Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbundet för skyddsuppfostran ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1151
Förbundet för skyddsuppfostran-Förening
1152
Förbundet för skyddsuppfostran, Svenska. Se Svenska
förbundet för skyddsuppfostran. Suppl.
*FÖrbundskansler (ty. bundeskanzler) kallas äfven
ministerpresidenten (förbundsregeringens ordf.) i
Österrike (se d. o., sp. 231).
Förbundsordning kallas den stadga, som närmare
bestämmer uppgift och organisation för ett
kommunalförbund af flera kommuner. Den
beslutes af vederbörande samhällen och
underställes K. M:ts befallningshafvande.
N. n-
Förbättrad korthornsras, husdjurssk. Se K o r
t-hornsboskap.
* Förbättringsanstalter. Genom en 6 juni 1919
vidtagen ändring i 1902 års barnavårdslag
bestämdes, att för hvarje landstingsområde samt för
hvarje stad, som ej deltar i landsting, skall finnas
skyddshem med erforderligt antal platser. Då med
kristidens aftagande en minskning af vanart och
brottslighet bland barn och ungdom kunde konstateras,
tilläts af 1921 års riksdag uppskjutandet af lagens
tillämpning till l jan. 1925. Antalet skyddshem och
skyddsliknande barnhem var 1921 för gossar 28, med
1,163 platser, och för flickor 10 med 229 platser.
Medeltiden för elevs vistelse å skyddshem under
senaste tioårsperioden har varit 3,4 år för gossar
och 3,2 år för flickor. Jfr f. ö. Tvång s-uppfostran.
O. Sjn.
Förde, härad motsvarande Förde og Holsen socken
af Förde pastorat, s. ö. om Florö, Sogn og
Fjordane fylke (före 1919 Nordre Bergenhus amt),
Norge. 493,i2 kvkm. 2,626 inv. (1920). Jordbruk.
K. G. G.
Förde elv. Se Förra. Suppl.
* Fördel af bo OSkifto omtalas ej i nya Gifter-målsb.
och tillkommer således ej efterlefvande
make, därest äktenskapet lydt under den balken
(se Giftermålsbalken. Suppl.). Emellertid medger
äfven nya Giftermålsb. (13:4), att vid bodelning,
denna må ske på grund af äktenskapets upplösning,
boskillnad eller hemskillnad, hvardera maken eller,
om ena maken är död, den efterlefvande må från
delningen undantaga honom eller henne tillhöriga
kläder och andra föremål, som tjäna uteslutande
till hans eller hennes personliga bruk, dock ej till
högre värde än med hänsyn till makarnas villkor
kan anses skäligt. Häri igenkän-nes den gamla
(i hufvudarbetet omtalade) rättssedvänjan, hvilken
f. ö. icke saknar motsvarighet i Danmark och Norge.
c- G. BJ-
Fördetting (öfv. af fr. ci-devant, se d. o.);
skämtsam, något öfverlägsen benämning på person,
som förut haft ett ämbete, urspr, brukad om Gustaf
IV Adolf.
*Fördrag. Se Internationella fördrag.
Fördragshamnar. Se Traktathamnar.
Fördubbling, språkv. SeGemination.
Föreläsningskonsulent är anställd
hos Skolöfver-styrelsen, som enligt
k. kung. 24 nov. 1922 besluter om anslagen
till populärvetenskapliga föreläsningar.
N- H.
*Föreläsningskurser för arbetare. Se
Populärvetenskapliga föreläsningar.
Förenade högerpartiet, en partisammanslutning,
som uppstod inom Första kammaren riksdagen 1910,
men 1912 uppgick i kammarens nationella parti. Det
var en direkt fortsättning på samman-
slutningen under tullstriden mellan kammarens
protektionister. Denna sammanslutning hade icke
antagit något partinamn eller uppställt något program
och kallades i dagligt talprotektionist-partiet
eller hofmarskalkspartiet (efter den ursprunglige
ledaren, hof marskalken P. Eeutersvärd. Som ledare
efterträddes Reutersvärd af Kr. Lundeberg). Till
ordf. för partiet valdes E. Trygger, då Lundeberg
som talman i enlighet med då gällande uppfattning
lämnat partiet. Något särskildt program ansågs
icke behöfligt. T-s. *FÖrening, jur. I
nu gällande svensk lagstiftning (lagen 22 juni 1911)
är ekonomisk förening beteckningen för förening med
ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen
genom att anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter
åt medlemmarna eller afsätta alster af medlemmarnas
verksamhet eller bereda bostäder åt medlemmarna
eller anskaffa lån åt dem eller idka annan ekonomisk
verksamhet. Undantagna äro dock (förutom sparbanker,
hvilka eg. ej äro föreningar) sjukkassor samt
understöds-, försäkrings- och hypoteksföreningar. Å
andra sidan skall som ekonomisk förening äfven
räknas "förening, som genom idkande af handel eller
annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet att
föra handelsböcker, vill vinna annat ändamål än
främjande af medlemmarnas ekonomiska intressen"
(t. ex. förening, som i välgörande syfte håller
handelsbod). Till den förstnämnda hufvudgruppen
af ekonomiska föreningar höra de kooperativa
föreningarna (konsumtions-, produktions-, bostads-och
kreditföreningar), förut reglerade genom 1895 års lag
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet
(jfr Kooperation, sp. 960). Genom föreskriften,
att föreningens ändamål skall vara att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen, ha emellertid från
de ekonomiska föreningarnas krets uteslutits alla
föreningar för ideella syften, hvilkas verksamhet är
ekonomisk (d. v. s. affärsmässigt organiserad) utan
att dock vara sådan, att den är förenad med laglig
skyldighet att föra handelsböcker (se H a n d e l s
b o k), t. ex. sjuktransport- och räddningssällskap,
byggnadsföreningar med syfte att bereda lokaler åt
andra föreningar. Som ideella föreningar betraktas
dessa, liksom alla föreningar med icke ekonomisk
(m. a. o. icke affärsmässigt organiserad) verksamhet;
äfven fackföreningarna bli sålunda att räkna till
de ideella föreningarna. Det i hufvudarbetet,
sp. 402, omtalade lagförslaget rör. föreningar
för annan än ekonomisk verksamhet blef aldrig,
trots k. propositioner till 1910 och 1911 årens
riksdagar, upphöjdt till lag; icke heller ett 1919 af
0. H. Arsell enligt nåd. uppdrag afgifvet utkast till
lag ang. ideella föreningar. Alla dessa, omkr. 30,000
till antalet med minst 2x/2 mill. medlemmar
(1917), äro således alltjämt icke reglerade af
lagstiftningen. De anses emellertid numera vinna
rättslig personlighet (rättsförmåga, se d. o.) utan
särskild anmälnings- eller stadfästelseåtgärd, blott
de antagit någorlunda fullständiga stadgar (och
valt styrelse). Däremot kräfver lagen i fråga om de
ekonomiska föreningarna registrering (se d. o.) hos
K. M:ts befallningshafvande för erkännande af deras
rättsförmåga. "Innan ekonomisk förening blifvit
registrerad, kan den ej förvärfva rättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
