- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1211-1212

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galla Placidia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1211

Gamleby-Gammelsvenskby

1212

någon handelsort i egentlig mening. Redan 1215 -16
var fråga om biskopssätets flyttning till annan plats,
sannolikt tillbaka till Sigtuna, men 1232 utfärdades
dock aflatsbref till förmån för den gamla kyrkan. Den
brann emellertid en tid före 1245, hvilket förklarar
tillvaron af betydande kolrester i jorden kring
den forna kyrkan. På platsen påträffade djurben
behöfva ej bevisa, att hednatemplet stått precis på
den nuvarande kyrkans plats, ty djurben påträffas
synnerligen ofta äfven invid andra kyrkor. Jfr
C. M. Kjellberg, "Från Fyris slätter" (1918).
C. M. K.

* Gamleby. 1. Inom socknen finns folkhögskola med
manlig hufvudkurs, med andra årskurs och fristående
kvinnlig kurs. - 3. Municipalsamhälle i Gamleby
socken, Kalmar län, i hvilket G. köping ingår och
där alla stadsstadgarna till-lämpas. 46 har med
579 inv., hvaraf på köpingen komma 33 har med 376
inv. (1923). Tax.-värdet å bevillningsskyldig
fast egendom var 1,083,200 kr. och den för
bevillning taxerade inkomsten 1,249,483
kr. (1921). Kommunalskatten var 6,80 kr. och
municipalskatten l,20 kr. per bevillningskrona
1922. Samhällets tillgångar voro 159,459 kr., dess
skulder 7,673 kr., dess inkomster 20,424 kr. och dess
utgifter 35,596 kr. (1918).

Gamlebyen, förstad. Se Kristiania, sp. 1388.

Gamlebyvlken. Se Östersjön, sp. 264.

Gamle-Erik (Gam m el -E r i k), ett i
mellersta Sverige samt hos Finlands- och
Estlandssvenskarna äfvensom i Norge och Danmark
med skiftande dia-lektformer förekommande namn
på djäfvulen. Tidigast torde det vara litterärt
belagdt hos Hol-berg ("Uden hoved og hale",
1723), där G. omtalas i samband med Blocksberg (se
d. o.). Namnets vidsträckta spridning synes dock
antyda en vida högre ålder, och skäl torde finnas
för antagandet af ett mytiskt ursprung. I Dalarna,
där namnet förekommer under formen G a m m e 1-J ä r
k, bär spindeln, som i andra landsmål kallas dvärg,
namnet järk. Häraf synes kunna hypotetiskt dragas den
slutsatsen, att G. urspr, betecknat de konstforfarne
dvärgarnas och älf ernås ("de underjordiskes")
härskare. N. E. H.

Gamlestaden. Se Göteborg (äfven i Suppl.).

*Gammal fustik. Se äfven Gulholts.

*Gammalkil. Med G. skall som kapell förenas Sjögestad.

Gammalkroppa, herrgård, förr järnbruk (1546- 1904),
lyder under Storfors bruk (Uddeholmsverken), med
Värmlands och Örebro läns skogvaktar-skola och
Järnkontorets kolarskola. O- Sjn.

Gammal räkning, hand. Se Ny räkning.

*Gammalstorp. 1. Socknen omfattar nu 5,633 har. 2,392
inv. (1923).

Gammalsvenskby, nyare form för Gammelsvenskby (se
d. o., äfven i Suppl.).

Gammasträlar (7-strålar). Se Radioaktivitet,
sp. 868-870.

*Gamme. Se Lappar, sp. 1197.

Gammel-Erik. Se Gamle-Erik. Suppl.

*Gammelholm. Studenterforeningen flyttade 1910 till
Vestre Boulevard. 1J. E-t.

