- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1125-1126

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältdräkt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1125

Fältdräkt-Fältherre

1126

senligt arbete, likaså tillgodoseendet af
hygienens fordringar och en viss irrad af
bekvämlighet. Elektrisk belysning och ventilation
voro icke någonting ovanligt. Sistnämnda anordning
stod i samband med nödvändigheten att på bästa sätt
hålla skyddsrummen fria från giftiga gaser, hvilket
skedde med luftslussar af isolerande förhängen.

För framtiden kunna befästningar icke beräknas utförda
i den omfattning, som under fyra års ställ-

Fig. 9. Skyddsrum af trä och jord (beredskapsrum).

ningskrig blef möjligt och lämpligt. Under ett rörligt
krig medhinnes särskildt icke det tidsödande arbetet
på starkare skyddsrum, och äfven skytte-

x-^––– 7 .. r–O^..

X .s^~~~tfordva/&>/w begransning. <^~

// ^^-Stenmanfelns––^»––– \ \^

Fig. 10. Skyddsrum af trä, jord och sten
(bostadsrum).

och förbindelsevärnen måste begränsas i
utsträckning. I synnerhet i Sverige med dess stora
afstånd och jämförelsevis fåtaliga befolkning kan
västfrontsystemet endast i betydligt modifierad
form tjäna

till förebild. Exempel på fältbefästningar, lämpliga
för vårt land, visa fig. 7 och 8, på skyddsrum fig. 9
samt 10 (skyddar mot fälthaubits). S. E. B.

Fältdräkt 1. Fältuniform, milit., uniforms-dräkt
för fältbruk, af bekvämt snitt och s. k. neutral
färg, som så litet som möjligt skiljer sig från
markens. Fältdräkten är en s. k. enhetsuniform,
d. v. s. dess snitt är i hufvudsak detsamma
för alla truppslag. Den leder sitt upphof från
engelsmännens kolonialkrig. I större skala användes
den för första gången under kriget i Syd-Afrika
1899-1902 (boerkriget), då terrängförhållandena på
krigsskådeplatsen föranledde anläggandet af en ljust
brungul (khakifärgad) uniform som fältdräkt för hela
den i kriget deltagande engelska armén. Sedermera
ha så godt som alla arméer anlagt en fältuniform
med ofvannämnda egenskaper med afseende på snittet
m. m. Färgen är i regel grå, vid vissa arméer med
någon dragning åt grönt (tyska och ryska arméerna),
brungrönt (engelska armén) eller blått (franska
armén). Vid svenska armén infördes fältuniformen
(grå) 1910, vid den norska ("fjällgrå") 1908 och vid
den danska (försöksvis, grågrön) redan 1904. Den
sistnämnda blef dock aldrig fastställd. I stället
antogs 1915 en grå fältuniform. Jfr Uniform. H. J-dt.

Fältfackla, krigsv., apparat, afsedd
för belysning af slagfält, förbands- och
provianteringsplatser, bangårdar o. s. v., då
permanenta belysningsanordningar icke finnas eller
ej funktionera. Apparaten består vanligen af en
gasbehållare (ackumulator) eller gasframstäl-lare,
som medelst en ledning står i förbindelse med en
brännare, i regel anbragt i en reflektor (se fig.).
H. J-dt.

Fältfeber. Se Fältsjuka. Suppl.

Fältf örplägnad, krigsv. Se F ö r-pl ägnad (äfven
i Suppl.).

Fältförsök, landtbr. Se K ä r 1-försök.

*Fältförvaltningstrupper gå numera vanligen
under benämningen intendenturtrupper (se
d. o. Suppl.) äfvensom f ö r-plägnadstrupper (se
d. o. Suppl.). C. O. N.

Fältgrä (ty. feldgrau), milit., mellangrå med någon
dragning åt grönt, om färg på uniformskläder. (Se
F ä 11 dr ak t. Suppl.) Äfven populär benämning på
soldater, som bära fältgrå uniform. Jfr pl. I till
art. U n i f o r m. H. J-dt.

’Fältherre 1. Härförare, krigsv. Af de härförare, som
under Världskriget antingen omedelbart eller medelbart
(i regel såsom generalstabschefer) utöfvade högsta
befälet på de viktigaste krigsskådeplatserna,
äro följande mest kända, nämligen tyskarna
v. Moltke, v. Falkenhayn, v. Hindenburg,
Luden-dorff (som Hindenburgs stabschef och förste
generalkvartermästare) och v. Mackensen samt ’(på
turkiska krigsskådeplatsen) v. d. Goltz och Liman
v. Sanders, österrikarna Conrad v. Hötzendorff och
Boroevié v. Bojna, turkarna Enver pascha och Djemal
pascha, fransmännen Joffre, de Castelnau,

Fältfackla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free