Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fürstenberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1107
Fiirstenberg-Fysik
1108
dennas 2:a byrå, som handlägger
arbetarskyddsärenden ; sedan 1920 är han ock led. af
Arbetsrådet. Under Världskriget var F. led. af
Krigsförsäkrings-kommissionen samt föreståndare för
Handelskommis-sionens kolbyrå, i hvilken egenskap han
verkställde alla svenska kolinköp från Tyskland. Han
var (liberal) riksdagsman för Stockholm i Andra
kammaren 1908-11. F. var led. af de Staaffska
försvarsberedningarna 1911-14. 1. T. J. A. 2. O. Jrt.
*Furstenberg, tysk furstesläkt. Max Egon, furst zu
F., f. 1863, f. d. generalmajor i preussiska och
österrikiska arméerna, blef 1904 öfverstemar-skalk
vid preussiska hofvet och var från 1909 till dess
af skaffande, 1918, vicepresident i österrikiska
herrehuset. Hans broder furst K a r l E m i l F.,
f. 1867, var 1913-18 österrikisk-ungersk ambassadör
i Madrid.
Fyrtio martyrer kallas i den gamla svenska almanackan
9 mars till minne af 40 soldater vid romerska härens
12:e legion, hvilka uppges ha lidit martyrdöden
vid Sebaste i Armenien omkr. 320 vid början af
den liciniska förföljelsen mot de kYistne. Enligt
Basileios den store (d. 379) skulle de under svår
vinterkyla ha måst nakna tillbringa natten på
isen i en damm och därvid frusit ihjäl hellre än
att förneka sin kristna tro. Blott en ende blef
affälling, men dog genast, då man gaf honom ett
varmt bad för kroppsvärmens återställande, och då
skulle en hednisk fångvaktare däraf ha öfvertygats
om kristendomens sanning och frivilligt slutit sig
till dem, så att fyrtiotalet åter blef fullt. I
yngre martyrförteckningar utsmyckas traditionen
med många smådrag och uppräknas äfven de fyrtios
namn. Berättelsens kärna anses af många forskare
tillförlitlig, medan andra bestrida händelsen på
grund af olikheter i traditionsuppteckningarna. Som
"Fyrtio martyrers" 1. "Fyrtio riddares" dag har i
några länder 10 mars firats (enligt Komkalendariet)
i st. f. 9 mars. Senare tillkom folktron, att
väderleken på Fyrtio martyrers dag skulle förbli
oförändrad i 40 dagar därefter, en väderleksregel,
som dock stundom anknutits äfven till ett par
helgondagar i febr. och anses bero på iakttagelsen,
att sent inträdande vinterväder plägar stå sig länge.
V. S-g.
Fyrtömmade skärlängan, zool. Se S k ä r l å n
g-släktet.
Fyrvaktare. Se F y r m ä s t a r e och L o t s-verket.
* Fysik. Denna vetenskaps utomordentligt starka
utveckling under senaste tiden har hufvudsakligen
gått i riktning af vidgad kännedom om sambandet
mellan strålning och materie, alltså fallit inom den
del af vetenskapen, som kallas radiologi. Strålar af
olika slag ha varit de sönder, hvarmed man undersökt
molekyler och atomer för att erhålla en fördjupad
insikt i materiens byggnad.
Därvid har teoretisk och experimentell forskning
gått fram hand i hand. Särskildt är det två allmänna
teoretiska principer, som vägledt detaljforskningen,
nämligen kvanthypotesen 1. kvantteorien och
relativitetsteorien (se d. o.). Kvanthypotesen
(uppställd 1900 af Max P l a n c k; se denne och
Strålning samt Atommodell. Suppl.) uttalar, att
energiutbytet mellan atomer och strålning ("etern")
sker diskontinuerligt i form af vissa minsta kvanta
af storleken hv, där v är strål-
ningens frekvens och h den s. k. Planckska
konstanten. Kvantteorien har senare i delvis
modifierad form tillämpats på olika atomära processer
och alltid bekräftats. Detta fastän det egendomliga
förhållandet råder, att kvantteoriens införande
i en teori gör denna i viss mån själfmotsägande:
på vissa sidor af det fenomen, som det gäller att
förklara, tillämpas de "klassiska" teorierna (vanlig
mekanik och Maxwells elektromagnetiska lagar), men
för atomens energibalans får den mot dessa stridande
kvanthypotesen gälla i form af ett postulat, som icke
kunnat närmare förklaras.
Innan några detaljresultat anföras, må en blick
kastas tillbaka på underlaget för den moderna
utvecklingen. Materiens atomära konstitution, som ännu
på 1890-talet dragits i tvifvelsmål af den energetiska
skolan (se d. o.), hade i början af 1900-talet
otvetydigt bevisats genom nya experiment. Främst kunna
härvid nämnas de af A. Einstein, M. v. Smoluchowski,
J. P e r-rin, T. Svedberg m. fi. utförda
undersökningarna öfver Browns molekylarrörelse (se
d. o. Suppl.). Vidare hade M. Knudsen utfört en del
försök öfver starkt förtunnade gaser, som lämnade
ovanligt direkt bekräftelse på den ki-netiska
gasteorien. Ett annat bevis, i vissa afseenden
det mest påtagliga, för atomernas existens hade
erhållits från radioaktivitetsforskningen genom
E. Rutherfords. och H. G e i g e r s enligt en
otvetydig elektrisk metod utförda räkning af antalet
a-partiklar från radioaktiva preparat (1908) samt
dessa partiklars identifiering med positivt laddade
heliumatomer (E. Rutherford och T. R o y d s 1909;
jfr Radioaktivitet och Rutherford). Vidare hade man
vunnit insikt om äfven de elektriska laddningarnas
atomära konstitution (elektroner, ioner) genom de
många undersökningar, som med början strax före
sekelskiftet utförts rörande gasers ionisation
och de olika slagen af korpuskularstrålar (katod-
och kanalstrålar vid elektriska urladdningar i
vakuum, a- och fi-strålar vid radioaktiva ämnens
sönderfallande). - Bland de ledande namnen på dessa
områden må anföras J. J. Thomson, J. S. Townsend,
P h. L e-nard, W. Wien, E. Rutherford och Marie Curie.
Uppfattningen, att de materiella atomerna äro
uppbyggda af negativa elektroner och positiva
"atomrester", hade stadgat sig dels genom
dessa undersökningar, dels äfven därigenom,
att observationerna på Zeeman-effekten, tolkade i
enlighet med H. A. Lorentz’ teori, gett samma värde
på förhållandet laddning/massa hos den i atomen
antagna svängande partikeln, som man uppmätt hos fria
elektroner med låg hastighet. Nu visade noggranna
undersökningar (W. Kaufmann 1901 -06) af snabba
dylika partiklar (i radiums ft-strålning), att massan
förändras med hastigheten enligt en urspr, af Lorentz
angifven formel, som senare härleddes af Einstein
ur relativitetsprincipen. Detta Kaufmanns resultat
var af vikt i två afseenden: dels ledde det till
uppfattningen, att all massa är af elektromagnetisk
natur, alltså till en elektromagnetisk "världsbild",
motsatt den tidigare härskande rent mekaniska;
dels erhöll Einsteins 1905 uppställda (speciella)
relativitetsteori därigenom ökad aktualitet. Senare
har ett stort antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
