- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1239-1240

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gautier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1239

Gautier- Gedda

1240

och vågade ämnen (Uannée fantaisiste, 1892 ff.,
La bayadére, 1905, Lélie, 1911, m. fl.).

’Gautier. - 2. J u di t h G., f. 25 aug. 1846 (ej
1850), dog 26 dec. 1917 i Dinard.

*Gautsch von Frankenthurn, P., dog 20 april 1918
i Wien. Han var från 1906 till sin död president
i riksräkenskapsverket ("oberster rechnungs-hof")
i Wien med undantag för tiden juni-okt. 1911, då han
för tredje gången var österrikisk ministerpresident
(se därom Österrike, sp. 250).

Gautsträsk, Nedre, en 14 kvkm. stor sjö, belägen 340
m. ö. h., omedelbart s. om Storvindeln och genomfluten
af Vindelälfven, vid hvars utlopp ur G. Sorsele
kyrka ligger.
O. Sjn.

*Gavarnie. Cirque de G. är afbildad i art. Pyrenéerna.

Gavelin, Axel Olof, geolog, ämbetsman, f. 4 okt. 1875
i Vilhelmina, Västerbottens län, filos, doktor i
Uppsala 1905, anställdes som t. f. geolog vid Sveriges
geologiska undersökning 1902, blef statsgeolog
1903, t. f. chef 1914 och öfverdirektör 1916. Sina
hufvudsakligaste geologiska arbeten har G. utfört inom
Sveriges urbergsområden samt i fjällkedjan. Viktiga
äro hans arbeten om urberget i Nord-Smålands
kustområde (kartbladet Loftahammar m. m.), om ett nytt
postarkeiskt eruptivområde i norra Småland (mellan
Vättern och Tranås) samt om Ruo-tivaretrakten. Till
kvartärgeologien har G. lämnat stora bidrag, dels
om de isdämda sjöarna i Lappland och norra Jämtland
(1910), dels om nivåförändringar hos sjöarna på
småländska höglandet samt om trädgränsens nedgång. Om
hans verksamhet som chef för Sveriges geologiska
undersökning må framhållas, att under kristiden mycket
stor uppmärksamhet egnades ekonomiskt nyttiga råvaror,
och främst böra här nämnas de undersökningar, som
sattes i gång för att söka upp nya malmfyndigheter,
i hvilka G. själf tog verksam del, dels inom
fjälltrakterna i Jämtland och Västerbottens län,
dels inom det s. k. Skelleftefältet (se Västerbotten,
sp. 350-351), hvarvid uppmärksamheten varit riktad
dels på svafvelkis, dels på sulfidmalmer af koppar
och zink. Inom det senare fältet ha upptäckts
fyndigheter, som anses mycket lefvande, särskildt
kopparmalm i trakterna mellan Mala och Bjurträsk. Se
"De nya sulfidmalmfyndigheterna i Västerbottens län"
(i "Teknisk tidskr.", afd. Kemi och Bergsvetenskap,
1923). K. A. G.

Gawell, Ida. Se B l u m en t h a l, I. A. Suppl.

Gaveston [gallsten], mansroll (egennyttig, men
öfverlistad borgfogde; basparti) i operan "Hvita frun"
(La dame blanche) af Boieldieu (se denne).

Gaviälsläktet, zool. Se Krokodildjuren, sp. 1500.

Gaviksfjärden, bukt af Bottenhafvet i Nordingrå och
Nora socknar, Ångermanland. Omgifven af upp till 250
m. höga berg och mot n. fortsatt af Vågsfjärden,
hör den till Norrlandskustens naturskönare partier.
O. Sjn.

Gäyatri. Se S a v i t r i.

*Gay-Lussaes lag. Det är i själfva verket två
olika lagar beträffande gasers volymförhållanden,
som fått namn efter Gay-Lussac. Den ena, som dock
något tidigare upptäckts af J. A. C. C h a r l e s (se
denne), handlar om gasers volymändring vid uppvärmning
eller afkylning och kan lämpligen benämnas Gay-Lussacs
fysiska volymlag

(se Gas, sp. 772). Den andra lagen handlar om gasers
volymförhållanden vid kemiska reaktioner och kan
benämnas Gay-Lussacs kemiska vo-lymlag (se Gay-Lussac,
sp. 826). K.A.V-g.

Gaz, alnmått. Se G u z.

Gazette des Ardennes [gasä’t däsardä’n], tysk
tidning, som under Världskriget sedan nov. 1914
utgafs på franska språket i Charleville. Den utgafs
genom de tyska militärmyndigheternas försorg 6
gånger i veckan i en uppl. af 180,000 exemplar
och afsåg att utgöra en ersättning för de inom de
besatta områdena i Frankrike och Belgien förbjudna
inhemska tidningarna. Tidningens innehåll var
propagandafärgadt, och i dess syfte ingick att
bemöta och motverka de allierades propaganda.
V. S-g.

*Gazier, L. Augustin (ej Auguste) L., dog 1922.

Gazna, stad. Se G h asni.

G. C. l., förkortn. för Gymnastiska centralinstitutet.

Gd, tecken för gadoliniums atomvikt.

Geantiklinäl, geol. Se Geosynklinal. Suppl.

Geba, stad. Se Gibea 1.

*Geber, Hugo, dog 10 febr. 1914 i Stockholm. Han
upptog 1910 som delegare i firman sonen Nils G. (f. 3
dec. 1878, filos, licentiat i Uppsala 1905), hvilken
nu är dess innehafvare. Firman har utvecklat sin
verksamhet företrädesvis på det populärvetenskapliga,
särskildt det kulturhistoriska, området. Bland dess
nyare förlagsartiklar kunna nämnas H. Schiicks "Allmän
litteraturhistoria", Gustaf Steffens "Världsåldrarna",
K. Lindskogs Platonstolkningar och arbeten af Gunnar
Andersson, Bror Gadelius, Rudolf Kjellén, Martin Lamm,
Martin P:n Nilsson och Nathan Söderblom.

*Gebhard, Hannes, blef 1909 e. o. professor vid
universitetet i Helsingfors. Han var medstiftare
af landtbrukslyceet i Helsingfors (1909). Äfven
1908-09 var han landtdagsman. Han är led. af
Landtbr. akad. (1909). - Äfven hans hustru, Hedvig
Maria G., f. 1867, var led. af 1908 -09 årens
landtdagar.

Gebiet [-bīt], ty., område; officiellt namn
1920–22 på hvar och en af delstaterna i "landet"
Thüringen med egen gebietsregierung och
gebietsvertretung. Dessa "kommunalförband af högre
ordning", afsedda för en öfvergångsperiod, upphörde
att existera, då Thüringen genom lag 16 juli 1922
indelades i 24 kretsar och 1 kretsafdelning.

Gebrauchsmuster [-moster], ty., nyttighetsmönster,
nyttighetsmodell. Se Mönsterskydd, sp. 325.

*Gebweiler (fr. Guebwiller) ligger numera i franska
dep. Haut-Rhin.

Gedda, Petter, kartograf, f. 1661, d. 1697, blef 1685
landtmätare i Uppland och 1687 "styr-mansdirector"
vid amiralitetet, med åliggande att upprätta sjökort
öfver rikets kuster och att öfva inseende öfver
styrmans- och lotsväsendet. G. genomförde det af
V. von Rosenfeldt (se denne) påbörjade statliga
organiserandet af lotsväsendet, i det att han för
denna verksamhet utarbetade och erhöll fastställelse
på reglerande föreskrifter. I samverkan med Rosenfeldt
utarbetade G. på inhemska landt-och sjömätningar
grundade sjökartor öfver rikets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free