- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1135-1136

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgelanda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1135

Färgelanda-Fästning

1136

deltogo i hela kriget. Deras antal uppgick, om alla
ersättningskontingenter, som tid efter annan sändes
till krigsskådeplatsen, inräknas, till närmare
700,000 man, hvartill kommo omkr. 240,000 man
militärarbetare. Dessa trupper voro hufvudsakligen
från Algeriet, Tunisien och Marokko samt från
Franska Väst-Af rika (Senegal, Guinea, Dahomey
o. s. v.), men äfven Franska Indo-Kina, Madagaskar
och Västindien hade måst lämna ganska betydande
truppkontingenter. Äfven de franska färgade trupperna
hade svårt att tåla klimatet i norra Frankrike
och måste tid efter annan aflösas för att vid
Medel-hafskusten återvinna hälsa och krafter. Från
tyskt håll ha skarpa protester höjts mot användandet
af dylika halfciviliserade trupper på en europeisk
krigsskådeplats och alldeles särskildt mot deras
användande efter fredsslutet som ockupationstrupper i
Rhenprovinsen. De tyska färgade trupperna utgjordes
hufvudsakligen af askari (se d. o. Suppl.) och
användes uteslutande i kolonialkriget (Afrika).
H. J-dt.

’Färgelanda. Inom socknen finns folkhögskola med
manlig hufvudkurs och fristående kvinnlig kurs.

Färgindustri. Se Tjärfärger.

*Färgkemi. Litt.: G. Kallstenius,
"Oljemåleriet. Färgstoff och bindeämnen" (1913).

Färgmalt. Se ö l, sp. 92.

Färgskära, bot. Se Serratula.

*Färila heter som kommun fr. o. m. l jan. 1923
Färila-Kårböle. 127,370 har. 5,601 inv., hvaraf i
F. 5,177 inv. och i Kårböle 424 inv. (1923). Kårböle,
som förut varit ett kapellag i F., utbröts s. å. till
egen församling.

Färing (da. færing), ett slags klinkbyggd, sjöstark,
lätt båt, som allmänt används på Färöarna; i Norge
allmänt namn å Västlandet för en mindre båt med två
par åror.

Färingen, en 3 kvkm. stor sjö, 27 m. ö. h., i Skee
och Näsinge socknar, Bohus län, n. ö. om Strömstad,
af rinner öfver Strömsvattnet till Skage-rak.
O. Sjn.

*Färingtofta. SeRisebergaochFäring-t o f t a. Suppl.

*Färja. Kostnaden för underhåll af allmän färja
bestrides ur vägkassan, där den ej utgår af
statsmedel, likaså iståndsättande af enskild
färja, som till allmänt underhåll öfvertas,
och byggande af färja i den mån, som sådan
kostnad ej gäldas af statsmedel eller efter
särskilda åtaganden af kommunen eller landsting
eller annorledes. – K. M:ts befallningshafvande
förordnar om färjas storlek och beskaffenhet.
N. H.

*Färjestaden, Torslunda socken, Öland. Från F.,
som är den vanliga öfverfartsorten mellan Öland
och Kalmar, utgå Södra Ölands järnvägs linjer till
Borgholm och Ottenby.
O. Sjn.

Färla (af lat. je’rula, ris), fordom i skolorna
nyttjadt straff redskap af trä eller läder. Man slog
därmed i flata handen eller på ryggen. Bildlikt talas
om att "stå under någons färla", stå under sträng
uppsikt af någon.

*Färlöf. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.

Färnebofjärden, en omkr. 48 kvkm. stor, sjöartad
utvidgning af Dalälfven, belägen 58 m. ö. h. i
Österfärnebo socken, Gäfleborgs län, samt Nora och
Enåkers socknar, Västmanlands län. Den omges af
vidsträckta sankmarker och fylles af öar,
bland hvilka en långsträckt nord-sydlig
rullstensås. Ö. om F. ligger Gysinge.
O. Sjn.

*Färs. 1. Häradet omfattar nu 61,383 har med 23,464
inv. (1923) och ingår i Sjöbo fögderi. Se Folkdräkt,
pl. I.

*Färöarna hade 21,352 inv. 1921. En lag
om hamnanläggning på F. genomfördes 1913. På
F. finnas 2 ungefär jämnstarka partier, Samband och
Sjálvstýri. Det förra vill i hufvudsak bevara de
nu bestående formerna för F:s ställning inom den
danska staten, medan det senare däremot påyrkar
ej blott upphörandet af amtmannens och prostens
själfskrifvenhet till ledamotskap i landstinget,
utan äfven särskild lagstiftning för F. och
grundlig revision af F:s ekonomiska förhållande till
staten. Bland norska nationalister gängse idéer om
F:s återförening med Norge ha låtit tala om sig i
sammanhang med själfstyrelsepolitikern J. Paturssons
förbindelser med dessa kretsar i Norge, men därvid
föranledt bestämdt afvisande uttalanden (1923) från
bägge partierna i F:s landsting. Jfr J. Patursson,
"Færösk politik" (1903).

Färöiska litteraturen tar sin början med den
synnerligen rika och betydelsefulla folkvisdiktningen
(se Färöarna, sp. 307), af hvilken Svend
Grundtvig och J. Bloch gjort storartade handskrifna
uppteckningar, nu förvarade på K. biblioteket
i Köpenhamn, omfattande 236 kväden, i 16 stora
kvartband och 2 tilläggsband. Ett band "Færöske
folkesagn og eventyr" utgafs 1898–1901. Den
färöiska konstdikten är däremot mycket ung. Dess
första namn är bonden Nólsoyarpól (Poul Nolsö,
d. i början af 1800-talet), en satiriker, som sökte
väcka det färöiska folkmedvetandet till lif. Jens
Christian Djurhuus
(f. på 1700-talet, d. vid
midten af 1800-talet) diktade kämpavisor efter de
gamla kvädena som förebild, såsom "Ormurin lange"
om Svolderslaget, och "Púkaljómur", en religiös
dikt, påverkad af Miltons "Paradise lost". Bonden
Jóannes Patursson (f. 1865; jfr
Färöarna. Suppl.) har med kraft och lidelse i sång framfört
färöiska nationalsynpunkter och hänfördt besjungit
hembygden. Hembygdsskald, särskildt naturskildrare,
var äfven Rasmus Effersöe (1866–1915), hvars
form var väl skuren. Utanför hembygdsdiktningens
gränser har den färöiska poesien förts af Jens Henrik
Oliver Djurhuus
(f. 1881, sonson till den ofvannämnde
J. C. Djurhuus, overretssagförer), hvars Yrkingar
(1914, Dikter) äro uttrycksfull modern lyrik,
individuell och pregnant, icke utan inflytande af
skalder som Drachmann och Fröding. Andra moderna
lyriker äro hans yngre broder, den alsterrike
Hans A. Djurhuus, den innerlige Richard Long och
Färöarnas Jeppe Aakjær, Mikkjal Dánialsson á Ryggi.
En modern antologi är A. C. Evensens "Lesibók"
(1911). Af tidningar kunna nämnas "Tingakrossur"
(1900 ff.) och "Färoyatíðindi" (1915), skrifna delvis
på danska, delvis på färöiska. Se C. Kjersmeier,
"Færöisk litteratur" (i "Ord och bild" 1918).
R-n B.

Färölit, miner. Se Thomsonit.

*Fässberg är sedan l jan. 1922 stad under
namnet Mölndal; äfven pastoratets namn är numera
Mölndal. 13,762 inv. (1923).

*Fästning. Se äfven Befästningskonst. Suppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free