Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frökontroll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1091
Frökontroll-Frösunda
1092
på olika system för åstadkommande af nödig värme
för fuktens utdrifning ur kottarna. Dessa innehålla
näml. af sevärda kvantiteter vatten, som måste
aflägsnas, för att kottfjällen skola öppna sig. l
hl. grankott väger omkr.. 30 kg. och l hl. tallkott
omkr. 45 kg. och innehålla lagrade och lufttorkade
resp. 20 och 25 proc. vatten. Urtorkningén skedde
af gammalt genom uppeldning af torkkammare antingen
direkt därigenom, att man eldade inne i torkkammaren,
eller indirekt därigenom, att man eldade utanför i
ett eldrum och därifrån ledde värmen genom varmväggar
eller kamflänsrör med eller utan varmvatten eller
ånguppvärmning till de s. k. klang-rummen, där kotten
upplagd på torklafvar, i torklådor eller inlagd i
roterande cylindrar utsattes för värmen och därigenom
småningom bragtes att öppna sina kottfjäll och släppa
det under dessa sittande tall- och granfröet. På
senare tider har man emellertid infört "draget" i
fröklängningstekniken (se Dybeck, K. V., Suppl.) och
därmed nedbragt klängningstiden från omkr. 4 dygn för
tallkott till 12 timmar. Det har nämligen visat sig,
att råvarans utsättande för torr varm luftström,
framdrifven af starka fläktar, uttorkar kottarna
betydligt lättare och vid lägre temperatur än genom
högre värme med mindre luftväxling. Tallkotten
är betydligt svårare att klänga än grankotten
och kräfver för att bli full-klängd växelverkan
mellan värme och fukt, hvarför man plägar svagt
fukta svårklängda kottar under 6-7 timmar och sedan
ånyo utsätta dem för ut-torkning. Med utnyttjande
af principen klängning i torr varmluftström enligt
ofvanstående patenterade princip är under senaste
åren fröklängning i s. k. klängskåp (system Dybeck,
patent sökt 1922) med standardiserad klängningsförmåga
(4 hl. tallkott eller 6 hl. grankott på 12 timmar)
införd i kläng-ningstekniken och med utmärkt resultat
tillämpad vid fröklängningsanstalten på Bankhyttan,
tillhörig skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs
län. Klängskå-pen kunna sammankopplas med värmekälla
och inmonteras till önskvärdt antal för åstadkommande
af den behöfliga effekten. Vid anstalter med klängskåp
alstras värmen i själf reglerande varmvatten-pannor,
där klängningstemperaturen synnerligen noggrant kan
regleras och kontrolleras. Varmvattenpannan afger
värmen till effektiva radiatorer, genom hvilka
kall luft framdrifves af elektrisk fläkt för att
därefter som torr varmluft i klängskåpen utföra
urtorkningen af den för klängning inlagda tall-eller
grankotten. Varmvattensystemet bortelimine-rar dels
den kända brandrisken vid dylika fabriker, dels
olägenheten af för hög klängningstempera-tur, hvilken
inverkar nedsättande och i många fall förstörande
på fröets groningsenergi. Gjorda undersökningar ha
nämligen visat, att en klängningstem-peratur af 55°
C. och högre åtminstone i förening med fukt och
under längre tid (l-2 dygn) nedsätter skogsfröets
groningsförmåga. Jfr W. Dybeck, "Fröår, kottinsamling
och fröklängning" (i tidskr. "Skogen", 1923).
W. Dk.
*Frökontroll vid de med statsmedel understödda
frökontrollanstalterna kan enligt den för dessa
anstalter förnyade instruktionen 12 okt. 1916
göras fullständig eller partiell. Den förra skall
bestämma frövarans äkthet, härkomstort (där den
säkert kan afgöras på grund af fröets beskaffenhet
eller karakteristiska inblandningar), renhet med
angifvande af olika inblandningars art och mängd och
af antalet af vissa svårare ogräsfrö, mjöldrygor,
brandkorn och larver, frisk vikt af omkr. 1,000
frön, fuktighetshalt, grobarhet af rent frö med
angifvande af antalet grodda, hårda och döda frön;
om så begäres, skall äfven bestämmas sortrenhet (å
korn), torrvikt, groningshastighet och sorteringsgrad
(blott af säd). Om 15 proc. eller mer af andra
gagnväxters frön finnas inblandade, skall varan
anges som blandsäd (blandfrö). Alla dessa uppgifter
skola införas å analysattesten jämte föreskrift
om proftagning och fastställda normalsiffror för
fröslagets beskaffenhet. Plombering skall, där
så begäres, göras å fröparti, som uppfyller vissa
fordringar. För att möjliggöra frövaras försäljning,
innan kontrollanalys är färdig, kan fröparti, hvarur
prof tagits för undersökning, förses med plomberadt
"proftagningsbevis", som anger, att kontrollattest
senare skall lämnas. Förslag föreligger (1923)
om ändrad organisation af frökontrollen och
inrättande af en central frökontrollanstalt.
H. J. Dft.
Frökontrollanstalten i Finland upprätthålles
sedan 1919 af statsverket för handhafvandet af
den officiella frökontrollen och öfvervakandet af
handeln med frö samt för anställande af vetenskapliga
undersökningar i syfte att klargöra utsädesfrågor. Vid
anstalten äro anställda 1 direktör och 2 assistenter.
O. B-n.
*Frölich, Lorens, dog 25 okt. 1908 i Helle-rup. Se
E. Hendriksen, "L. F." (1920-21). P.E-t.
Fröogräs, landtbr. Se Ogräs.
Fröormbunkar, paleont. Se Pteridosper-m er.
*Fröshult skall framdeles bli annex till
Simtuna-Altuna. 2,328 har. 583 inv. (1923). Härnevi
blef 1 maj 1923 annex till Torstuna.
Frösjön, en 4 kvkm. stor sjö, 11 m. ö. h., i
Frustuna, Vårdinge m. fl. socknar, Södermanland,
på gränsen mellan Södermanlands och Stockholms län,
invid Gnesta. Den genomflytes af Trosaån.
O. Sjn.
Fröspridning, bot. Se Spridningsanordning.
Frösslunda, herrgård i Sunnersbergs socken,
Skaraborgs län, omfattar 3 mtl med en areal af
412 har, hvaraf 202 har åker, tax.-v. 185,000
kr. (1922). F. tillhörde under 1600- och 1700-talen
släkten Ekeblad. Nuv. egare är Ivar Johansson.
O. Sjn.
*Frösunda omfattar nu 4,221 har. 798 inv. (1923).
Frösunda, Stora, egendom i Solna socken, Stockholms
län, invid Uppsalajärnvägen, med en
 |
| Manbyggningen på Stora Frösunda. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
