- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1217-1218

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ganoidei ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1217

Garde-Garfämnen

1218

Garde, Thomas Vilhelm, dansk sjöofficer och resande,
f. 22 okt. 1859 i Köpenhamn, blef kommendör 1908,
var 1908-11 direktör för marinministeriet, 1914-17
eskaderchef och vardt 1918 konteramiral. Han var
1883-85 sekundchef på G. F. Holms expedition till
östra Grönland, deltog 1887 i "Fyllas" Grönlandsfärd
och gick 1893 på släde öfver inlandsisen. Om
sina betydelsefulla mätningar och undersökningar
på dessa resor har han utgett flera arbeten.
P- E-t.

Garde, A a ge, dansk skådespelare, f. 18 mars 1876 i
Kjerteminde, debuterade 1896, uppträdde sedan dels på
Folketeatret, dels i landsorten, vardt 1913 direktör
för Aarhus teater, där han både som ledare och
skådespelare nedlagt ett stort arbete. Sept. 1923
inträdde han i K. teaterns direktion,
r. E-t.

Garderobslås. Se Lås, sp. 156.

Gardfjället, Norra och Södra, bergmassiv i Stensele,
Tärna och Vilhelmina socknar, Västerbottens lappmark,
mellan Ume älfs och Vojmåns dalgångar. På Norra G. nå
två toppar upp till 1,255 och 1,247 m., Södra G. når
1,357 m. och det närbelägna Grönfjället 1,375 m. Som
den sydvästligaste utlöparen af G. kan anses K i 11 e
1-f j all et (1,216 m. ö. h.), vid Borkajaure. O. Sjn.

Gardiner [gä^dne], Alan Henderson, engelsk
egyptolog, f. 29 mars 1879 i Eltham. G. har
fått sin vetenskapliga utbildning i Oxford och
Paris, har varit Laycock student of egyptology vid
Worcester college i Oxford 1906-12 samt föreläst i
egyptolog! vid Manchesters universitet 1912-14. Han
betraktas numera allmänt som en af de förnämste
kännarna af det fornegyptiska språket. Den bemärkta
ställning G. intagit vid redigeringen af den stora
egyptiska ordboken i Berlin och redaktörskapet
af den förträffliga egyp-tologiska tidskriften
"Journal of egyptian archoe-ology", som 1916-21
legat i hans händer, äro goda vittnesbörd om det
anseende G. eger i vetenskapliga kretsar. Under
Världskriget var G. jämte ett par andra egyptologer,
däribland en tysk, sysselsatt med utredningar ang,
alfabetets ursprung. Med stöd af några på Sinaihalfön
funna inskriptioner har det till stor del tack
vare G:s skarpsinniga undersökningar ådagalagts,
att vårt alfabet ytterst är att härleda från det
fornegyptiska. Af G:s omfattande produktion må
nämnas The inscription of Mes (1905), Die Idagen
des bauern (tills, med Vogelsang, 1908), Die
erzäh-lung des Sinuhe und die hirtengeschichte
(1909), The admonitions of an egyptian sage
(s. å.), Egyptian hieratic texts (1911), A
topographical cata-logue of the private tombs
of Thebes (tills, med A. E. P. ’Weigall, 1913),
The tomb of Amenemhet (1915), The inscriptions
of Sinai, I (tills, med T. E. Peet, 1917).
P. L-n.

Gardner [gäMna]. 1. Percy G., engelsk arkeolog
och konsthistoriker, f. 1846 i London, var efter
studier vid Chrisfs college i Cambridge professor
vid Cambridges universitet 1880-87 och är sedan
1887 professor i klassisk arkeologi i Oxford. G. är
känd som en utmärkt universitetslärare och genom
omfattande och synnerligen grundligt vetenskapligt
arbete. Hans forskningar ha rört sig inom så olika
områden som bibelkritik.

