Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Gel-Gemona
1248
vid tekniska högskolan i Braunschweig. - Ju-Hus Elster
dog 8 april 1920 i Wolffenbiittel.
Gel, plur. ge l er, kem. Se Proteinämnen, sp. 412.
*Gelädan, zool. (jfr Babianer, sp. 566), skiljer
sig från babianerna särskildt därigenom, att dess
näsborrar ej som hos dessa öppna sig på själfva
nos-spetsen, utan ett stycke bakom denna såsom
hos öfriga CercopithecidcB (jfr P r i m a t e s,
sp. 259). Geladan och en närstående art anses därför
utgöra ett särskildt släkte: Theropithecus. Likheten
mellan geladan och perukapan (se Babianer) bör därför
måhända ej uppfattas såsom beroende på närmare
släktskap, utan såsom ett fall af konvergens (se
d. o. i SuppL). L-e.
Gelatintryck [jel-]. Se L j u s t r y c k.
Gelbgjutare. Se Gälbgjutare
*Gelcich, Eugen, dog 13 juli 1915 i Wien.
Gelékräfta [jele-], med. Se Kraf ta, sp. 144.
’Gelhaar. - 2. V i l h e l m i n a C h. G. (Mina
W a 11 e n s t e e n) dog 17 febr. 1923 i
Stockholm. Hennes make i andra giftet, Johan August
Wallen-steen, f. 1829, dog 4 mars 1923
"Gellerstedt, A. T., dog 7 april 1914 i Stockholm. -
G:s ofullbordade Minne af Egrön Lundgren utgafs 1914
i Sv. akadrs handlingar, likaså hans Samlade dikter
(s. å., urval och inledning af F. Vetterlund). G. är
representerad på Nationalmuseum af en större samling
akvareller samt på Nordiska museet af omkr. 300
nummer akvareller och teckningar af byggnader
och konstföremål i Stockholm. G:s efterträdare i
Sv. akad., Selma Lagerlöf, tog 1914 sitt inträde
med ett "Minne af A. T. G." (i akad:s "Handl. ifrån
år 1886", bd XXVI, tr. 1915, särtryck s. å.).
G-g N.
Gellerstedt, Nils Otto, stadsplaneexpert, f. 6 juli
1875 i Örebro, tog af gångsexamen 1898 från Tekniska
högskolan, var 1899-1901 anställd vid Stockholms stads
byggnadskontor och grundlade 1902 Kommunaltekniska
byrån, en konsulterande ingenjörsfirma inom väg-
och vattenbyggnadsfacket, särskildt för mätnings-
och stadsplanearbeten samt vattenlednings-
och afloppsförslag. - Framträdande målsman för
de senaste årtiondenas moderna sträfvanden inom
stadsanläggningskonsten, har G. företagit studieresor
såväl inom som utom Europa och upprättat en mängd
stadsplaner, hufvudsakligen inom Sverige. G. har
erhållit pris vid ett flertal stads-planetäflingar:
i Göteborg 1901 tills, med T. Grut, i Hälsingborg
1905 tills, med A. Bergman, i Trollhättan 1908
tills, med N. Victorin, i Stockholm 1909 tills,
med L. I. Wahlman, i Trondhjem 1910 tills, med
ing. E. Hiibe samt för Australiens nya hufvudstad
Canberra 1912 och i Tönsberg 1920 tills, med
I. Lindgren. G. har varit led. i Stockholms
stadsplanekommission 1909-22 och i statens
förortsba-nekommission 1920-23 samt verkställande
led. i Stockholms stads trafikkommitté 1919-22.
Gelopol [-pål] 1. Art amin, farm. med., ato-fän
(se d. o. Suppl.) i geloduratkapslar (se K a p s-1
a r. SuppL), medel vid gikt och reumatism. Kapslar,
innehållande 0,3 gr. af preparatet, ges l till 3
dagligen efter måltia. C. G. S.
