Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Funkska ugnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Funkska ugnen-Furtwängler
1100
sekreterare hos Afvelsföreningen för rödbrokig
svensk boskap 1897-1912 och hos Af velsf ören. för
svensk låglandsboskap sedan 1918. Han blef led. af
Landtbruksakad. 1914 och af Fysiogr. sällsk. i
Lund 1922. Skrifter: Handbok i husdjur sskötsel
(tills. med K. Åderman, 1906; 3:e uppl. 1912), öfv. af
M. Maerckers "Utfodringslära" (tills, med E. Åhlén,
1904), Arter och raser af nötkreatur, får, getter
och svin (1913; del V: l af "Landtbru-kets bok"),
af delningarna Nötkreatur, Kaniner och Fjäderfä
i "Sveriges land och folk" (1914), broschyrer
samt uppsatser hufvudsakligen i husdjurslära
i landtbrukspressen och i Nordisk familjebok.
H. J. Dft.
Funkska ugnen. Se Ko l ni n g, sp. 573.
Funktionälekvatiön, mat., en relation, som
består för en eller flera funktioner och som ofta
fullständigt karakteriserar dessa funktioner och
äfven kan tjäna till att bestämma dem. Kända
specialfall äro differential-, differens-
och integralekvationerna. Andra exempel äro
funktionalekvationerna / (x 4- y) = f (x) + / (y) och
f(x + y)=f(x)f(y), hvilka ej ha andra kontinuerliga
lösningar än / (x} = ax resp. f(x) = ax (a konstant).
R-
Funktionarrsm, ett nyskapadt uttryck för det
maktområde, som företrädes af funktionärer af olika
slag i stat, kommun, kyrka, press, partiorganisationer
m. m. Det omfattar mera än "byråkratism" i egentlig
bemärkelse (jfr Byråkrati), nämligen såväl utnämnda
tjänstemän som valda förtroendemän. Byråkratism är
dessutom en klandrande benämning, funktionarism åter,
åtminstone ännu, benämning för ett sakförhållande på
godt och ondt. Man kan tala om funktionarismens
problem, men knappast om byråkratismens.
C. A. L-n.
Fur, Blekinge läns tuberkulossjukhus i
Sillhöfda socken, på gränsen till Småland,
tillhör landstinget, öppnades 1909 och
rymmer 60 platser för lungsjuka från länet.
O. Sjn.
Fura, flod. Se Gambia 1.
*Furen. Se äfven F l å r e n. Suppl.
Furillen, liten ö i Östersjön vid Gottlands nordöstra
kust inom Eute socken. F. har hamn och lastageplats
samt intermittent fyr på 57° 46; S" n. br. och 19°
O’ 20" ö. lgd fr. Gr. med lins af 4:e ordningen och
agaljus, uppförd 1911. E- A-t.
*Furingstad bildar nu tills, med Dagsberg ett pastorat
i Linköpings stift, Norrköpings kontrakt. 4,539
har. 1,482 inv. (1923).
*Furir. Genom 1914 års härordning återinfördes
benämningen och tillades det underbefäl af manskapet,
som förut kallats distinktionskorpral, vid artilleriet
förste konstapel. I aflöningsväg delas furirerna i
två klasser. C. O. N.
Furirförbundet. Se Svenska furirför-bundet. Suppl.
Furiopasset [fo’rlå-; lat. Intercisa 1. Petra
Per-tusa], tunnel genom Apenninerna, i Perugia,
på vägen mellan Kom och Ariminium (lat. via
Fla-minia). Den är 36,e m. lång, 4,2 m. hög och 5,i
m. bred och byggdes enligt en inskrift i berget 77
e. Kr. på befallning af kejsar Vespasianus.
Furnes, härad och pastorat, n. v. om Hamar, Hedmark
fylke (före 1919 Hedemarkens amt), Norge. 534,07
kvkm. tills, med Vang (stora gemen-
samma allmänningar). F. ensamt har 4,349
inv. (1920). Jordbruk och industri.
K. G. G.
*Furnes hade 6,912 inv. 1920. I Världskrigets början
(från hösten 1914 till april 1915) var belgiska
högkvarteret förlagdt till F., som då utgjorde den
af kriget minst berörda staden i den af tyskarna
obesatta delen af Belgien. Sedermera utsattes
F. för bombardering af tyska luftstrids-krafter och
långskjutande artilleri, hvarigenom ansenlig skada
förorsakades. H. J-dt.
Furness [fä’nis], Christopher, baron F., engelsk
redare, f. 23 april 1852 i West Hartlepool,
d. 10 nov. 1912 på Grantley hall vid Kipon, var
son till en spannmålshandlande och grundlade sin
förmögenhet genom mjölimport från Sverige under
fransk-tyska kriget. F. blef 1874 skeppsmäklare,
grundade 1877 Furness-linjen (se d. o. Suppl.),
associerade sig 1885 med E. Withy (F., Withy &
co; se Ångfartygslinjer, sp. 1047) och blef äfven
skeppsbyggare i stor skala. Han var (liberal)
underhusledamot för Hartlepool 1891-95 och 1900-10,
erhöll 1895 knightvärdighet och blef 1910 peer
(baron F. of Grantley). F. var metodist och
frikostig filantrop. - Hans son, Marmaduke F.,
f. 29 aug. 1883, ärfde 1912 faderns peersvärdighet
och upphöjdes för förtjänster om skeppsbyggeriet
under Världskriget till viscount F. 1918.
V. S-g.
Furness-linjen [f^nis-], brittisk ångfartygslinje,
grundad 1877 af Chr. Furness (se d. o. Suppl.); det
numera vanligen brukade namnet på alla de ångfartyg,
som tillhöra firman Furness, Withy & co, som under de
senaste åren med sig införlifvat flera äldre linjer.
Furnirförbländer, tekn. Se Tegel, sp. 629.
*Furniss, Harry, har ytterligare illustrerat Dickens’
(1910) och Thackerays (1911) samtliga arbeten samt
utgett en mängd böcker, bl. a. Confes-sions of
a caricaturist (1901), How to draw in pen and ink
(1905) och My bohemian days (1919).
*Furnivall, F. J., dog 2 juli 1910 i London.
* Furste. Fursten af Bulgarien antog titeln
konung (tsar) 1908; fursten af Montenegro antog
konungatitel 1910, men hans rike införlifvades
1919 med Jugo-Slavien. I Tyska riket finnas efter
nov. 1918 inga regerande furstar, och officiellt
är där furstetiteln, liksom öfriga adelstitlar,
afskaffad, hvilket ej hindrar, att den i allmänhet
behålles af sina tidigare bärare. Äfven i Ryssland
är furste-titeln (efter revolutionen 1917)
afskaffad; de tidigare innehafvare af titeln,
som emigrerat, bära den alltjämt i utlandet.
V. S-g.
Furstinnan Gogol [gågål], effektfullt intrigdrama af
Harald Molander (se denne), uppf. i Stockholm 1883.
Furtwängler [fo’rt-], Wilhelm, tysk musiker, f. 1886
i Berlin, son till arkeologen Adolph F. (se denne),
var 1915-19 kapellmästare vid nationalteatern i
Mannheim, dirigerar konserter i Berlin och Wien samt
har uppträdt flerstädes som gästdirigent och icke
minst med sina Bruckner-tolkningar vunnit stort
anseende. I Stockholm ledde han under musikåret
1920-21 Konsertföreningens orkester vid ett antal
konserter (bl. a. Beethoven-symfonier) och framstod
därvid som en mästardirigent af ovanlig finhet
och gedigenhet. Han har komponerat ett tedeum
m. m. E. F-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