Tryckt den "5/io 23

etik, grekisk konsthistoria (Grammar of greek
art, 1905; Principles of greek art, 1913) och
numis-matik. Utom England är G. mest känd och skattad
som myntkännare särskildt genom A history of ancient
coinage, 700-300 B. C. (1918). - 2. Ernest Arthur
G., den föregåendes broder, engelsk konsthistoriker
och arkeolog, f. 1862 i London, studerade vid
Caius college i Cambridge, var 1887-95 direktor för
engelska arkeologiska institutet i Aten och är sedan
1905 professor vid University college i London. Hans
vetenskapliga arbete har gällt studiet af de grekiska
inskrifterna (Introduction to greek epigraphy, 1887)
och främst grekisk konsthistoria. Hans Handbook
of greek sculpture (2 bd, 1896-97; ny uppl. 1905)
skattas i England som den bästa allmänna inledningen
på området. Six greek sculptors (1910; ny uppl. 1915)
är ett godt prof på G:s klara stil och konsthistoriska
metod. l-2. A. B-s.

*Gårdpnyi, Géza, dog 29 okt. 1922.

Gardsjön. 1. En omkr. 11 kvkm. stor sjö, 377
m. ö. h., genomfluten af Ume älf n. om Norra
Gärd-fjället i Stensele socken, Västerbottens
lappmark. - 2. En omkr. 9 kvkm. stor, 501
m. ö. h. belägen sjö, likaledes i Stensele socken,
af rinner genom Gardsjöbäcken till Stor-Uman.
1-2. O. Sjn.

*Gareis, K. H. F. von, f. 24 april 1844 i Barn-berg,
dog 18 jan. 1923 i Mimenen. Han hade 1917 lämnat
sin lärostol. Das deutsche handelsrecht utkom 1909
i 8:e uppl., Rechtsenzyklopädie und me-thodologie
1920 i 5:e uppl. Bland hans lageditioner nådde
"Wechselordnung" 1920 sin 11 :e, "Biir-gerliches
gesetzbuch" 1921 sin 5:e uppl. Han erhöll på
ålderdomen bajersk adlig värdighet (ritter von G.}.
C. G. Bj.

Garenganza. Se Msiris rike.

*Garfield, J. A. Hans Works ha utgetts af
B. A. Hinsdale (2 bd, 1882-83). Jfr W. M. Thayer,
"From log-cabin to White-house" (1881; "Från kojan
till palatset", 2:a uppl. 1895). - Hans son Harry
Augustus G., f. 11 okt. 1863 i Hiram, Ohio, var
1903-08 professor i politik vid universitetet i
Princeton och är sedan 1908 rektor (president) vid
Williams college i Williamstown, Massachusetts. Under
Världskriget var han från aug. 1917 Förenta
staternas bränsle-administratör. Dennes yngre broder,
James Ru-dolph G., f. 17 okt. 1865 i Hiram, Ohio,
var 1896-99 led. af Ohios senat, 1902-03 medlem af
Civil service commission och 1907-09 inrikesminister
i Roosevelts kabinett. Han är sedan 1909 advokat i
Cleveland. V. S-g.

*Garfämnen, kem. och tekn., kunna indelas i 2
hufvudgrupper, allteftersom de vid sönderdelning
med alkalier ge antingen den treatomiga fenolen p
y r o g a 11 o l (se d. o.) eller den tvåatomiga
pyrokatekin (se d. o.). Pyrogallol-garfämnen ha
lägre kolhalt (omkr. 52 proc.) och ge med järnsalter
blåsvarta fällningar eller färgningar. De fällas
ej af bromvatten, men väl af blyacetat (i ättiksur
lösning). Pyrokatekin-garfämnena ha högre kolhalt
(omkr. 60 proc.) och ge med järnsalter vanligen
grönsvarta fällningar. De fällas af bromvatten,
men ej af blyacetat. Fördelningen af de bägge
garfämnesgrupperna i de vanligare garfmedlen (jfr
d. o.) framgår af följande tabell:

35 b., S. 39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free