Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giftorätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Giftorätt-Gila monster
1292
föräldrarna, så framt ej faktiskt hinder för endera
föreligger eller endera är utan del i vårdnaden om
sonen eller dottern (se Vårdnad om barn). Vid hinder
för båda föräldrarna inträder förmyndaren eller
särskildt förordnad person som giftoman. För den, som
ej har äktenskaplig börd, utöfvas giftomannarätten
i första hand af modern, undantagsvis af fadern, då
denne har vårdnaden; för adoptivbarn af adoptanten
eller adoptivföräldrarna. Giftomans samtycke kan
ersättas med domstols, på särskild ansökan meddelade,
tillåtelse till äktenskapet. Med äktenskapsförord har
giftomannen i denna sin egenskap (sedan 1915) ingen
befattning. - De nya danska (lag 30 juni 1922) och
norska (lag 31 maj 1918) reglerna om gifto-mannaskap
öfverensstämma i hufvudsak med de nya svenska. I
Finland gälla däremot fortfarande de i hufvudarbetet
nämnda reglerna. C. G. B j.
*Giftorätt, jur. Svenska äkta makar, som
sam-manvigts före 1921, ha fortfarande giftorätt
enligt de i hufvudarbetet angifna reglerna, så
framt öfver hufvud förmögenhetsgemenskap består
dem emellan. Den nya Giftermålsb. stadgar åter för
de äktenskap, som ingåtts fr. o. m. 1921, en helt
annan egendomsordning. Hvardera maken eger själf
och förvaltar själf sitt gods, men i hufvudparten
af hvarderas tillhörigheter ("giftorättsgodset") har
den andre maken en särskild rätt af familjerättslig
karaktär, som kallas giftorätt. Denna, som icke
får förväxlas med giftorätten enligt den äldre
Giftermålsb., ger befogenhet att under äktenskapet
vid sidan af maken-egaren begagna godset och efter
äktenskapets upplösning (äfvensom vid boskillnad
och hemskillnad) i bodelning undfå hälften af då
förefintlig behållning. I anslutning härtill har
det ålagts hvardera maken såsom egare att under
äktenskapet så vårda sitt giftorättsgods, att det ej
otillbörligen minskas, andre maken till förfång,
och ha de inskränkningarna i förfoganderätten
stadgats, att för af händande och förpantande af
fast egendom och vissa lösören samtycke af andre
maken erfordras. Makes borgenärer kunna ej komma
åt giftorätten, men bodelningen får ej göras så,
att make till förfång för sina borgenärer efterger
sina på giftorätten grundade anspråk. Och är afliden
eller frånskild makes bo afträdt till konkurs, dela
konkursborgenärerna själfva giftorättsgodset med
den andre maken. Dråp å make föranleder förlust
af giftorätten för dråparen. I viss egendom
("enskild egendom") gäller, på grund af lag eller
enligt egendomens natur, ingen giftorätt. Se
Giftorättsgods. Suppl. C. G. Bj.
Giftorättsgods, jur., är i nya Giftermålsb. (1920)
beteckningen för den (i regel vida öfvervägande)
del af hvardera makens egendom, hvari andra maken har
giftorätt (se d. o. Suppl.) och således får sin lott
vid bodelningen. Giftorättsgodset motsvarar alltså
så till vida samfälld egendom (se d. o.) enligt den
äldre Giftermålsb., men medan detta tillhör bägge
makarna, är åter giftorättsgodset städse enderas
egendom (och kan följaktligen ej utmätas för andre
makens skulder). Detsamma omfattar något mer än den
samfällda egendomen, i det att jämväl arfvejord och
före vigseln inköpt fast egendom äro giftorättsgods. I
detta ingår såväl den egendom, som make har vid
vigseln, som ock hvad han eller hon sedermera,
under äktenskapet, förvärfvar, med undantag
allenast af dels hvad i art. Giftorätt (sp. 1141)
under c), d) och e) angetts såsom enskild egendom,
dels s. k. vederlag för enskild egendom, som make
afhändt sig (se Vederlag l c). Att detta vederlag
blott i nya Giftermålsb. och ej i den äldre
uttryckligen namnes bland den enskilda egendomens
arter, torde dock ej betyda någon olikhet i sak.
C. G. Bj.
* Giftstadga. I ännu gällande giftstadga af 7
dec. 1906 ha under de följande åren gjorts många
ändringar och tillägg. Redan s. å. utfärdades
närmare bestämmelse om, till hvilka myndigheter
anmälan kan göras om önskan att förvärfva rätt att
i riket försälja giftiga ämnen, och stadgades, att
arsenikhaltig färg får användas till förgörande
äfven af skadeinsekter, som ha betydelse för
jordbruket. 1913 skärptes bestämmelsen om en
viss arsenikhalt i väggfärger att gälla ej blott
vattenfärg, utan färg i allmänhet. 1914, 1915,
1917 och 1922 utkommo nya, till giftstadgan
hörande förteckningar öfver giftiga ämnen m. m.,
hvarjämte under följande år tillkommit ytterligare
diverse detaljbestämmelser. 10 okt. och 17 nov. 1919
utfärdades kung., afseende att reglera användningen
af cyanväte till förgörande af ohyra. 10 dec. 1920
lämnades närmare bestämmelser om bruk af stryknin
för dödande af varg, järf och räf; därtill får
endast salpetersyradt stryknin, ej, såsom tidigare,
räfkakextrakt nyttjas. 18 febr. 1921 medgafs, att
nikotinhaltiga medel till förgörande af skadeinsekter
i trädgårdar (se Gif t-b o k. Suppl.) få öfverföras
till "giftiga ämnen af andra klassen", d. v. s. säljas
i allmän handel med särskilda etiketter. 6 april
1923 utfärdades föreskrifter om handel med opium och
vissa andra narkotiska ämnen och beredningar (kokain,
ekgo-nin och diacetylmorfin 1. heroin). Kungörelsen
åsyftar särskildt att förekomma missbruk af
sådana artiklar, främst rökning af opium. Därtill
används s. k. "bearbetadt opium". Sådant får
ej till riket införas eller därifrån utföras,
ej heller inom riket tillverkas, innehafvas eller
saluhållas. Brott däremot straffas med böter från
50 till 10,000 kr. F. ö. regleras handeln med
opium m. m. bl. a. därigenom, att importör eller
handlande med sådana varor har skyldighet att föra
en särskild lig g ar e, hvari antecknas förvärf,
öfverlåtelse eller förbrukning af desamma och
hvartill fogas bestyrkande verifikationer. Sådan
liggare skall, sedan den fullskrifvits, med sina
verifikationer förvaras i minst 2 år samt vid
anfordran tillhandahållas Medicinalstyrelsen eller
dess ombud för granskning. Medicinalstyrelsen
är f. n. sysselsatt med ut-gifningen af en ny
giftstadga, sammanfattande alla de förändringar,
som genom särskilda kung. påbjudits efter den förra
stadgans stadfästande. C. G. S.
*Gigas, E., lämnade biblioteket 1915. Han utgaf
1906-15 ytterligare 2 bd af handskriftskatalogen och
har utgett flera öfv. från spanska, bl. a. "Udvalg
af spansk lyrik fra 16. og 17. aarh." (1912) och
"Udvalgte skuespil af Löpe de Vega" (2 bd, 1917-18).
P-E-t.
Gigån, namn på öfversta delen af
Gideälfven (se d. o.) i Vilhelmina och
Åsele socknar, Västerbottens lappmark.
O. Sjn.
Gila monster, zool. Se Heloderma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
