Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gem-Pei-kassen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1249
Gem-Pei-kassen-General Mannerheims barnskyddsförbur.d
1250
Gem-Pei-kassen, inbördeskrig i Japan. Se bd XII,
sp. 1455.
GemiJnd [gemy7nt], stad och luftkurort 222
m. ö. h. i preussiska reg.-omr. Aachen vid Urft, en
högerbiflod till Roer (Ruhr), och statsjärnvägen Kall-
Hellenthal. Omkr. 2,000 inv. I närheten af G. Europas
största talsperre (se d. o.).
Gen, plur. gener, biol., liktydigt med arfenhet,
faktor. Se M en del, J. G., sp. 95, och Ärftlighet,
sp. 1253.
Genabum. SeCenabum. Suppl.
*Genarp omfattar nu 6,464 har. 1,844 inv. (1923).
Genazzano [djenatsänå], stad i italienska
prov. Roma, i Sabinerbergen, 50 km. ö. om staden
Rom. Berömd vallfartskyrka (S:ta Maria del bucn
con-siglio). Omkr. 4,000 inv
Gendrin [jädrä7], Auguste Nicolas, fransk läkare,
f. 1796, d. 1890, blef 1821 med. doktcr i Paris
och var sedan anställd som läkare vid Hötel-Dieu
(1831), Cochin (1832) och Pitié (1836- 60). Bland
hans många skrifter märkas Histoire anatomique
des inflammations (2 bd, 1826-27), Monographie du
choléra-morbus épidémique de Paris (1832), Traité
philosophique de médecine pra-tique (3 bd, 1838-41),
Lejons sur les maladies du coeur et des gros artéres
(1841-42). R. T-dt.
’Genealogi. I Tyskland utkomma sedan 1894
"Genealogisches handbuch biirgerlicher familien"
och sedan 1900 "Gothaisches genealogisches
ta-schenbuch der adeligen häuser" ; E. Heydenreich
har utgett "Handbuch der praktischen genealogie"
(2 bd, 1913). Bland nyare svenska genealogiska
arbeten må nämnas J. Wretman, "Kort handbok i
svensk släktforskning" (1916), Jully Ramsay,
"Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden"
(I, 1909, II, 1911), E. Nyberg, "Gotländsk
släktbok" (1910-11) och den af G. Elgenstierna
sedan 1912 utg. "Svenska släktkalendern". Bland
skildringar af särskilda släkter må nämnas 0. och
G. Palme, "Släkten Palme intill år 1815" (2 bd,
1917). - Ett organ för den finländska genealogiska
forskningen är Genealogiska samfundet i Finland (se
d. o. Suppl.). A. Wilskman utgaf "Släktbok" (1912-20),
fortsatt af 0. Durchman. - Danska arbeten: "Danmarks
adels aarbog" redigeras fr. o. m. 1917 af L. Bobé och
G. 0. A. v. Irgens-Bergh. Det 1879 stiftade Samfundet
for dansk-norsk genealogi og personalhistorie
utger "Personalhisto-risk tidsskr.", S. Elvius och
Hiort-Lorenzen utgåfvo "Danske patriciske slaegter"
(1891), som fortsatts af "Patriciske slsegter"
(hittills 4 saml. 1914-19), utg. af den senare och
Th: Hauch-Fausböll. 1900 -16 utgaf Hauch-Fausböll
"Personhist. samlinger. Genealogisk tidsskr.", och
sedan 1908 utger T. Baumgarten "Arkiv for genealogi
og heraldik". Af B. Erichsens och A. Krarups "Dansk
hist. bibliografi" innehåller 3:e bandet (1917)
"Dansk perso-nalhist. bibliografi". - I Norge utges
sedan 19C6 af E. A. Thomle och S. H. Finne-Grönn
"Norsk tidsskr. for genealogi etc." 1912-15 utkom i
2 bd "Norske slaegter" af H. K. Steffens.