Geltow [ge7ltå], by i prov. Brandenburg, Preussen,
s. v. om Potsdam, radiostation, mottagningsstation
för Na u en (se d. o. Suppl.).
*Gelu, A. J. V., f. 1806 i Marseille, dog där 1885.
*Gemauerthof. Slaget är skildradt af H. E. Uddgren
i Karolinska förbundets årsbok 1913. G. O. N.
Gemensamhetsfiske. Se Fiskerilagstift-n i n g. Suppl.
Gemensamma ordnings- och hushällsangelägen-heter
betecknar i våra kommunallagar det område, till
hvilket kommunens beslutanderätt är begränsad. I
enlighet därmed får kommunen icke befatta sig med
ärenden, som falla under allmän lag eller röra hela
riket, så t. ex. icke stadga böter för förseelser,
som i allmän strafflag äro belagda med straff,
såsom fylleri, eller för handlingar, som äro i
allmän lag tillåtna, t. ex. dans på vissa dagar
eller föredrag af misshagligt innehåll eller af
misshagliga personer. Lagtillämpningen har ansett
skjutskicklighetens befrämjande vara en länets
gemensamma angelägenhet, men däremot ej en lands-
eller stadskommunens. Kommun får ej befatta sig med
enskilda eller partikulära intressen, således icke
bekosta belysning eller brandredskap för en del
af kommunen, som icke genom sitt läge eller sina
byggnader har för kommunen ett allmännare intresse,
icke heller ge anslag till en godtemplarloge, men väl
till nykterhetens befrämjande inom kommunen. Egentlig
affärsverksamhet anses icke vara en kommunens
gemensamma hushållsangelägenhet, således icke
badhusbyggnader på badorter, men väl varmbadhus
för kommunens behof. Länge ansågs kommunen obehörig
att ge anslag till allmänna väg- och brobyggnader
inom kommunen, enär detta vore häradets eller
väghållningsdistriktets sak, men detta är nu genom
lag af 20 juni 1905 ändradt. Bys och enskildas
utfartsvägar ligga fortfarande utom kommunens
befogenhet. En borgerlig kommun får ej befatta sig
med den kyrkligas angelägenheter, t. ex. icke uppta
lån för orgel eller folkskolehus, men i de flesta
städer (öfver 80) har K. M:t på framställning af
stadsfullmäktige eller kyrkostämma förordnat, att
folk- och fortsättningsskolväsendet samt frågor
om uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende
försummade barn skola utgöra en för hela staden
gemensam angelägenhet, hvilken staden har att vårda
enligt lag af 25 juni 1909, således i anslagsfrågor
genom stadsfullmäktige och i pedagogiska frågor genom
folkskolestyrelsen. Positivt uttryckt kan man säga,
att den borgerliga kommunens gemensamma ordnings- och
hushållsangelägenheter enligt lag och sed i hufvudsak
omfatta följande 5 grupper af ärenden: 1) ordning och
sedlighet, 2) fattigvård, 3) hälsovård, 4) upplysning,
5) kommunikationsväsen. För hälsovården anställas
läkare, veterinärer, barnmorskor och sjuksköterskor
eller byggas sjukhus, badhus, tvättinrättningar samt
vatten- och aflopps-ledningar. För upplysningen
verka kommunerna genom bibliotek och läsestugor,
föreläsningar, realskolor, kommunala mellanskolor,
fackskolor, flickskolor, större städer äfven genom
anslag till teatrar samt Stockholm och Göteborg till
högskolor. Kommunikationerna befordras i synnerhet
genom upplåtelse af mark och aktieteckning i
järnvägs-, spårvägs- eller kanalbolag eller
genom anslag till hamnbyggnader, telefon- och
telegrafledningar samt post. N. II.
Gemmeticum, kloster. Se J u m i eges.
*Gemona hade 10,855 inv. 1911. Staden intogs 2
nov. 1917 af österrikarna (under Krauss), men återtogs
i början af nov. 1918 af italienarna. H. J-dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
