Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fönsterventilation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Fönsterventilation-Förbindelser
1144
Suppl.). 1743 års bevillningsförordning införde i
Sverige fönsterskatt att utgöras af husegarna för hel
fönsterluft med 16 öre i Stockholm, 12 öre i större
och 8 öre i mindre städer samt 6 öre på landet,
dock med nedsättning till 3 öre för allmogen och
med befrielse för gemenskapen af armén (i motsats
till civila och militära boställs-hafvare). Med
vissa förändringar upptogs fönsterskatten i följande
bevillningsförordningar (1789 och 1800, artikel III,
om bevillning för fönster), tills den bortföll i
1809-10 års förordning. - Fönsterskatt hade 1696
införts i England (se Montagu 4) och med unionen
1707 kort därefter i Skottland; den afskaffades först
1851 och ersattes då med en efter hyresafkastningen
beräknad byggnadsskatt. - Under direktorium infördes
1798 fönster- (och dörr-) skatt i Frankrike,
där den med förändringar och tillägg utgått som
en af de s. k. "fyra gamla" direkta skatterna till
reformerna 1917. Stigningen efter antalet (dörr-och)
fönsteröppningar mot gata, gård och trädgård
i bonings- och affärslokaler, men ej fabriker,
har förenats med stigning efter invånarantalet i
kommunen för att åstadkomma bättre anpassning till
af-kastnings- och taxeringsvärde (jfr graderingen
för svenska städer 1743). I hyreshus öfvervältras
skatten af husegarna på hyresgästerna. E. F. K. S-n.
Fönsterventilation. Se Luftväxling, sp. 1323.
*Föra tillhör nu Yäxjö stift, Ölands norra
kontrakt. 848 inv. (1923).
Förargelsens berg. Se Jerusalem, sp. 1366 och
plankartsplanschen.
Förberg, Anders Elof Ehrenfrid, tandläkare, f. l
dec. 1851 i Norrköping, d. 10 maj 1923 i Stockholm,
aflade tandläkarexamen 1875 i Sverige och 1876 i
Amerika och praktiserade i Stockholm 1876-1905,
sedan 1884 hoftandläkare. F. var en kunskapsrik
och energisk f ram j are af tand-läkarkonstens och
tandläkarkårens intressen, särskildt verksam för
Sveriges representerande i det internationella
samarbetet. Framstående bibliofil, gjorde han
storartade samlingar, framför allt af Stockholmiana
och Linnéana. Han var initiativtagare till bildandet
af Svenska Linnésällskapet (se d. o. Suppl.) och
tog verksam del i en mängd affärsföretags ledning.
M. S-dt.
För berömliga gärningar, belöningsmedalj i silfver
(förr äfven i brons), utdelad af K. M:t, har på
Medaljen För beröruliga gärningar, 8:e
storleken. (Gustaf V:s tid.;
åtsidan den regerande konungens bröstbild och på
frånsidan numera ofvanstående inskrift samt en ek-
löfskrans ofvanför den belönades titel och namn
(se fig.). Den bäres på bröstet i högblått
band med gula kanter. Den präglades l:a gången
1832. Samma medalj med latinsk inskrift (seSui
memores alios fecere merendo) började präglas 1805.
K- B-ck.
Förbindelsepatrull, krigsv. Se Patrull.
Förbindelser, krigsv. Uttrycket "förbindelser" har
inom den militära terminologien fått en synnerligen
omfattande användning. I konkret bemärkelse
afses därmed: 1) de anläggningar, som underlätta
trupprörelsers utförande, eller vägförbindelser i
vidsträckt mening (fr. Communications); 2) medlen för
öfverbringande af meddelanden eller signalförbindelser
(fr. liaisons; se Signalväsen. Suppl.); 3)
luftförbindelser (se Ballongtrupper. Suppl., och
Flygvapnet. Suppl.). I abstrakt bemärkelse afses med
förbindelse personlig känning eller möjlighet därtill
mellan olika befälhafvare.
Förbindelserna ha med hänsyn till den snabbhet,
hvarmed trupprörelserna åtminstone under vissa
perioder bedrifvas, och till de stora, under
Världskriget kulminerande, fronterna fått allt större
betydelse och föranledt, att härför afsedda trupper
procentuellt vuxit.
Vägförbindelser omfatta: 1) vägar; 2) järn- (och
spår-) vägar; 3) broar och färjor; 4) linbanor; 5)
förbindelsevärn; 6) underjordiska förbindelser.
Vägar. Vägunderhållet har under Världskriget
tilltvingat sig stor uppmärksamhet. Den starka
trafiken med nutidens masshärar och därtill den
tunga och slitande trafiken af artilleriet och
dess omfattande ammunitionstransporter samt af
lastbilar skulle på kort tid göra en landsväg
oframkomlig, om icke särskilda åtgärder vidtoges
för dess hållande i stånd. Inom vederbörande kvarter
erfordras våg-officerare för handhafvande af denna
detalj; arbetet utföres af vägbyggnadskompanier,
som disponera vägskrapor, makadamkrossar,
vägvältar och annan dylik redskap. Illa anlagda
vägar måste, om ihållande trafik är att vänta,
radikalt ombyggas. Samma kompanier användas jämte
ingenjörkompanier för att anordna vägförbindelser vid
framryckning öfver granathålsterräng. Vid anläggning
af vägar närmast bakom stridsfronten måste noggrann
hänsyn tas till önskemålet att maskera trafiken
för insyn från observationsplatser å fiendens sida,
från ballonger och från flygplan. För detta ändamål
kan vara nödvändigt att på långa sträckor af vägen
utföra kulisser (se Fältbefästning. Suppl.).
Järnvägar omfatta fredsjärnvägsnätet, fältjärnvägar
och spårvägar. Om fredsjärnvägarnas betydelse för den
nutida krigföringen se Järnväg. Suppl. Transporterna
föras på de i fred befintliga järnvägarna så nära
stridslinjen som möjligt. Där detta icke låter
sig göra, t. ex. emedan fiendens eld föranleder,
att man icke vill föra fram den tunga och dyrbara
järnvägsmaterielen så långt, eller emedan järnvägen
förstörts eller järnväg saknas på de linjer,
där så för operationerna erfordras, utföras
smalspåriga (vanligen 60 cm.) f alt järnväg ar
af särskildt därför afsedd materiel, med ang-
eller motor-lokomotiv. Sålunda hade de tyska
fältjärnvägstrup-perna före kriget en materiel
af spårramar, 5 m. långa med 8 järnsyllar vägande
190 kg.; kurvor för 30 och 60 m. radie; växlar, 10
m. långa; vagnar, bestående af två 4-hjuliga boggier,
en järnram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
