- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1173-1174

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förnyade ångfartygsaktiebolaget Svenska Lloyd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1173

Förnyade ångfartygsaktiebolaget Svenska
Lloyd-Förromantik

1174

en rosett. Den präglas i silfver och bäres i hög-blått
band med gula kanter. Medaljen utdelades l:a gången
under Karl XIV Johans regering, då med omskriften
"Hedersbelöning för nit och redlighet i rikets
tjänst" (inom en krans af blandad lager och ek, med
bandlyckor upptill och nedtill), hvilken förkortades
till den ofvanstående under Karl XV:s regering.
B- B-ck.

Medaljen För nit och rerllighet i rikets tjänst,
12:e storleken (Gustaf V:s tid.)

Förnyade ångfartygsaktiebolaget Svenska Lloyd.

Se L l o y d.

För nyttiga uppfinningar, belöningsmedalj, som utdelas
af K. M:t, har på åtsidan den regerande

Medaljen För nyttiga uppfinningar, 8:e
storleken. (Karl XV:s tid.)

konungens bröstbild och på frånsidan (se fig.) inom en
lagerkrans den latinska inskriften Quod inventas vitam
excoluére per artes ("därför att de förädlat lifvet
genom uppfinningar"). Den präglas i silfver. Förut
lydde inskriften "För nyttiga uppfinningar",
godkänd af K. M:t 1832, men under Karl XV upptogs
den ofvannämnda latinska, redan 1805 föreslagna och
s. å. af K. M:t gillade inskriften för en tillämnad
belöningsmedalj för uppfinningar i vetenskaper och
fria konster. B. B-ek.

Förpaktare (da. o. no. forpagter), beteckning för
arrendator; brukas numera nästan ej alls i Sverige,
hvaremot i Norge och, i all synnerhet, Danmark
motsvarande benämning allmänt är i bruk.

*Förplägnad, krigsv. Vid en svensk
arméfördelning ombesörjes förplägnadstjänsten
af följande förplägnadsformationer: l
förplägnads-kompani, 3 förplägnadskolonner och l
kolonnkader. Förplägnadskompaniet utgöres af stab,
l magasinspluton om 2 magasinskadrar, l bageripluton
om 2 bagerikadrar och l slakterikader med

boskapskolonn. En förplägnadskolonn räknar i allmänhet
111 2-spända fordon och indelas i 3 af-delningar,
af hvilka 2 medföra lifsmedel för arméfördelningen
och den 3:e lifsmedel m. m. för kolonnens eget
behof. Kolonnen medför l dags lifsmedel för hela
arméfördelningen, reservlifsmedel af vissa slag för
omkr. l/z af fördelningens trupper samt 3 dagars
lifsmedel för kolonnens eget behof. Kolonnkadern
består hufvudsakligen af befälspersonal för anordnande
af tillfälliga förpläg-nadstransporter, såsom mjöl-
och brödtransporter för fältbageri, hötransporter
m. m., medelst i krigsorten anskaffade hästar, kuskar
och fordon. Se vidare Fältbageri, Fältmagasin cch
Fältslakteri (alla i SuppL). II. J-dt.

Förplägnadsformation, krigsv. Se F ö r p l ä g-n a
d. Suppl.

Förplägnadstrupper, krigsv., sammanfattande benämning
på förplägnadskompanier och -kolonner (se Fö rp l
agn a d. SuppL). C. O. N.

Förra 1. Förde e l v, död, som upprinner ur en
mängd högtbelägna fjällsjöar på Ryfylkeheiene, på
gränsen mellan Rogaland fylke (före 1919 Stavanger
amt) och Aust-Agder fylke (före 1919 Nede-nes amt),
flyter i västlig riktning och efter ett kort lopp
med många forsar faller ut i ändan af den trånga
Jösenfjord, en gren af Boknfjord, n. ö. om Stavanger,
Norge. F. uppges i utbyggdt tillstånd representera
100,000 eff. hkr. K. G. G.

Förromantik, en numera vanlig beteckning för de
andliga strömningar och estetiska företeelser, hvilka
under upplysningstidehvarfvet förberedde genombrottet
af nyromantiken från 1700-talets slut och 1800-talets
början. Förutsättningarna för denna omhvälfning
ligga långt tillbaka i tiden. 1600-talsklassicismen
hade i stort sedt varit antiindivi-dualistisk,
men med 1700-talet började motrörelser göra sig
gällande, och upplysningsfilosofien själf bidrog
mäktigt att undergräfva klassicismens rationalistiska
åskådning. Genom de naturvetenskapliga forskningarna
kom man nämligen att äfven i fråga om människorna bli
empiriker och öfverge den generaliserande uppfattning
af dem, som ligger till grund för den klassicistiska
litteraturens karaktärsteckning. Montesquieus
genetiska historieskrifning framkallade ett lifligt
intresse för uppdagandet af olikheterna mellan
skilda länders och lefnadsfor-mers människor;
den primitiva människan vardt föremål för studier
och väckte beundran, och den primitiva diktningen
vardt i anslutning härtill uppsökt och beundrad. Den
sensualistiska psykologien framhöll icke förnuftet,
utan de irrationella faktorerna, och känslan, det
emotionella lifvet, uppskattades allt mera som på
en gång kunskapskälla och handlingsdrifkraft. För de
mystiska källsprången i 1700-talets litteratur kommo
sektrörelserna inom protestantismen att bli af stor
betydelse. Pietismens innerliga och sentimentala
stämningslif bildar ett viktigt öfvergångsled från
den samtida konventionella och torra lyriken till
den romantiska känslobikten. I Sverige har redan
den pietistiska sångboken "Mose och Lambsens visor"
1717 en subjektiv och trängtande ton, som skiljer
sig från den officiella psalmens. Med "Andeliga
Wij-sor om Hwargehanda materier" (1732 eller 1733)
har denna grundstämning stegrats till extatisk,
hektiskt mystisk intensitet, under det att i herrn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free