiliserad, icke porträtterande, byst af
F. och midsommaraftonen s. å. en af Kr. Eriksson
huggen, originell och stämningsrik, sten med F:s
porträttrelief och gestaltmotiv ur hans dikter
i en björkdunge vid F:s födelsegård, Alster. En
fint koncipierad symbolisk (naken) marmorstaty
af F. (utförd af K. Eldh) har 1923 uppställts i
Stockholms stadshus’ träd-
R-nB.
Fröistulsfos, vattenfall. Se M a a n e.
Fröken de la Seigliére [-do la säljär; Made-moiselle
de la Seigliére], värdefull komedi af Jules Sandeau
(se denne, sp. 646), uppf. i Stockholm f. g. 1852.
Fröken Julie [jyli], märkligt naturalistiskt skådespel
af A. Strindberg (se denne, sp. 337), förf. 1888,
uppf. i Stockholm f. g. 1906.
Frökenklostre, da. Se J u n gf r ustif t.
* Frökind. Sedan hela Vartofta och Frökinds domsaga
från 1913 bildar ett enda tingslag, har Leaby tingslag
upphört.
Fröklängning kallas det förfarandet, då barrträdens
frukter (kottarna) bringas att öppna sina kött-fjäll
och lämna ifrån sig fröet. I naturen sker detta i
regel på våren efter omväxlande inverkan af frost,
regn och sol. Granen släpper fröet tidigare än tallen,
och det händer ofta under torra och varma höstar, att
grankotten släpper sitt frö redan under okt.-nov. Med
utgång från naturen har människan börjat insamla såväl
tallkott (jan.-april) som gran-kött (okt.-jan.) för
fröklängning i afsikt att framställa skogsfrö.
Fröklängning sker enklast genom klängning i sol-lafve
på våren och sommaren. Då emellertid Sveriges behof af
skogsfrö numera är mycket stort, som framgår däraf,
att enbart för enskilda skogsskötseln och genom
landets skogsvårdsstyrelser under åren 1907-21
förbrukats 298,400 kg. tall- och granfrö med ett
värde af omkr. 5 mill. kr., har en ganska omfattande
industri på detta område utvecklats. Framställning
af skogsfrö i större skala sker vid
fröklängningsanstalter, fabriker för utklängning af
skogsfrö ur tall- och grankott. 45 sådana anstalter,
större och mindre, finnas i Sverige. Staten eger 3,
näml. vid Finrödja i Skaraborgs län, vid Bispgår-den
i Västernorrlands län och vid Hällnäs i Norrbottens
län. Skogsvårdsstyrelserna ega anstalter i Östersund,
Sollefteå, Sunnerstaholm, Rankhyttan, Deje, Frövi,
Västerås, Uppsala, Nyköping, Nässjö, Åtvidaberg,
Tuna, Asarum, Kinnared och Borås, hvilken sistnämnda
är landets största fröklängnings-anstalt. Vidare
finnas mindre anstalter, tillhöriga landets större
skogsegare eller enskilda fröklängare i mellersta och
södra Sverige. Dessa anstalter anordnas på mångahanda
vis och ha af gammalt grundat sig
35 b., S. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