Genealogiska samfundet i Finland, stiftadt 30
jan. 1917, har till uppgift att, med beaktande
af såväl historiska som biologiska synpunkter,
insamla genealogiska och personhistoriska uppgifter,
afbildningar ai vapen, sigill, autografer m. m. samt
öfver
Tryckt den 26/io 23
hufvud sprida intresse för släktforskningen. Samfundet
kan fördela sig på 2 sektioner (l historisk och l
biologisk), men detta har ännu icke skett. Styrelsen
består af 8 led. valda på 4 år. Samfundet utger
en "Årsskrift" (från 1917) med tvåspråkig text.
T. C.
*Genée. - 2. R u d öl f G. dog 19 jan. 1914 i Berlin.
General Acha, stad. Se P a m p a.
*Genera!auditör. Titeln finner ej längre användning
i några gällande författningar.
*Generaldirektör. Titeln generaldirektör bäres vidare
af cheferna för Byggnadsstyrelsen, Kammarkollegium
(sedan 1914), Landtbruksstyrelsen, Pensionsstyrelsen,
Riksförsäkringsanstalten, Riksräken-skapsverket,
Skolöverstyrelsen, Socialstyrelsen och
Vattenfallsstyrelsen. Fångvårdsstyrelsens chef
bär numera titeln öfverdirektör. - I Finland bäres
titeln generaldirektör af cheferna för Järnvägs-,
Me-dicinal-, Post-, Telegraf- och Tullstyrelserna,
i Danmark af de 4 cheferna för skatteväsendet,
statsjärnvägarna samt post- och telegrafväsendet,
i Norge af chefen i styrelsen för statsjärnvägarna. I
Tyskland, Norge m. fi. ställen bära stundom cheferna
för stora industriella företag titeln generaldirektör.
Generalfältläkare, fr. o. m. l jan. 1915 titel på
chefen för Fältläkarkåren.
*Generalguvernör. Se äfven öfverlands-h ö f d i n g.
Generaikarta. Se Karta, sp. 1162.
*Generalkommission. Se äfven Fackförening. Suppl.,
sp. 716.
Generalkonfederation. Se Konfederation.
Generalkontrollör, fr. contröleur general des
fi-nances (se d. o. Suppl.).
Generalkrigskommissariat. Se K r i g s k o m-m issar
i a t.
General Mannerheims barnskyddsförbund, med
säte i Helsingfors, stiftades 4 okt. 1920 på
initiativ af generalen frih. Gustaf Mannerheim
(se d. o.), som omedelbart utsågs till dess
hederspresident. Förbundets uppgift är att närmast
genom befordran af det frivilliga barnskyddsarbetet
främja det växande släktets sunda utveckling i
kroppsligt och sedligt afseende, för så vidt detta
arbete icke enligt lag och särskilda förordningar
utföras af stat eller kommun. Förbundsrådet
(styrelsen) bestir af 40 led. med Mannerheim som
själfskr.fven ordf. och tillsätter ett arbetsutskott
pä 4 personer. Förbundet hade vid ingången af 1923 77
lokalafdelningar och inemot 16,000 medlemmar. Det
har redan utöfvat en storartad verksamhet och
därvid koncentrerat sig på två områden: späd-
och småbarnsvårdens rationella ordnande samt
höjandet af de äldre barnens sedliga nivå. Det har
anordnat kurser för utbildning af föreståndarinnor
för rådgifningsstationer och af am-bulatoriska
rådgifningssystrar samt stående kurser i barnavård
vid sin anstalt Barnets Borg i Helsingfors, en
ambulatorisk barnavårdsutställning, kringsändande
af vandringskorgar med modellkläder för barn
m. m. Yidare har förbundet arbetat för anställande
af skolsköterskor och för uppkomsten af gossklubbar
(äfven idrotts- och landtbruksklubbar), föranstaltat
kurser för utbildning ai klubbledare och ledare i
sommar-lekar j anskaffat sommarhem-pä landet åfc’
35 b., S.’40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
