Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältbefästning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Fältbefästning
1124
fall säkrare hinna till stridsställningen än vid
minskyddsrummen, som lätt blefvo "människofällor".
- .. ..
’"- "**’"W.* ’"WT?
s.
" ^’jf KH"–Iféir ."
^zggvsan&Hgj?
Fig. 5. Skyddsrum af betong (bostadsrum).
Väldiga massor cement, järn, makadam och sand
transporterades därför fram (228,000 järnvägsvagnar
cement på tysk sida till midten af år 1918).
Ett nytt för befästningarna utmärkande drag
betingades af nödvändigheten att maskera dem, så
att de skulle bli svåra att upptäcka vare sig med
kikare eller medelst fotografering af flygare. Läget
för befästningarna måste väljas med stor omsorg,
utförandet ske så, att de i minsta mån skilde sig från
Fig. 6. "Kulisser".
den omgifvande terrängen, och dessutom i stor
utsträckning särskild maskering anordnas. Vanligen
skedde detta med järntrådsväf ("hönsnät"), som spändes
t. ex. öfver ett kanonvärn och belades med kvistar
o. d. Man sträfvade att förlägga befästningarna under
träd så, att de voro oåtkomliga för flygkameran. I
visst samband härmed stod, att skjutfältsröjningarna
begränsades. Medan man före
kriget helst skaffade 600 m. fritt skjutfält och
därför högg ned skogen inom detta område, öfvergick
man under kriget till att endast underkvista träden
och röja buskarna för att på ett eller två hundra
m. af stånd kunna med kulan träffa en fiende. Längs
med och öfver vägar anordnades kilometervis kulisser
(fig. 6). Stridsledningen måste väl tillgodoses med
telefoner och signallampor m. m.
Fig. 7. Gruppbefästning för ett kompani. pL =
pluton, K.ch. = kompanichef.
Artilleriets befästningar måste särskildt utföras
med tanke på maskering. Batterivärnen kommo ur bruk,
pjäserna ställdes jämförelsevis spridda hvar och en
i sitt värn med tillhörande ammunitions- och
10
Lu
10
_\__
20 m
Fig. 8. Fältbeiästning för ställningskrig.
servisrum, vanligen dock förenade med
förbindelse-värn. Ofta kunde det visa sig lämpligt
att ställa pjäserna i skog utan Efhdra befästningar
än ofvan-ifrån ej synliga skyddsrum för att undgå
upptäckt och beskjutning. Ej sällan utfördes
skyddsrummen af betong.
För anfall fingo befästningar vidsträckt
användning. Då en framryckning måste afbrytas,
skaffade soldaten sig skydd med spaden antingen i form
af vanliga skyttevärn eller genom lämplig omdaning
af de talrikt förekommande projektilgroparna.
Underhållet af befästningarna, icke minst
förbindelsevärnen, kraf de särskild omsorg och an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