Gammelportens skans, i Norge, östfold fylke, där
vägen från Id förde genom Kleven ned till Hal-

den (sedermera Fredrikshald), anlades i jan. 1645
som ett "pallasader eller stackit verk for indpasen
til Halden aff Suerig". G. förstärktes i febr. och
mars 1659, och senare uppfördes där äfven ett
corps-de-garde. Vid svenskarnas belägring af Halden
1660 (under Kagg) intogs G. 14 jan., men utrymdes
åter redan s. d. G. förstärktes sedan 1675, men 1701
fanns endast corps-de-gardet kvar. L. W:sonM.

Gammelstaden. Se Helsingfors, sp. 360.

Gammelstad-Karlsviks järnväg är detsamma som Gammelsta
d-K arlsvikshyttans järnväg.

Gammelstadsfjärden, en sjöartad, omkr. 33 kvkm. stor
utvidgning af Lule älf, 5-15 km. ofvan Luleå stad,
0,3 m. ö. h., upp till 3 km. bred. Vid dess östra
strand ligger Luleå Gammelstad och Neder Luleå kyrka
(se Luleå, sp. 1346). ö. därom går Gammelstadsviken
in, den västligaste delen af en omkr. 25 km. lång
buktande rad fjärdar och smala sund, omfattande
bl. a. Björkskatafjär-den, Sinksundet, Sörfjärden,
Granfjärden, Brändö-fjärden och Strapösundet.
O. Sjn.

*Gammelsvenskby. Byn, som nu räknar omkr. 850 inv.,
har under de senare åren varit föremål för allt
lifligare intresse i Sverige. Sålunda igångsattes
1912 en insamling för anskaffande af medel till en
skola. För beloppet (omkr. 14,000 kr.) uppfördes
en skolbyggnad, som blef färdig omedelbart före
Världskrigets utbrott. En ny insamling 1919
åstadkom en af Uppsala domkapitel förvaltad fond
på omkr. 80,000 kr. för kyrkan, skolväsendet och
fattigvården. I syfte att främja "gammelsvenskar-nas"
önskemål sedan årtionden tillbaka att få bilda
eget, från de tyska byarna Miihlhausendorf och
Schlangendorf skildt pastorat inleddes våren 1913
af ärkebiskop J. A. Ekman underhandlingar med
de ryska myndigheterna samt tyska konsistoriet i
Petersburg. Genom Ekmans frånfälle hösten s. å. och
Världskrigets utbrott sköts frågan åt sidan, men
återupptogs af ärkebiskop N. Söderblom och löstes
sedermera af sig själf genom ryska sovjetregeringens
dekret om rätt till själfständighet för kyrkliga
minoritetsgrupper. Kyrkorådet i G. öfvertog 1921
den kyrkliga ledningen, hvarigenom skilsmässan
från tyskarna blef definitiv. Behof vet af egen
präst gjorde sig nu allt starkare gällande, och ett
allmänt önskemål i byn var, att därtill skulle utses
Kristoffer Höas (f. 1878), som i 25 år varit byns
svenske lärare, klockare och organist samt äfven
under långa perioder på uppdrag af den tyske pastorn
förrättat gudstjänsten. Höas blef äfven 1922 byns
förste svenske pastor och prästvigdes, efter erhållen
dispens från akademiska examina, i Uppsala domkyrka
sept. s. å.

Vid Världskrigets utbrott och under de
första krigsåren befann sig byn i ekonomiskt
välstånd. Emellertid kom den senare att ligga inom
krigsskådeplatsens område och fick under två års
tid lämna sin tribut af säd, hästar och nötkreatur
åt tyskarnas, Denikins, Wrangels och de "rödes"
arméer. Därigenom råkade den i svårt betryck, hvilket
ökades däraf, att vingårdarna totalt ödelades af det
tunga artilleriet. Sedan 1921 fullständig missväxt
drabbat G. liksom kringliggande trakter, förekommo
fall af hungerdöd. I detta kritiska läge erhöll byn
kraftigt bistånd från Sverige. Första hjälpsändningen
ordnades genom Svenska Röda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free