- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1205-1206

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galla Placidia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1205

Galla Placidia-Gallmyggor

1206

Galla PlacTdia Se Placidia.

*Gallarate har nu omkr. 16,000 inv. Yid Viz-zola,
10 km. sydväst om G. vid Ticino, ligga stora
elektricitetsverk.

*Gallaudet, T. H. - Edward G. dog 26 sept. 1917 i
Hartford, Connecticut.

*Gallblåsa. Om dess läge se Människan, pl. II, 12.

Gallblåsekräfta, med. Se Kräfta, sp. 143.

"Galle, Peder, idkade 1498-1500 teol. studier
vid Leipzigs universitet och promoverades till
teol. doktor i Siena 29 nov. 1500 (att han 1531
kallar sig teol. professor, innebär endast, att han
var innehafvare af teol. doktorsvärdighet). Han var
troligen aldrig ärkedjäkne i Uppsala. Se om honom
närmare K. B. Westman, "Reformationens genombrottsår
i Sverige" (1918), och "Kyrkohist. årsskr." 1918.
G. C-n.

*Galle, J. G., dog 10 juli 1910 i Potsdam.

Gallehus, by. Se Guldhorn en, sp. 594 f.

Gallein, kem. Se Xantenfärgämnen.

*Gallén (G.-K all e l a), A. V., titulärprofessor,
är nu på Stockholms Nationalmuseum representerad af
sin moders porträtt. (Å sp. 618 rad 27 nedifrån står
Jokohainens bör vara J oukahainens.)

Gallerväxten, bot., namn på Aponogeton fene-stralis
(se Aponogeton).

*Galletti, Stefano (ej Francesco) dog 1905

1 Rom.

*Gallieni, Joseph Simon, utnämndes 1900 till
divisionsgeneral samt blef 1908 inspektör
för kolonialtrupperna och ledamot af högsta
krigsrådet. I april 1914 uppnådde han åldersgränsen,
men inkallades vid krigsutbrottet s. å. i aktiv tjänst
och utnämndes till adjoint hos högste befälhafvaren
och dennes ställföreträdare samt teknisk rådgifvare
åt krigsministern (Mes-simy). 26 aug. blef
han militärguvernör i Paris, hvars garnison då
utgjordes af öVa infanterifördelning (hufvudsakligen
territorial-trupper) och l kavalleribrigad, l
sept. ställdes äfven den mot Paris återtågande 6:e
armén (Maunoury) under G:s öfverbefäl, och samtidigt
erhöll han order att försvara Paris "till det
yttersta". Härför vidtog han ock kraftiga åtgärder.

2 sept. ställdes G. under Joffres öfverbefäl.
Rörande frågan, huruvida G. tagit initiativet
till anfallet mot tyska härens högra flank (l:a
armén, v. Kluck) och därmed på ett afgörande
sätt medverkat till den för krigets utgång
betydelsefulla franska segern vid Marne, ha
olika åsikter gjort sig gällande. Å ena sidan
framhålles (af bl. a. G. själf i hans memoarer),
att G. 3 sept. fastställde tyska arméernas ändrade
marschriktning (mot sydöst) och på grund däraf
beslöt sig för anfallet, beträffande hvilket han
(4 sept.) utgaf färdighåll-ningsorder och satte
sig i förbindelse såväl med engelska arméns chef
(French), i och för samverkan, som med
Joffre, hvilken senare gillade

planen och utgaf order om dess utförande. Å andra
sidan anföres (af bl. a. Joffre i "La pré-paration
de la guerre et la conduite des operations"),
att slaget, som började 6 sept., var resultatet
af en af högste befälhafvaren redan 25 aug. fattad
plan, hvars utförande blef möjligt först 6 sept.,
hvarjämte hänvisas till Joffres instruktion af
l sept., angående en afsedd offensiv vid gynnsam
tidpunkt, och order af den 2 s. m., enligt hvilken
Paris’ garnison under härens förestående offensiv
skulle verka "i riktning mot Meaux" (40 km. ö. om
Paris). Joffres uppfattning om G:s insats i slaget
vid Marne framgår bäst af en af honom utfärdad
armédagorder af l okt. 1915, hvari han framhåller G:s
stora förtjänster genom att ha "bidragit till" att
fastställa tyska högra flygelns marschriktning, att
ha med godt omdöme "orienterat" honom underställda,
för deltagande i det förestående slaget afsedda
trupper samt att genom alla till buds stående medel
ha underlättat verkställandet af det honom af högste
befälhafvaren gifna uppdraget. Denna dagorder ansåg
G. vara för sig sårande och orättvis. Han stod just
i begrepp att begära sitt afsked, då han i slutet
af s. m. förordnades till krigsminister. Som sådan
yrkade han på högste befälhafvarens fullständiga
underordnande under krigsministern. Då regeringens
öfriga medlemmar, af fruktan för allmänna opinionen,
icke gillade detta förslag, afgick G., som dessutom
led af en på Madagaskar ådragen sjukdom, 17 mars 1916
från krigsministerposten. Han af led i Versailles 26
maj s. å. 1921 förlänades honom postumt värdighet
af marskalk af Frank-, rike. G:s verksamhet som
militärguvernör i Paris är skildrad i det af hans
söner utgifna arbetet G. Mémoires. Défense de Paris
(1920). H. J-dt.

*Gallifet, G. A. A., dog 9 juli 1909 i Paris.

*Gallimatias. I "Strena philologica upsaliensis"
(1922) har A. Nelson framställt en ny hypotes om
ordets uppkomst. Han anser, att det härstammar från
studentspråket på 1500-talet och är en sammansättning
af gallus, tupp, stridstupp, disputant, och -mathia,
grek. mathéia, lära, som folketymo-logiskt anknöts
till personnamnet Mathias. Dess ursprungliga betydelse
torde ha varit: sådant slags prat, som förekom vid
de dåtida disputationerna.

*Gallionsbild. De flesta å sp. 635-636 återgifna
galjonsfigurerna från svenska krigsfartyg äro utförda
af J. Törnström (se denne). G-g N.

*Gallipoli. - 3. Under första Balkankriget
utkämpades 1913 ett långvarigt, men ganska lamt
fördt ställningskrig å halföns nordligaste del
(vid Bulair) mellan de till G:s försvar sammandragna
turkiska stridskrafterna och 4:e bulgariska (reserv-)
armén (se B a l k a n k r i g e n. Suppl.). - Om
striderna på G.-halfön under Världskriget se d. o.,
sp. 199-201, samt Dardanellerna. Suppl. - Halfön
G. var enligt traktaten i Sévres 1920 bestämd att
ingå i en internationell Dardanellzon, men blef
genom fredstraktaten i Lausanne 24 juli 1923 helt
återgifven åt Turkiet, dock med bestämmelser om en
demilitariserad kustremsa längs sundet. Se därom
Lausanne. Suppl., och T ,u r-kiet (Historia). Suppl.
H. J-dt. V. S-g.

*Gallmyggor. Hessiska flugan är afbildad på pl. I,
fig. 13 till art. Landtbrukets skadeinsekter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free